Nio steg mot en bättre skola

Jag nöjer mig med nio steg!

Jag har, som ni vet, en hel del åsikter om skolan. Nu har jag fått chansen att breda ut mig på temat på Skollyftet.

Bloggen uppstod i samband med debatten på twitter under taggen #merkateder och drivs av bl.a. @Anna_Kaya.

Läs hela inlägget här!

PS Utifall att bloggposten hos Skollyftet skulle försvinna lägger jag in texten här också :-)


Nio steg mot en bättre skola!

Skolan är en alltid lika aktuell fråga. Nyligen gick Moderaterna ut med en kampanj på Twitter, ”24 timmar för framtiden”, och bad om idéer som skulle kunna leda till en bättre skola. Jag tog förstås chansen att dra mitt strå till stacken och skapa debatt!

Ett tweet är ju bara 140 tecken lång så jag blev glad när jag fick chansen att beskriva mina förslag mer i detalj på Skollyftets site.

Skolan måste få arbeta utifrån moderna pedagogiska principer. Skolan lever inte i ett vakuum. Den påverkas, precis som andra delar av samhället, av framsteg inom forskning, ändrade sociala mönster, ny teknik med mera. Svaret på frågan hur framtidens skola ska se ut kan inte vara en återgång till 1950-talets katederundervisning. Tvärtom så måste lärare och skolledare få möjlighet att prova på nya arbetssätt, nya pedagogiska former, nya läromedel och examinationsformer.

Engagera föräldrarna i barnens skolarbete. Föräldrarna har ett stort ansvar när det gäller att stötta sina barn i att uppnå skolans mål. På samma sätt som engagerade föräldrar är en viktig tillgång kan en dålig relation mellan hem och skola vara ett hinder. Min uppfattning är att relationen mellan hem och skola måste utvecklas. Det är ofta oklart för föräldrar hur de på bästa sätt kan stödja sina barn. Här krävs i första hand en bättre kommunikation mellan hem och skola.

 Tydliggöra skolans uppdrag och lärarnas kompetens. Alldeles för ofta ser jag exempel på föräldrar som vill att barnen ska ta ledigt från skolan flera veckor per år. Andra uttalar sig nedlåtande om skolan och personalen. Det är två exempel på att vissa föräldrarna inte visar tillräcklig förståelse och respekt för skolan. Jag tror det handlar mycket om bristande förståelse för vad skolan gör idag; alla är vi ju experter på den skola vi själva gick i! Skolpolitiker, skolledare och lärare måste förklara varför föräldrarna inte kan jämföra dagens skola med sin egen skoltid. Det är också viktigt att tydliggöra att lärare har en specialistutbildning just i att undervisa barn och för lärarna att stå upp för denna kompetens.

Ta tillvara IT:s möjligheter. Internet är inte bara ett digitalt bibliotek och en dator per elev är inte nog. IT och internet påverkar hur vi kommunicerar, hur vi läser, hur vi umgås, hur vi skapar texter, ljud och film. Detta påverkar, i sin tur, hur vi arbetar och samarbetar. Vi måste tillåta att IT och internet förändrar skolan. Det handlar om så mycket mer än att ställa ut teknik!

Ja till uppföljning, nej till betyg. Det måste vara möjligt att ge barn och föräldrar en bra och kvalitativ uppföljning av elevens studieresultat utan att det leder till betygsstress och hets. De senaste årens fokus på en alltmer fingradig betygsskala med alltmer svårtolkade betygskriterier leder inte till studiero och nya kunskaper. Jag tror på lärarledda elevsamtal. Dessutom, vad ska man med betygen till? Intagning till högre utbildningar kan ske på andra sätt.

Stärk arbetet med värdegrunds-, mångfalds- och demokratifrågor. Det finns saker som är rätt och det finns saker som är fel i ett öppet och demokratiskt samhälle. Skolan måste få möjlighet att arbeta med värdegrunds-, mångfalds- och demokratifrågor. Det finns två skäl: kortsiktigt handlar det om att skapa en god miljö för lärande och långsiktigt om att stärka grundläggande värderingar i vårt samhälle.

Tydliggör ansvarsfördelningen mellan politik, förvaltning och skolledning. Det finns många exempel på oklar ansvarsfördelning inom skolan. Min (och även SKL:s) uppfattning är att politikerna ska sätta mål, att förvaltningen ska fördela resurserna och att skolledningen ska ansvara för genomförandet. När ledande politiker pratar om kepsar och mobiltelefoner leder det till villervalla och oklart ansvar.

Gör det lätt att vara flexibel i skolan. Det måste vara lätt att vara flexibel i skolan. Det handlar om allt från lokaler till lektioner till administration. En barn som är 14 år och som varit barnsoldat i två år har andra förutsättningar än ett barn som bott i Stockholm hela sitt liv. Det måste vara möjlighet att bryta upp årskurser, klassrum, ämnen etc. Inom vården pågår just nu ett viktigt arbete där man sätter patienten i centrum; man talar om en sammanhållen vårdprocess där olika aktörer (vårdcentral, universitetsjukhus, hemsjukvården etc.) samverkar för att ge bästa möjliga vård. Jag tror det vore möjligt att på samma sätt sätta eleven i centrum i en flexibel och sammanhållen lärprocess.

 Tro på varje barns vilja att lära och möjlighet att utvecklas. Det finns en sak som gör mig arg och ledsen. Det är när någon tvivlar på varje barns lust att lära och möjlighet att utvecklas. Senast har denna uppfattning kommit till uttryck i form av förslaget om ettåriga gymnasieutbildningar.

Jag är helt övertygad om att alla barn kan och vill lära. Denna insikt måste genomsyra alla beslut om skolan. Den som inte tror på detta och arbetar med skolan gör, enligt min uppfattning, mer skada än nytta.

Det är några tankar om framtidens skola. Vad tycker du? Jag tar gärna emot synpunkter och kommentarer.

/Johan Groth

PS Läs mer om vad jag tycker om skolan på min blogg: www.gogab.se

Comments are closed.

Sponsrade länkar

Hjälp barn i katastrofer