De senaste månderna har bjudit på en del resor och andra tillfällen för stillsam läsning. Min vana trogen har jag passat på att läsa en hel del historia.

Den första boken var Vandalkrigen av Prokopios i ny översättning av Sture Linnér (ISBN 91-46-17784-1). Boken är unik i den meningen att den är en skildring av en avgörande period i historien från en av dem som  var med.

Vandalerna var ett germanskt folk som förmodligen hade sina rötter någonstans i norra Tyskland, Polen eller till och med sydvästra Sverige och norra Danmark (det senare är i alla fall vad de själva skriver). I början på 400-talet korsar vandalerna Rhen och drar plundrande fram genom Gallien innan de bosätter sig på Iberiska halvön.

Nu blir Geiserik kung över vandalerna och en ny storhetstid inleds för barbarerna från norr. Under Geiseriks ledning erövrar vandlarna norra Afrika. De anlägger städer, bygger upp en stark flotta och plundrar till slut Rom. Vandalerna är under en tid Medelhavets härskare.

När Geiserik dör inleds vandalrikets nedgång och riktet går under i början av 500-talet. Det är just dessa vandalrikets sista år som Prokopios så levande skildrar. Prokopios historia är fylld av detaljer, stora och små, vilket skänker liv till berättelsen. Prokopios lyckas också förhålla sig relativt opartisk i sin roll som författare vilket gör verket än mer betydelsefullt.

Linnérs översättning är betydelsefull eftersom det både av språkliga och faktamässiga skäl är viktigt att klassikerna får en uppdatering. Boken innehåller en hel del intressant kommentarmaterial som ger ökat djup.

Är du det minsta intresserad av historia så läs Vandalkrigen idag!

IMG_0634
Tre spännande historiska böcker

Den andra boken är Sveriges rötter: en nations födelse av Ingmar Stenroth (ISBN 91-7353-047-6). Stenroth ger en spännande skildring av en alltför sällan diskuterad period i Sveriges historia, nämligen första hälften av 1800-talet.

Frågan Stenroth ställer sig är hur svenskarna har uppfattat sig själva i relation till nationen Sverige. En händelse som gör frågan akut är när Sverige förlorar en fjärdedel av sin befolkning och en tredjedel av sin yta till Ryssland i samband med 1809 års krig. Hur ska landet Sverige och begreppet svensk nu (om)definieras?

Det är stora förändringar som sker under denna dynamiska period, politiskt, kulturellt och språkligt. Politiskt är det en turbulent tid där många längtar efter ett vedergällningskrig mot Ryssland. Samtidigt har Napoleonkrigen ritat om den politiska kartan och Sveriges nye kung Karl XIV Johan ser andra möjligheter vilket resulterar i att Sverige erövrar Norge istället för att försöka återta Finland. Detta måste av samtiden ha upplevts som en oerhörd förändring och stor tankemässig omställning.

En sak som intresserar mig är hur den krigsinriktade nationalism som finns i Sverige under denna tid (och som kan ses som en del av en bredare nationalism som sveper över hela Europa) får sitt utlopp inte i krig och nya erövringar utan i en politik som bygger på samarbete och samförstånd, i första rummet med våra nordiska grannländer. Så kan till exempel Norge bli självständigt utan blodspillan  och frågan om Ålands status lösas utan krigshandlingar.

I en tid av allvarliga politiska och militära händelser i Ukraina, Syrien och andra länder och en växande, aggressiv och exkluderande nationalism är det intressant att se hur politiker, kulturpersonligheter m.fl. under 1800-talet agerade för att omdefiniera Sverige som nation och inleda en period av fred , ökande öppenhet och mångfald som hittills varat i drygt 200 år.

Bagan
Den antika stadan Bagan i Burma

Den tredje boken var Art of the World – Burma Korea Tibet. Boken är en present från son #2 och #3. De hittade den i en boklåda på Odenplan och till ett billigt pris. Boken ingår uppenbarligen i serie med flera konstböcker.

Boken visade sig var ett riktigt fynd med ett rikhaltigt bildmaterial och intressanta texter. Den är i sig ett tidsdokument: boken är från 1964 och alla färgbilder är infästa i boken separat med klister! Tänk på det ungdomar!

Jag måste erkänna att jag hade vissa kunskapsluckor när det gäller konsten i de tre länder boken handlar om. Till exempel visste jag inte att det finns fyra olika grundformer för stupor som återspeglar fyra olika tidsepoker eller hur nära den tibetanska konsten är förknippade med landets religion.

Art of the World är en ganska renodlad faktabok som beskriver konsten i de aktuella länderna och dess utveckling men inte säger så mycket om de samhällen konsten tillhörde. Detta gör skildringen lite torr men för den som redan kan en del om länderna ifråga erbjuder boken en nyttig fördjupning.