Veckans makthavare: Johan Groth

Vid lika röstetal så fälls avgörandet med hjälp av tärning. Bild: unanada

[Denna text publiceradesmakthavare.se den 24 november 2009.]

Det finns en svensk organisation som samlar tre gånger så många medlemmar som de politiska ungdomsförbunden tillsammans. Ändå är de ganska okända för allmänheten. Och själva tror de att de framtidens ledare inom politiken och samhällslivet. Makthavare.se lät en företrädare för organisationen själv ta till orda.

I helgen var jag på riksmöte (årsmöte) i Sverok (Sveriges rollspels- och konfliktspelsförbund). Förbundet har cirka 95 000 medlemmar. Siffran är intressant ur ett påverkans- och demokratiperspektiv: Sverok är nämligen drygt tre gånger så stort som de politiska ungdomsförbunden tillsammans (beräkningen baseras på de sex riksdagspartiernas ungdomsförbunds egna uppgifter på Wikipedia).

Sverok kännetecknas inte bara av sin storlek utan också av, i bred mening, engagerade medlemmar. Efter tre dagars diskussioner i plenum och på arbetsmöten samt enskilda samtal står det klar att det bland mötets c:a 175 deltagare finns företrädare för många olika ideologiska och religiösa ståndpunkter liksom ett starkt engagameng i frågor som jämställdhet, miljö, djurens rättigheter etc.

Många av samhällets beslutsfattare har sin tidiga fostran i påverkans- och demokratiarbete i någon förening. Sveroks storlek och medlemmarnas engagemang gör det högst troligt att vi bland årets valda ombud, reserver, valberedare, revisorer, anställda, funktionärer och “vanliga” medlemmar kan hitta ett flertal av framtidens beslutsfattare.

Man kan till och med säga att sverokarna börjat ta plats i viktiga postioner, bl.a. som lärare och forskare på universitet och högskolor och som grundare av nya företag. Om ett par år har dessa personer kommit vidare i karriären samtidigt som nya och större grupper av sverokare kommer ut i arbetslivet.

Hur kommer de som fostrats inom Sveroks ram att se på samhället och politiken när de kommer ut och börjar ta plats på den politiska scenen, som opionionsbildare, som lärare, som företagsledare?

Vi kommer att finna sverokare på många olika platser och de kommer att företräda olika, ibland motsatta, uppfattningar. De kommer att vara vana att driva frågor i organiserad form. Sverok har 850 lokalföreningar, 8 distrikt och ett riksförbund samt ett kansli med knappt tio anställda så det är en omfattande verksamhet att verka inom.

De kommer att ha vana av att se saker på olika nivåer och i olika perspektiv. På riksmötet avhandlas motioner som behandlade “enkla” saker som antalet medlemmar i valberedningen till mer komplicerade frågor som om Sverok ska starta en egen kursgård och om sensuella komponenter ryms inom Sveroks definition av rollspel.

De kommer att vilja ha reellt inflytande och möjlighet att agera konkret på lokal nivå och mer indirekt på regional eller nationellt nivå. Detta är en effekt av att Sverok har som princip att så mycket av verksamheten och så mycket av pengarna som möjligt ska hanteras lokalt, dvs. i de föreningar som i många fall drivs av personer i åldern 15 till 18 år. Sverok är en decentraliserad organisation som lägger mycket av makten hos den lokala föreningen och den enskilda medlemmen.

Eftersom Sverok samlar människor med olika syn på livet och politiken fungerar Sverok delvis som militärtjänsten gjorde förr: man får träffa männsikor som man kanske inte annars skulle ha träffat. Detta främjar öppenhet och gör att sverokarna är vana vid att se individen bakom åsikten. Jag upplever också att många inom Sverok har stor respekt för andra människor. Det är till exempel vanligt att den som uttalat sig i lite tuffare ton äntrar talarstolen vid ett senare tillfälle och ber om ursäkt. Detta kommer förhoppningsvis att prägla även deras fortsatta agerande.

Hur vill då den inom Sverok skolade driva politiskt arbete och opinionsarbete? Frågan om öppenhet, egen makt och respekt för andra har vi redan berört.

Rent praktiskt tror jag de kommer att ha högt ställda krav på de stödsystem som används inom politiken och opionsarbetet. Riksmötets IT-stöd omfattar bl.a. ett röstsystem (alla ombud identifierar sig via den streckkod som finns på deltagarkortet), ett system för hantering av motionsyrkanden samt forum och chatt för löpande diskussioner under mötet. Även i övrigt är användning av IT som stöd en viktig del av föreningarnas och förbundets informationsarbete, kommunikation etc.

Många lokalföreningar har egen webbplats, blogg och forum. Sverok centralt bl.a. erbjuder forum, webbytor, bloggar, stödsystem för medlems- och verksamhetsrapportering samt bidragsansökningar.

Sverokarna kommer också att vilja använda nya sätt för diskussion och dialog. Ett exempel är de så kallade friformsdebatterna som arrangerades på lördag förmiddag. Då fördelas årets motioner på ett antal debattledare som i mindre grupper diskuterar “sina” motioner.

Normalt genomförs fyra friformsdebatter vilket gör att alla har chansen att uttrycka sina tankar kring de flesta motionerna. Syftet med friformsdebatterna är att ombuden ska hinna prata sig samman, få fakta kring de olika förslag etc. Detta minskar, i sin tur, debattiden i plenum.

Några övriga, korta observationer är att det, åtminstone inom Sverok, inte verkar finnas något demokratisk underskott. Det var länge sedan det var så många kandidater i valet till riksmötet och det var länge sedan det var så många som ställde upp till val till Sveroks förtroendeposter.

Sverok är ett förbund som står väl rustat för att växa och utvecklas. Det finns en gemensam bas, en fungerande organisation, utvecklade IT- stöd och arbetsmetoder samt ett mycket stort antal engagerade medlemmar. Sverok är därför en av de mest spännande arenorna just nu för den som vill se hur framtidens beslutsfattare växer fram.

/Johan Groth

Johan Groth är nyinvald i Sveroks förbundsstyrelse. Hans hemsida heter Gogab och han finns även på Twitter.

PS. En sista kommentar: Sverok vore ju inte ett spelförbund om inte en hel del tid gick åt till att diskutera spelets regler (t.ex. stadgar och mötesordning). Och så förstås: vid lika röstetal så fälls avgörandet ibland med hjälp av en tärning.