Igår gick jag förbi busshållplatsen på Vallhallavägen vid Sophiahemmet. Vid hållplatsen stod ett halvt dussin människor och väntade på bussen. De flesta stod med ryggen mot kuren och ansiktet mot vägen. Ingen tittade på någon annan.

Någon var ung, någon medelålders, någon man, någon kvinna …

Når jag gick förbi kunde jag inte låta bli att kasta en förstulen blick mot var och ens ansikte och tänka: vad är din dröm? Vad står just du och tänker på här vid busshållplatsen? Vad är det du vill göra i livet?

I varje par av ögon tyckte jag mig se hopp och längtan men deras kroppshållning röjde inget sådant, bara en väntan på en buss som snart skulle komma …

Poster med snarlikt innehåll: