“För betydande gärning”

Igår var en omtumlande dag: jag fick Kungliga Patriotiska sällskapets medalj för betydande gärning!

Medaljen delas ut för “samhällsinsats, förtroendeuppdrag eller ideell verksamhet som är av långvarigt slag (minst 20 år) och särskilt betydande för det svenska samhället”. I mitt fall handlar det om olika insatser inom den ideella kulturen och deltagarkulturen med särskilt fokus på barn och unga, ett engagemang som började med Stiftelsen Musiknet och som nu fortgår i flera nationella riksförbund.

Ett stort och varmt tack till ax, Sveriges Film- och Videoförbund och Sverok. Jag är tacksam och rörd!

Kort historik: År 1766 bildas ”Svenska Patriotiska Sällskapet till konsters, slöjders och rikets näringars uppmuntran”. Sällskapets uppgift var att främja näringsliv, industri och jordbruk genom utbildningsinsatser, teknik- och metodutveckling samt ekonomiskt stöd till folkbildning och forskning. För att kunna arrangera möten krävdes officiell (vid denna tid kunglig) sanktion vilket erhölls 1772. Då bytte sällskapet även namn till det som används idag. Sällskapet stöttade sockenbiblioteken men också organisationer som Skansen, Fredrika Bremer-förbundet med flera. En del i sällskapets verksamhet är att dela ut medaljer som uppmärksammar enskilda personers gärning.

Förslag till nationella IT- strategier för skolväsendet

Regeringen har bett Skolverket om underlag till nationella IT-strategier för skolväsendet. Spännande är att regeringen velat belysa både frågan om IT som stöd för det pedagogiska och det administrativa arbetet i skolan.

Så vitt jag vet är detta den första gångeb som lärarnas administrativa arbeta blir föremål för analys och förslag på nationell nivå.

Vad gör då regeringen och dess myndighet Skolverket när man ske ge sig in på terra icognita? Man kontaktar förstås rikets främsta experter på IT-använding i skolan: Groth & Groth AB och Educations Analytics!

Jan Hylén på Education Analytics gjorde en analys av nationella “IT-strategier i ett internationellt perspektiv” och Jörgen Hultin och undertecknad analyserade frågan om “IT-stöd för lärarnas administrativa arbete”.

Som flera av er vet har jag under flera år levererat underlag till regeringen i olika frågor. Ofta är det ett arbete som sker utan namns nämnade. Extra roligt är det att denna gång få stoltsera med eget namn i Skolverkets redovisning till regeringen!

 

 

Lite (mer)^8 Internethistoria

Längst ner i högen hittar jag mitt kanske mest unika minne från Internets barndom: nomineringen till Computerworld Smithsonian Awards.

Det hela började med att Kent Åberg (som då för tiden arbetade på Sun Microsystems) berättade för Benny Regnér och mig att Scott McNealy (SUN:s dåvarande CEO) hade nominerat det svenska skoldatanätet till Smithsonians Computerworld Award – “a program that identifies and honors men and women whose visionary use of Informations Technology produces positive social, economic and educational change”.

Vi blev förstås väldigt glada och stolta över nomineringen och satte full fart med att ta fram de underlag som Smithsonian ville ha in från alla nominerade: en beskrivning av projektet, en beskrivning av oss som utfört arbetet och så mycket bilder vi kunde hitta. Texterna och bilderna hittar ni i en tidigare post här på bloggen.

Här får ni se själva inbjudningen att inkomma med underlag till nomineringen, kortet med bild på den medalj vi fick och som på baksidan har inbjudan till festligheterna i Washington, DC, den 6 april 1998. Till höger ser ni brevet där det framgår att vi är nominerade och vem som nominerat oss.

Nomineringen var ett bevis på att det svenska skoldatanätet var ett världsledande initiativ i arbetet med göra Internet till en naturlig del av skolan.

Lite (mer)^7 Internethistoria

IMG_5283Vi närmar oss stadigt botten på högen av Internetmemorablia.

Äldst i bunten är Nyckeln till Internet (överst till höger), en av många introduktionsguider till Internet som kom ut i mitten på 1990-talet. Bakom boken stöd Z Mag@zine och Tele 2.

Till boken hörde en diskett med alla verktyg man behövde för att komma ut på “de digitala motorvägarna”: Trumpet TCP/IP, Windows FTP, PC-Eudora (mailprogram), WinVN (newsläsare) samt WSG Gopher. Dessutom ingick en login.cmd fil som låste upp tio timmar gratis Internet. Hetare kunde det inte bli vid denna tid!

Boken innehåller annars den nu välkända blandningen av Internets historia, ett teknikkapitel, en genomgång av alla Internets tjänster och (förstås) massor av länkar och bilder på webbplatser. På sidan 137 finns en bild på hemsidan för Guldrummet på Historiska museet. Sidan gjorde av Anders Gillner (då på SUNET) och använde den senaste HTML-tekniken. Hemsidan har uppdateras sedan dess.

Nyckeln till Internet var en av de böcker med vars hjälp jag tog mina första stapplande steg på nätet.

Överst till vänster ligger Till VD – Vad vet du om IT? från 1996. På framsidan ser vi Helen Wellton, rapporten till ära, iförd tidstypisk futuristisk klädedräkt. Helen Wellton (som var något av den tidens Internetdrottning i Sverige) var en av ägarna till det på 1990-talet framgångsrika företaget Lap Power. Helen Wellton och Claes Wellton Persson var tidigt ute med att förklara vad IT är och kommer att bli för företagare och beslutsfattare. De hjälpte till att föra ut Internet till en bredare publik och att göra den nya tekniken mer rumsren. Det ska gudarna veta att många kommunpolitiker, kulturpersoner, ministrar, företagsledare, lärare etc. var skeptiska till Internet vid denna tid …

Läs gärna kapitlen om distansarbete och om skolan. Nog så klarsynt och relevant (vilket vi kan konstatera idag)!

Vad är då den stor rapporten i bakgrunden? Jo, årsrapporten för Icon Medialab år 2000. En hel miljard omsatte bolag vid denna tid men man varnade också för minskad efterfrågan på bolagets tjänster. När man läser sammanställningen av vad som hänt under året slås man av att det mest handlar om köp och sälj av bolag, om nyemissioner, optioner och konvertibler som säljs, omsätts och faller ut. Detta, kära läsare, var inte otypiskt vid denna tid. Full fart framåt på den digitala vågen var mottot.

Lite (mer)^6 Internethistoria

IMG_5280Tro det eller ej: vi börjar närma oss botten på högen med mer spektakulära saker från Internets tidiga år.

I dag bjuder jag på tre rapporter som jag tror hade en rätt smal spridning och just därför är lite mer spännande än mycket annat.

Längst till vänster har vi en rapport från NUTEK (föregångaren till VINNOVA (varför använder innovationsmyndigheter versaler hela tiden?)): Datornät och kommunikation – infrastruktur för informationssamhället från 1993. Rapporten är alltså från före Carl Bilds mail till Bill Clinton, från före det nordiska skoldatanätet, ja före hela den rasande snabba utveckling som gick igång under våren 1994. Rapporten inleder med att tala om utvecklingen av det postindustriella samhället: ett samhälle där “kunskap och kapital kan flöda fritt”.

Rapporten tar sin utgångspunkt i det faktum att den svenska staten inte längre har någon myndighet som sörjer för driften av telekommunikationen i samhället (Televerket privatiserades just 1993). På denna nya arena gäller det att se trender, peka ut möjligheter och varna för risker.

Rapporten går systematiskt igenom olika frågor: från OSI-modellen till ATM, från datornät till Internet, från mobiltelefoni till telestugor …

Man kan hitta mycket som kittlar tanken i rapporten, från “Det finns (ännu) inte något sammanhängande nät för datakommunikationstjänster på samma sätt som för telefoni” (sid 87) till de avslutande orden “Det är dags nu att höja blicken från bitarnas marsch genom de optiska fibrerna, och vända den ut mot cyberspace”. Sällan har väl en NUTEK-rapport låtit så poetiskt!

I mitten ligger en rapport från SISU (Svenska institutet för systemutveckling), ett forskningsinstitut som fanns mellan 1984 och 1999. Denna rapport från januari 1995 är sannolikt en av de första handböckerna för att hantera World Wide Web som kom ut på svenska. Rapporten är pedagogiskt strukturerad i verktyg för att skapa HTML-dokument , verktyg för att läsa HTML-dokument och World Wide Web Server.

Det är helt fascinerande att se hur det vi idag tar för givet, det en tvååring idag kan använda utan introduktion, systematiskt beskrivs, förklaras och tydliggörs: “WWW är i grunden ett distribuerat hypermedia system … Allt en användare behöver göra för att följa en länk över Internet  … är att klicka på ett ord i texten …”. Allt så nytt, allt så okänt …

Ett kittlande kapitel är “HTML förlorar monopol på WWW?” där det diskuteras om PDF-filer, PostScript eller MS Word kommer att kunna innehåll WWW-länkar … Kittlande är också att den som vill lära sig mer om HTML hänvisas till CERN:s hemsida. Något Smultronställe för Internetblåbär hade ännu inte publicerats …

På temat produkter från då minns jag HTML.edit, HTML Editor och Simple HTML Editor. Web Works Document Translator för Framemaker använde jag dock aldrig … När det gäller läsare minns vi Netscape Navigator, NCSA Mosaic, OmniWeb och MacWeb. Bland serverprogramvaror noterar vi att Apache saknas helt. Däremot finns Web Server för OS/2 …

Längst till höger har vi en rar sak: ett utbildningsmaterial från Telia. Material användes på en tvådagarskurs om Internet (jepp!) på Telias utbildningslokaler i Kalmar. Jag var med där och lärde mig grunderna om det nya nätet.

Under kursen fick vi lära oss om multimedia, om att Internet styrs “demokratiskt via RFC, sändlistor och arbetsgrupper”, om att Internet har 30 – 40 miljoner användare i 140 länder m.m. Viktiga tjänster är listserv, Usenet, IRC, Veronica, Gopher, WAIS, Archie och Telnet – alla numera trumfade och bortglömda på grund av webben och Google.

Kursmaterialet avslutas med två tidsdokument i full text: ett tal av Al Gore och ett av Carl Bildt. Det var på många sätt ett fåtal personer som drev på utvecklingen vid denna tid.

Categories

Utvalda poster