Vem har makten i det ideella Sverige?

Denna fredag pushar jag för ett en spännande fråga: vem har makten i det ideella Sverige? Om du, liksom jag åker till Almedalen i nästa vecka, så finns en utmärkt möjlighet att fördjupa sig i frågan när ax, Sverok och Trinambai bjuder in till seminarium. Läs mer nedan!


IMG_2186

Provspelning av Inflytandespelet!

Det ideella engagemanget genomsyrar Sverige. Föreningar fungerar som demokratiskolor och skapar aktiva och engagerade medborgare. Men vem har egentligen makten i dessa organisationer? Och är alla verkligen med och bestämmer?

Det är frågorna som diskuteras på ax seminarium i Almedalen. I fokus är strategier för att skapa en jämnare maktfördelning och öka olika gruppers möjlighet att delta i beslutsprocesser, framför allt via den nyutvecklade Inflytandeguiden.

Under seminariet finns möjlighet att provspela Inflytandespelet, som är en del av Inflytandeguiden. Det har tagits fram i projektet Ungdomsinflytande nu!, där ungas inflytande stått i fokus. Utgångspunkten har varit att se unga människor som en resurs och metod för att uppnå föreningar och organisationers verksamhetsmål. Inflytandeguiden kommer att lanseras på hösten och du kan redan nu förbeställa den på www.trinambai.se/inflytandeguiden.

I projektet medverkar förutom ax även Sverok och Trinambai.

Tid: Torsdag, den 2 juli 2015, kl. 14.00
Plats: Strandgatan 7, Visby
En drop in-workshop med startande sessioner kl 14.00, 15.00 och 16.00.

Välkomna!

“.. dessa minsta som är mina bröder …”

Ett samhälles utveckling och nivå av civilisation mäts bäst i hur väl samhället tar hand om de svaga, de sjuka, de gamla, de unga, de som flytt eller drabbats av andra olyckor. Just nu verkar det som om många har lätt att glömma “dessa minsta som är mina bröder”.

Som veckans fredagsläsning anbefaller jag därför Matteus 25:35-40:

“Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.” Då kommer de rättfärdiga att fråga: “Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig att dricka? När såg vi dig hemlös och tog hand om dig eller naken och gav dig kläder? Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?” Kungen skall svara dem: “Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.”

En som formulerat detta i ännu starkare ordalag och dessutom som ett personligt åtagande är Johnny Cash i “Man in Black”. Notera gärna att Cash gärna skulle “love to wear a rainbow every day” 😉

Atomer

13064727_O_1

Läsvärd bok!

Ni som följer min blogg vet att jag mera sparamt läser skönlitteratur. Ni vet också att om och när jag gör det så försöker jag hålla mig på förra sidan av år 1950 (några principer behöver man väl ändå hålla sig med!). Då och då gör jag emellertid nedslag i samtidens bokflöde och så har jag nu nyss gjort.

Boken som lockat ut mig i ljuset är Atomer av Sofia Nordin (ISBN 978-91-1-306472-7). När jag läst 59 sidor in i boken kommer jag på mig med att tänka på Kafka. Skälet är den absurda situation som bokens huvudpersoner Alma och Cedric hamnar i och deras sätt att reagera på denna, nämligen som om det som händer är något naturligt och normalt. Det absurdas vardaglighet blir en bild av vardagens absurditet.

För det är just där resten av boken bor: i en vardag som är fylld av absurda men likväl accepterade fenomen. Varför vill alla flickor rita hästar? Hur vet en person egentligen om den är en flicka eller en pojke eller något annat? Hur vet man om man är kär om man aldrig varit det förut? Varför förstår inte mamma och pappa vad det är man egentligen säger? Sådana saker som vi ofta betraktar som mer eller mindre vardagliga men som innehåller stora, allvarliga, viktiga frågor och där mötet mellan vårt sätt att svara på frågan och frågans verkliga innebörd är det som skapar det absurda.

Alma ser det absurda i det “normala” och “naturliga”. Kanhända är Alma också sjukligt svartsjuk. Kanhända har hon begått ett oförlåtligt brott. Kanhända är Atomer en bok om en trasig människa som till slut söker sitt själv i ett av jordens mest avlägsna hörn (och här kommer jag att tänka på slutet på Mary Shelleys bok om varelsen som världen avvisade och som flydde till Nordpolen för att förgås).

Eller också handlar Atomer egentligen om alla oss alldeles vanliga som varje dag är avundsjuka, svartsjuka, begår små och stora brott; ibland medvetetet och med vilja och avsikt men allra mest ofta av tanklöshet eller för att vi inte egentligen lyssnar på våra medmänniskor.

Tankarna är väckta och det är just det bra böcker gör.

 

Hälsning från Börje Salming!

Borjeselfie

Börje hälsar!

Hej!

Det här är Börje på Johans blogg. Jag och Johan tycker att du borde bli Världsförälder på unicef.se och stötta deras arbete för barns rättigheter.

Sen tycker jag ni ska överösa Johan med likes, för att Johan är en fin människa! #selfie #unicefsverige @unicefsverige

Hälsningar
/Börje


Jag stödjer UNICEF genom att vara med i projektet ”Bloggare för varenda unge”. Genom att publicera denna post bidrar jag till att förändra utsikterna för utsatta barn. Hjälp mig genom att gilla och sprida detta inlägg. Har du en egen blogg? Bli bloggare ”För varenda unge” här och lägg upp detta inlägg du också!

Hälsningar
/Johan

 

Struktur vs. individ

En struktur som underlättar

En struktur som underlättar

Det pågår en debatten om betydelsen av strukturer kontra betydelsen av individer. De som tenderar att luta lätt åt vänster brukar lyfta fram strukturernas betydelse. De som tenderar att luta lätt åt höger att betona individen som autonom aktör.

Vissa av dem som lutar åt höger går så långt som att helt förneka strukturerna existens. Mera sällan hör en någon av dem som lutar åt vänster förneka individens existens (den ståndpunkten kan möjligen återfinnas inom olika fascistiska, maostiska, religiösa och andra extrema organisationer).

Harold Bloom skriver att de social krafterna har aldrig skrivit en enda scen och det är ju i någon praktiskt mening sant. Samtidigt är det naivt att säga att Shakespeare på något sätt var helt oberörd av sin samtid när han skrev sin verk. På samma sätt kan en fundera kring trafiken på Valhallavägen (där jag sitter och skriver detta): bilarna skulle inte kunna fungera utan att vara en del av olika strukturer (bränsleförsörjning, trafikregler, försäkringar etc.).

Liksom i många andra fall kan jag undra vad debattörerna har att vinna på att, så att säga, kasta bort halva verktygslådan. Konstruktiva problemlösningar växer enligt mig fram i en insikt om både individernas drivkrafter och ageranden och om de strukturer individerna verkar inom.

Ett tydligt exempel är t.ex. jämställdhetsfrågan eller frågan om tiggarna i Stockholm. Komplicerade frågor som kräver insikt om alla aspekter av frågan.

Enkelt kan en tycka och det är det också för den som kan hålla fler än ett perspektiv i huvudet samtidigt.

Categories

Utvalda poster