Den sociala webben #7: Overflow!

donkeyJag har varit tämligen aktiv i de sociala medierna under de senaste halvåret eller lite mer än så. Jag har skrivit regelbundet på min egen blogg, varit skribent på Mindpark och makthavare.se. Jag har twittrat, uppdaterat min status på Facebook och lagrat länkar på Digg,  Jag har kommenterat, interagerat och reagerat.

På en metanivå har jag kollat mitt “inflytande” via tjänster som  inflytande.se, Klout, TweetLevel och Topsy (se länklista på min blogg).

När det nya året bröt in flödade allt över. Varje gång jag vänder mig om dyker “300+” nya poster i mitt News Feed på Facebook. Varje gång jag blinkar har jag oräkneliga nya tweets i mitt twitterflöde. Tjänser som Gowalla har inte gjort saken bättre. “Go out. Go discover. Go share.” säger de. “Go away!” säger jag.

Just nu känner jag mig som åsnan i bilden. Jag får så mycket information på “kärran” att jag bara hänger och dinglar. Mentalt alltså … Hinner jag läsa? Hinner jag reflektera? Hinner jag en tänka en egen tanke?

Missförstå mig rätt. Jag gillar verkligen alla de möjligheter den sociala webben ger mig när det gäller att hålla kontakten med vänner och bekanta, hitta information och ställa frågor (och få svar!), få nya intryck etc.

Men, jag klarar inte längre av att sortera i informationen. “För många vänner”, säger någon. “Ta bort dina ‘Facebookvänner’ och håll dig till dina riktiga vänner.” “Feltänk”, säger jag. Möjligheten att vidga sitt kontaktnät och odla sina kontakter innebär ju en enorm nytta och möjlighet, professionellt och privat.

Vad som behövs är verktyg som hjälper oss att sammanställa och presentera och, vågar jag säga, prioritetera den information som kommer in. Ett sådant verktyg kan vara Orsiso. Här kan man samla alla sina social strömmar (Twitter, Facebook, Linkedin m.fl., i dagsläget totalt 10 tjänster) i ett och samma verktyg. Man kan sedan filtrera sin huvudström utifrån källa och/eller tid sedan senaste uppdatering och/eller (och det är nu det blir provokativt) “friend circle”.

Ja, kära vänner, jag har ordnar er i fyra kategorier. Den som vill kan se det som en rangordning. Jag ser det mer som en struktur och en möjlighet att välja vad jag vill följa just nu: arbete, fritid etc.

Vi behöver den här typen av verktyg och vi behöver dem nu. Annars finns det risk för att den sociala webben kollapsar under sin egen tyngd.

Håller du med? Håller du mot? Hör av dig!

8 thoughts on “Den sociala webben #7: Overflow!

  1. Johan Groth Post author

    Hej Åsa,
    Bra synpunkter. Vissa av mina vänner använder FriendFeed och säger att detta är ett steg på vägen. Jag vet inte. Jag tror att metadata blir viktigt för att komma vidare här. Då uppstår förstås frågan vilka metadata och hur får vi dit dem …

  2. Johan Groth Post author

    Hej Jenny,
    Tack för synpunkter. Det är en delikat balansgång. Om folk blir för restrektiva så kanske man missar något guldkorn … Hur hitta en bra balans månntro?

  3. Johan Groth Post author

    Hej Elwira,
    Tack för återkoppling och bra synpunkter! Jag lovar att återkomma i denna (och andra) frågor!

  4. Åsa Roos

    Det här är något jag har funderat på ganska länge, och även efterlyst till viss del.

    Funderingarna jag har haft runt omkring det här går snarare mot aggregatorstjänster – vem kommer att göra nästa knock-out aggregatorstjänst som inte bara hanterar flöden utan fungerar som Apples Genius eller andra musiktipstjänster som det för tillfället finns mängder av? Och då menar jag på detaljnivå, eftersom många som bloggar, twittrar och deltar på andra sätt i den sociala malströmmen ofta inte håller sig till ett enda ämne.

    Det som är intressant för min del är ju inte bara att vara social, utan även att hitta all den där informationen som jag med mina specialintressen vill åt ute på webben, och svårigheten att göra det i tämligen snäva – och jag använder ordet “snäv” i en intressemässig bemärkning – kretsar är rätt hög. Att hitta nya influenser, böcker osv är svårt när min egen vänkrets drar åt ett specifikt håll. Visst finns det fantastiska ställen som aggregerar kunskap åt mig, som TED.com eller VSL.com, men vad händer med alla mycket specialiserade små grupperingar som jag också är intresserad av? Och hur hittar jag dem? Det idealiska vore att bygga någon form av aggregator som inte bara går på de redan etablerade näten utan även hjälper mig att hitta sådant jag kanske är intresserad av. StumbleUpon och Delicious har börjat röra vid den sortens funktionalitet, men kräver att jag som använder nätet gör mycket av arbetet själv. Hmm. Börjar dra iväg känner jag. Någon som vill hjälpa mig bygga aggregatorstjänsten kanske? 🙂

  5. Jenny

    Jag instämmer med föregående talare!

    Du sätter fingret på det som många känner – oavsett om man är väldigt aktiv eller nybörjare på sociala nätverk.

    Det finns ett behov av verktyg som hjälper till att sortera informationen, och det finns ett behov av att OCKSÅ kunna söka på ämnen (men inte bara). Men framför allt skulle jag önska att folk i nätverken själva kunde vara lite mer restriktiva också, med allt som postas. Kanske hädar jag nu, men t.ex 10-20 uppdateringar per dag gör att jag helst tar bort såna personer från mitt twitterflöde.

    (sen tycker jag fortfarande att Twitter är ett extremt opedagogiskt verktyg och beklagar verkligen att det fått så många användare när exempelvis Jaiku var otroligt mycket lättare att hänga med i, och att utvecklas med, innan alla försvann därifrån)

  6. elwira kotowska

    Syndromet som du skriver om skulle jag kunna kalla socialamedier baksmälla och ämnet har börjat vara aktuell redan i slutet av 2009.Jag tror att den första postbloggen som jag har läst publicerades av Anton Johansson (http://fyranyanser.se/2009/11/24/aterigen-om-sorterandet-i-sociala-natverk).
    För visst det är så att desto mera nyfiken och kunskapshungrig du är (och det är jag)desto flera har du i din nätverk. Och om du inte är någon socialamedierzombies (somn verkar vara en del engelskspråkiga twittare) så vill du fortfarande “hänga med”. Det är väl det som är meningen, eller hur? Att bli närvarande och att bli engagerad.
    Och i början på året ställde man frågan på twitter “hur många nätverk kan du hantera” (tyvärr så kommer jag inte ihåg vem som gjorde twitter undersökningen??).
    Så visst, jag håller absolut med dig!
    Och jag hoppas att vi kommer att få det i gång för att få något bra gjord under 2010.
    Vilken tur att vi alla har dig:)
    Nu ska jag twittra om det med jämna mellanrum..
    Ha en skön kommande helg, elwira

  7. Johan Post author

    Tanken att följa teman istället för personer är intressant. Dock en fråga: hamnar vi då inte tillbaka i den “vanliga Google-webben”? Det bästa vore ju om man kunde använda det förtroende man har för sina vänner att värdera olika teman som filter …

  8. Peter Krantz

    Jag svarar genom att göra en klassisk kommentar på din blogg med förhoppningen om mer beständighet.

    Du har rätt i att det går snabbt att bli överladdad av korta meddelanden. Jag har ofta funderat på om det är smart att prenumerera på personer istället för teman (via t.ex. sökord). Man får enorma mängder kringinformation, särskilt sedan Gowalla poppade upp.

    Jag har försökt börja dra ner i personer jag följer (även sådana jag känner) och istället försöka bevaka teman. Temabevakningen måste man göra finkorning själv för inte ens twitteraggregatorer är bra när de matar på med 30 meddelanden per timma.

    Kanske finns det utrymme för en twitterklient som bara baseras på sökningar? Tyvärr är Twitters sökfunktion lite skakig så det kan vara riskfyllt.

Comments are closed.