Kinas ledare

kinas-ledare-1912-2012Nu har jag läst en bok om Kina som jag vill rekommendera till alla er som vill förstå vad som händer i Mittens rike. Boken heter “Kinas ledare 1912-2012” och är skriven av Hans Hägerdal (ISBN 978-9186297-41-1). Det är en kronologisk skildring av de personer som styrt Kina efter kejsardömets fall.

Boken är fullmatade med fakta men känns ändå lättläst. Delvis är den nästan spännande men det kanske bara är jag som tycker att en politisk historia kan vara spännande 😉

Efter att ha läst boken gör jag några reflexioner:

  • det är fasaväckande att läsa om hur de europeiska länderna och Japan utnyttjade sin position under sista halvan av 1800-talet och första delen av 1900-talet. Inte undra på att kineserna slagits med näbbar och klor mot “imperialister” av olika slag, med vapen i hand och i politisk kamp … Man kan säga att Västvärlden och Japan med all rätt fick skörda den misstro och misstänksamhet som Kina visat under lång tid … Även i dag får vi leva med ett Kina som strävar efter att återfå den respekt som landet rätteligen bör tillerkännas men som det varit berövat under 100 år
  • det är intressant att se den röda linje som ger från xinhairevolutionen till dagens Kina. I och med revolution kunde Kina börja tillämpa Sun Yat-sens tre folkprinciper: (en inkluderande) nationalism, folkmakt (demokrati) och folkets välfärd. Redan tidigt ansåg man att nationalism är grunden, välfärd nästa steg och demokrati det sista steget. Denna trappa i tre steg ligger nära hur dagens kinesiska ledare resonerar
  • få länder har haft en lika omvälvande utveckling under en så kort tid som Kina. Under de hundra år som skildras i boken transformeras ett av världens största länder från ett feodalt kejsarsamhälle till en modern världsmakt. Det har kostat miljoner människor liv och hälsa. Skulden för detta ligger till stor del, anser jag, på Västvärlden som plundrade Kina istället för att verka för en smidig modernisering. De misslyckanden som 1910- och 1920-talets kinesiska ledare råkade ut för beredde vägen för den japanska invasionen vilket i sin tur gynnande kommunisterna …

Jag kan inte låta bli att säga att ibland är historien skrämmande logisk samtidigt som många oskyldiga drabbas av krig och elände …

Vi får hoppas att Kinas tur nu vänder och att landet slagit in på en väg som steg för steg leder till utveckling och ett mer demokratiskt samhälle. Jag är hoppfull just nu.

En fiffig finess i boken är att för varje person anges födelse- och dödsår när personen nämns första gången. Det ger struktur och ökad förståelse för när och hur länge de olika personer var aktiva. Många var dessutom aktiva både länge och väl …

Vill man framföra någon kritik mot boken så är det att den är lite slarvig redigerad. Vi behöver till exempel inte varje gång gangsterbossen Du Yuesheng nämns påminnas om att han kallades Storörade Du. Till nästa utgåva bör språket stramas upp!

Leave a Reply