Dag 6 med #merkateder – en lyssnares betraktelse

Jag har idag nöjet att presentera min första gästbloggare. Det är Claes de Berg (@ClaesdB) som gjort en reflexion kring den senaste veckans diskussion under taggen #merkateder.

Jag tycker Claes väcker flera intressanta frågor bland annat kring Twitter som media och kommunikationskanal. Jag är väldigt glad över att han tagit sig tid att skriva denna betraktelse.

/Johan


Hej Johan!

Gratulerar till framgången med #merkateder! Jag har följt utveckling med intresse från åhörarplats via twitter. Den har givit mig anledning att reflektera över händelseförloppet och hur samhällsdebatt kan växa fram via sociala medier, tankegångar som snabbt leder vidare till filosofiska funderingar över orsak och verkan, slump och determinism m.m

För var det inte så här.

Det börjar antagligen i förra veckan med att Folkpartiet (@Folkpartiet) och Jan Björklund gnags av en oro: De syns för lite just nu. Reinfeldt och Borg tar plats som vanlig, Olofsson och Hägglund får uppmärksamhet när de balanserar på fyraprocentsspärren, och till råga på eländet har en mustaschprydd gök från Oskarshamn börjat breda ut sig på den politiska arenan. Något måste göras, Björklund måste synas mer. Sålunda kokar man ihop en artikel om skolan, ett säkert kort där Björklund har stor kredd bland kärnväljare och många andra. Eftersom det inte finns så mycket nytt att skriva om kokar man ihop något baserat på ett redan fattat beslut om direktiv till skolan.

DN Debatt tubbas att ta in artikeln. Inte särskilt spännande. Den kan väl få lite utrymme i söndagstidningen.

Johanna Koljonen (@jocxy) vaknar på söndagsmorgonen med en begynnande förkylning och känner sig allmänt lättirriterad. Hon orkar inte med några tyngre intellektuella utmaningar, men ännu ett debattinlägg av Jan Björklund in Dagens Nyheter om skolan skall väl gå att tröska igenom. Innehållet höjer febern direkt och hon måste få ut sin ilska över dumheterna och slänger ur sig en tweet.

Johan Groth (@Johan_Groth) har just läst igenom Svenska Dagbladet på sin iPad och bestämmer sig för att doppa ner näsan i sitt niagarafallsliknande inkommande twitterflöde (han följer 895 personer) och råkar nosa upp @jocxys tweet och förstår att Björklund har skrivit något om skolan någonstans, ett av hans favoritämnen jämte sociala medier. Efter lite twittrande med @jocxy hittar han artikeln, känner han att även hans invändningar måste in i twitterflödet.

Efter ett fåtal tweets i ärendet kommer sedan det avgörande ögonblicket: @Johan_Groth bestämmer sig för att sätta taggen #merkateder och uppmana sina 700 förföljare till debatt under densamma.

The rest is history: Entusiaster sprider peppande statistik om hur mycket det debatteras, diverse lärare förstår under måndagen att något spännande är på gång och ansluter på måndagskvällen med full kraft, parallellt kommer lärarfack igång, Jan Björklund tvingas till tangentbordet, Ekot uppmärksammar debatten och @Johan_Groth får 100 nya förföljare, och diskurshungriga lärare undrar hur en levande debatt om skolans villkor och metoder kan fortsättas i de social medierna, och allt detta händer på mindre än en vecka!!!

Att notera är också att också Folkpartiet och Jan Björklund har uppnått det de var ute efter med råge.

Men tänk om @jocxy hade känts sig lite piggare på söndagsmorgonen och givit sig i kast med Marcel Prousts samlade verk eller en stärkande promenad i vintersolen. Tänk om det varit en helg när @Johan_Groth varit fullt upptagen med att twittra från styrelsemöte i Sverok? Och vade hade hänt om taggen inte fått provocerande namnet #merkateder (hade “#bjoklundomskolan” samlad så många kallade – knappast)? Kanske hade någon annan fångat upp frågeställningen, eller så hade debatten blossat upp vid nästa debattartikel av Jan Björklund, det kan vi inte veta.

Och kanske har det ingen betydelse, för verktygen finns där, medvetenheten ökar successivt, så visst känns det som om sociala medier kommer att få en allt större betydelse i demokratiutvecklingen och det civila samhället i övrigt. Något viktigt att lära ut till skolbarnen i framtiden skola, oavsett hur det kommer att vara möblerad.

Att notera är att hela ovanstående analys bygger helt på den senaste veckans twitterflöde. Jag har inte fuskat genom att använda andra källor, eller förfallit till något så infamt som till exempel att verkligen läsa Jan Björklunds debattinlägg eller ens prata med Johan, Johanna eller någon annan av de inblandade.

God helg!

/Claes (@ClaesdB)

 

 

Leave a Reply