Lite (mer)^3 Internethistoria

IMG_5273En person var tidigt ute med att se nyttan med Internet i olika sammanhang var Lars Truedson. Under 1990-talet skrev han ett stort antal artiklar och böcker om Internet. Han var också en viktigt medspelare i arbetet med det Svenska skoldatanätet.

I mina gömmor hittar jag två verk av Lars. Till höger ser vi Internet för skolan från 1995. Boken lyfter inledningsvis frågan om hur Internet påverkar skolan. Begrepp som individualisering, internationalisering och utforskande arbetssätt diskuteras.

På sidan 17 kan vi se en av få bevarade bilder av det Svenska skoldatanätets hemsida (jag tror det är den andra eller möjligen tredje versionen). Mitt i boken finns flera sidor i fyrfärgstryck som visar då aktuella pedagogiska resurser på nätet. Bilderna är oerhört viktiga historiskt eftersom väldigt få av dessa siter finns kvar idag. Här finns mycket att reflektera kring både vad gäller innehåll och layout.

Boken innehåller också intervjuer med flera tidiga pionjärer inom området IT i skolan som till exempel Anders Gillner och Kerstin Nilsson.

En reflektion är att det, som brukligt vid denna tid, finns flera kapitel om hur man kopplar upp sig, hur Internet fungerar och långa listor med länkadresser. Kom ihåg: i mitten på 1990-talet var Internet något man gick till, inte något som fanns överallt.

Till vänster syns boken Internet för en bättre värld. Boken är, så vitt jag minns, en av de allra första som på ett systematiskt sätt lyfter frågan om hur den ideella sektorn kan dra nytta av den nya tekniken.

Idag är vi så vana vid att föreningar har Facebook-sidor, att de mailar ut kallelser eller erbjuder rika webbplatser av olika slag. I mitten på 1990-talet var detta inte alls uppenbart. Internet var fortfarande tekniskt komplicerat och väldigt dyrt. Dessutom hade inte medlemmarna alltid möjlighet att “gå ut på nätet”. Det var inte alla som såg möjligheterna för den ideella sektorn.

En till intressant sak med boken är att det finns ett kapitel som heter Etik: bruk och missbruk. Här diskuteras olika problem vid användningen av Internet. Som så ofta vid denna tid handlar det om tillgången till stötande och/eller olämpligt material. Här finns dock även ett stycke om “ohyfsade brev”. Beskrivningen tyder på ett begränsat problem som i första hand är en källa till irritation och ger ingen försmak av det moras av näthat, näthot och dumhet vi idag tvingas vada fram i på nätet. Sannerligen: en del saker var bättre förr!

Detta blir uppenbart två bra bidrag till Internetmuseet!

Lite (mer)^2 Internethistoria

IMG_5272Dagens post i serien “Lite Internethistoria” fokuserar på de internationella samarbeten som var en viktig del av arbetet med att föra in Internet i den svenska skolan.

Till vänster ser vi en broschyr som hälsar välkommen till ODIN – det nordiska skoldatanätet.

Det nordiska samarbetet när det gäller skolan har en lång tradition så det var inte något förvånande att ministerrådet i början på 1990-talet började undersöka möjligheterna att använda IT i det nordiska skolsamarbetet.

I november 1993 fattar de nordiska länderna beslut om att bygga upp ett “logiskt/virtuellt informationsnätverk baserat på Internet”. Detta var ett framsynt och modigt beslut som kom att betyda mycket för att föra fram de nordiska skolorna i toppen vad gäller IT-användning i skolan.

ODIN var under många år en viktigt informationsportal och en knutpunkt för Skolenettet (Danmark), edu.fi (Finland), Skúladátunetid (Färöarna), Atuarfiit avannaamioqatigiit attaveqaataat (Grönland), Íslenska menntanetid (Island), Norsk skoledatanett (Norge), Svenska skoldatanätet (Sverige) och Åländska skoldatanätet (Åland). Idag har de flesta om än inte alla av dessa informations- och tjästeportaler som var så avgörande för utveckling försvunnit från nätet…

Till höger ligger ett exemplar Klassrum Direkt. Detta var en tidning som Skolverket gav ut under ett par år med tips och råd kring hur skolorna skulle kunna arbeta med Internet. Just detta nummer handlar om Netd@ys Europe 1997. Det var ett europeiskt projekt som syftade till att under en vecka samla så många exempel på IT-användning i skolan som möjligt och dela dessa över hela Europa. Tillsammans med Benny Regnér och Sigge Eklund fungerade jag som koordinator för de svenska deltagarna i Netd@ys.

Bland de svenska aktiviteterna märks bland annat chatta om solsystemet med andra skolor över CU-SeeMe, en kurs i multimedia, webbradio dygnet runt “över mobil ISDN-station” samt en tävling arrangerad av Scan som stolt meddelar att de nu funnits på Internet i cirka två och ett halvt år!

PS Det finns ett (annat) obekräftat rykte att detta var den första publikation från Skolverket som innehöll annonser …

PPS Scan visade tidigt intresse för IT som kanal för att nå ut till skolorna. Göran Isberg och jag gjorde faktiskt Scans första hemsida, en enkel prototyp som visade hur de skulle kunna presentera sig på nätet med fokus på att nå ut till skolan. Tyvärr har denna historiska webbplats (som så mycket annan tidig Internethistoria) gått förlorad …

Lite (mer) Internethistoria

IMG_5271I dag bjuder jag på tre riktiga rariteter i min miniserie “Lite Internethistoria”:  de tre informationstidningar som gick ut under åren 1994 och 1995 från Skolverket för att informera om vårt projekt Det svenska skoldatanätet.

Det svenska skoldatanätet var ett projekt för att öka användningen av Internet i den svenska skolan. Projektet var innehållsdrivet, dvs. bra innehåll skulle skapa en vilja bland lärare och elever (och beslutsfattare) att använda Internet i skolan (“pull”). Många andra länder satsade på “technology push”, dvs. att dra ut Internet till skolorna men, lite hårddraget, inte fundera så mycket på hur Internet skulle användas.

Förespråkare av pull-taktiken var förutom Sverige bland annat Egypten och Irland.

I den första tidningen (juni 1994, i mitten) får vi veta det svenska skoldatanätet utgår från det nordiska skoldatanätet som “skall vara Internetbaserat”. Det noteras i kapitlet Anslutning till Internet att endast den som har “en s.k. fullständig Internet-access” kommer att fullt ut kunna nyttja skoldatanätets tjänster (det fanns på den tiden Internetleverantörer som bara erbjöd e-post eller e-post och Usenet).

Under rubriken Vad erbjuder Internet idag? framgår att via Internet kan skolan bland annat nå “ett tiotal svenska universitetsbibliotek” och “dags- och affärspress”. Viktiga tjänster att börja bekanta sig med är, förutom elektronisk post och “World Wide Web, WWW och Mosaic” sådana idag bortglömda tjänster som Gopher, WAIS och Archie.

I den andra tidningen (januari 1995, längst till vänster) kan vi läsa om att Internet gör att “elever och lärare kan kommunicera på alla nivåer” och skapar möjligheter till “sökningar i olika databaser”. Skolverket, framgår det, kommer att erbjuda fyra nationella “permanenta funktioner”:

  1. en “telefonkatalog” med e-postadresser
  2. elektroniska konferenser (baserade på Usenet som kunde kombineras med “WWW-dokument”)
  3. informationssökning i “Skoldatanätets WWW-databas”
  4. beskrivande exempel (erfarenhetsspridning)

Själva språkbruket är, som ni ser, sökande och ovant i munnen (och i rapporten). I rapporten finns även en sammanställning av alla åtta (sic!) Internetleverantör i landet. Tele2 toppar bredbanslistan med 4 Mbit/s medan Telia, Nätverk C, Dialog och Personal Internet nöjer sig med 256 kbit/s.

Det finns ett obekräftat rykte att detta var den första rapport från Skolverket som trycktes i fyrfärg …

I den tredje tidningen (augusti 1995, längst till höger) är det som om vi på bara ett år gått från nybyggartid till näst intill nutid. I inledningen talas det om digitala världar, om datorn som ett fritidsnöje och en pedagogisk möjlighet. Borta är beskrivningarna av vad Internet är och nätets historia. I stället flödar tidningen över av pedagogiska projekt, nya tillämpningar och lärorika webbplatser: ordboken Lexin, communityn NordNet, digitala nyheter från FLT, en kurs för Internet-blåbär (som vi minns från föregående post), webbplatser som handlar om Karin Boye, fåglar, vulkaner och Frankrike. Stora och starka aktörer erbjuder digitala resurser för skolan: Totalförsvaret lanserar en hemsida för lärare, Skrivlyan crowd-skriver en bok (även om ordet inte fanns då), flera museer presenterar sig … Listan kan göras lång. Vi kan också notera att det inte längre talas om Internet-leverantörer utan om WWW-hotell.

De tre tidningar ger en spännande inblick i hur snabbt utvecklingen gått när det gäller Internet i skolan. De kommer snart att finnas på Intermuseet.

Lite Internethistoria

IMG_5268

Jag håller på att gå igenom hyllorna. Tänker nämligen deponera ett par lådor Internethistoria hos Internetmuseet. Hittar bl.a. dessa godsaker (från vänster):

  1. “Teldok 94” som avslöjar myter om IT, t.ex. “Minitel har varit – och är – en stor succé” och “Samhället blir papperslöst”
  2. “who is IT” som är en sammanställning av alla som var något i Internetsverige är 2000, totalt kanske 200 – 300 namn (större än så var inte Internet då). Vissa var heta då men är det inte nu (ingen nämnd, ingen glömd). Vissa vara heta då och är det än idag (t.ex. Joakim J och Jonas S). Min ödmjukhet förbjuder mig att säga annat än kolla på sidan 51 under bokstaven G 😉
  3. “Ett smultronställe för Internetblåbär” som var en absolut must have i slutet på 1990-talet. I boken förklarar den oförlikneligt Pär L hur Internet hänger ihop och fungerar. Här kunde man lära sig att skicka e-post, surfa och använda ftp. En liten tidsstämpel finns i meningen: “En hyfsat snabb persondator och ett modem som klarar minst 14400 bps är önskvärt.”

Dessa, och ungefär två flyttlådor till med trycksaker, kommer snart att finns på museet för den nyfikne att läsa och forska i.

Julklapparna som räddar barns liv

Den här julen är 30 miljoner barn på flykt. Därför vill jag tipsa om att du kan köpa julklappar i UNICEFs gåvoshop. Alla saker skickas till de barn som behöver dem mest, till exempel barn på flykt. Du får ett fint gåvobevis, tryckt eller digitalt, att ge bort i julklapp.

På min önskelista i år finns till exempel nötkräm mot undernäring, vinterkläder till barn och ett katastrofpaket. Gå in och köp julklappar som räddar barns liv unicef.se/gavoshop.

julklappar_unicef

Läs mer på UNICEF:s hemsida eller följ UNICEF på Twitter och Instagram på @unicefsverige!

Jag stödjer UNICEF genom att vara med i projektet ”Bloggare för varenda unge”. Genom att publicera denna post bidrar jag till att förändra utsikterna för utsatta barn. Hjälp mig genom att gilla och sprida detta inlägg. Har du en egen blogg? Bli bloggare ”För varenda unge” här och lägg upp detta inlägg du också!

Categories

Utvalda poster