Jag tycker om skolan

Foto: laihiuyeung ryanne

Jag har fått frågan var jag står i olika politiska frågor och jag svarar gärna på det. Jag vill både lyfta fram vad jag tycker och något om varför jag tycker det. När det gäller skolan så har jag arbetat med skolfrågor sedan 1994.

På utbildningsdepartementet arbetade jag med frågor kring läro- och kursplaner, läromedel, fristående skolor och IT i skolan. Allt det här var heta frågor i mitten på 1990-talet som en del av er säkert minns.

Jag har också arbetet med frågor kring IT i skolan på Skolverket och som expert i Kommittéen för ett europeiskt skoldatanät. Under den här tiden arbetade jag mycket med skolfrågor på nordisk nivå och inom EU. Under en kort tid arbetade jag också med kompetensfrågor på dåvarande Industriförbundet.

De senaste dryga tio åren har jag framför allt arbetat med frågor kvalitet, ledning och styrning inom skolan. I rollen som konsult har jag haft uppdrag hos bl.a. Skolverket, Myndigheten för skolutveckling, Nationellt centrum för flexibelt lärande och ett antal kommuner (bl.a. Stockholm, Sandviken och Sigtuna).

Baserat på min erfarenhet från olika roller och uppdrag inom skolområdet har jag skapat mig en bild av vad jag anser är den goda skolan och vad man behöver göra för att komma dit. Några punkter är

  • alla barn har en vilja och lust att lära – här utgår jag bl.a. från Maria Montessori syn på barnet. Skolan måste utformas på ett sådant sätt att varje barn ges möjlighet att lära utifrån sin förutsättningar. Det handlar också om att ha förväntningar (vilket är något annat än krav) på alla barn och om att stötta barn i att utvecklas. Konsekvenser av detta synsätt är att skolan måste vara flexibel och att styrningen av skolan måste tillåta innovation och nya idéer
  • en tydlig pedagogisk profil – alla skolor ska ha en pedagogisk profil som ska vara tydlig för barn och föräldrar. Hur ser vi på lärande i skolan? Hur ser skolan på barnets utveckling? Vilka metoder använder skolan? Skälet för detta är enkelt: olika barn lär sig på olika sätt och det är därför bra att veta hur en viss skola ser på lärandet
  • tydliga nationella mål som följs upp – staten har och ska ha tydliga mål för vad skolan ska uppnå och dessa mål måste följas upp nationell, skolhuvudmanna- och elevnivå. Jag tror det behövs en blandning av betyg och mer kvalitativa sätt att mäta måluppfyllelsen. Betygen är en termometer som säger var eleven ligger till men eleverna måste också få veta vad som krävs för att de ska utvecklas vidare. Det sker bäst genom väl förberedda utvecklingssamtal (jämför med arbetslivet)
  • tydlig ansvarsfördelning – det är viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning inom skolan, mellan politiker och tjänstemän, mellan utbildningsförvaltning och skolledare, mellan skolledare och olika personalgrupper inom skolan samt mellan föräldrar och skola. Det handlar mycket om att ta tillvara olika kompetenser, om att undvika oklarheter och missförstånd och om att skapa förutsättningar för uppföljning, utvärdering och utveckling
  • använd IT fullt ut i skolan – det räcker inte med en dator per elev, skolan måste få förändras organisatoriskt och administrativt för att fullt ut kunna utnyttja potentialen i modern informationsteknik. IT påverkar inte bara hur vi gör saker utan också vad vi gör

Nyligen presenterade jag ett antal mer konkreta steg på vägen mot den goda skolan på Skollyftet. Läs posten här.

Jag diskuterar gärna skola och utbildningsfrågor! Hör av dig om du har synpunkter eller tankar eller om du vill att jag ska komma och prata skolfrågor i din organisation, förening, företag eller myndighet. Du når mig på johan.groth@gogab.se, @Johan_Groth eller 0708-23 57 11.

Comments are closed.

Utvalda poster