Category Archives: Arbetsrelaterat

Kandiderar som ordförande i Kulturens

Porträtt bild av Johan Groth

Jag heter Johan Groth och kandiderar till rollen som ordförande i Kulturens i samband med årsmötet i maj 2019. Nedan berättar jag mer om hur jag ser på rollen som ordförande och mina tidigare erfarenheter av uppdrag som styrelseledamot och -ordförande. Det finns också en presentationsfilm (även transkriberad för ökad tillgänglighet).

Innan årsmötet träffar jag gärna Kulturens medlemsorganisationer och regioner och berättar mer om vem jag är och vad jag vill bidra med i rollen som ordförande.  Jag deltar gärna i ett styrelse- eller medlemsmöte, på plats eller på distans. Jag tar också emot frågor och synpunkter via telefon (0708-235711) eller mail (johan.groth@gogab.se).

Jag hoppas på ert förtroende och er röst på årsmötet!

Tack också till de fem förbund som nominerat mig!

Rollen som ordförande

  • Varför kandiderar du som ordförande?
    • Jag har följt utvecklingen inom Kulturens under en stor del av förbundets åtta första år. Kulturens har utvecklats väl under denna period. Mycket fungerar bra samtidigt som det finns möjlighet till utveckling. Jag vill stärka Kulturens i en tid när folkbildningen blir alltmer ifrågasatt. Detta kräver samverkan med andra aktörer inom folkbildningen. Det krävs mer kunskap och information om folkbildningens positiva effekter för individen och samhället. Här behövs samarbete med centrala aktörer som Folkbildningsrådet och Myndigheten för kulturanalys i kombination med ett medvetet utåtriktat kommunikationsarbete.  Jag vill sätta medlemsorganisationerna, regionerna och deltagarna i centrum; det är där verksamheten bedrivs. Jag vill öppna Kulturens för nya grupper genom att öppna för nya kulturformer. Jag vill arbeta för ökad transparens och öppenhet. Jag berättar mer om vad jag vill uppnå i filmen.
  • Vad för sorts ordförande är du?
    • Som ordförande vill jag att alla ska få komma till tals och bidra i samtal och diskussioner. För att det ska fungera ser jag till att mötets former är tydliga (vilka fråga är vi på? är vi i diskussion eller beslut? etc.) och inkluderande (har alla fått yttra sig? har vi beaktat allas synpunkter?). Det är också ordförandens uppgift att se till att styrelsen arbetar för att uppnå verksamhetsplan inom budget. Mellan styrelsemötena ser jag till att få fram ordentliga diskussions- och beslutsunderlag till mötena och att dessa kommer styrelsen till del i god tid innan mötet. Jag brukar också vilja vara ett bollplank för organisationens högste tjänsteperson. Slutligen vill jag vara tillgängliga för medlemsorganisationerna och deras medlemmar.
  • Vad är en bra ledare enligt dig?
    • En bra ledare ser till medarbetarnas och kollegornas styrkor. En bra ledare ser till att ge tydliga mandat och tydliga ansvar. En bra ledare delegerar men behåller alltid det yttersta ansvaret. På Sverok brukar jag säga att allt går som bra är medarbetarnas förtjänst och att allt som går fel är mitt ansvar. 
  • Vad driver dig som ledare?
    • Jag vill se människor och verksamheter utvecklas. Det är människor som skapar verksamhet och det är ledarens uppgift att se till att medarbetarna har rätt förutsättningar för sitt arbete.
  • Vad har du för erfarenheter av liknande förtroendeuppdrag?

Tidigare erfarenheter i sammandrag

  • Utbildning
    • KTH, tekn.dr., 1991
    • KTH, civ.ing., 1986
  • Anställningar
    • Sverok, kanslichef, 2016 – idag
    • egen konsultverksamhet, 1998 – idag (se uppdrag nedan)
    • Riksförbundet Unga musikanter, 2015-2016
    • MSB, 2014-2015
    • Kungliga Musikhögskolan, förvaltningsråd, 2010-2011
    • Metamatrix, 1999-2009
    • Interaktiva institutet (forskningsinstitut med fokus på konst, design och teknologi), 1998-1999
    • Utbildningsdepartementet, Skolverket och Riksdagen, 1994-1997
    • Konsult Cap Programator, 1991-1993
  • Styrelseuppdrag etc.
    • Ax – kulturorganisationer i samverkan, ordförande, ledamot 2012-2017
    • Civilsamhällets organisationer i samverkan (CIVOS), flera roller, 2013-2017
    • Sveriges Film- och Videoförbund, förbundsordförande, 2015-2017
    • Sweden-China Trade Council, ledamot, 2015-2017
    • Ideell kulturallians, ledamot, 2016-2017
    • Studiefrämjandet i Stockholms län, ledamot, 2015-2016
    • Sverok, ledamot, förbundssekreterare, 2010-2015
    • ordförande i två bolagsstyrelser
  • Uppdrag i urval
    • Folkbildningsrådet, utredning om digitalisering inom folkbildningen
    • Kulturens, organisationsanalys utifrån då gällande statsbidragsregler
    • Myndigheten för kulturanalys, ta fram plan för utvärdering av kulturverksamheten inom folkbildningen. 
    • flera uppdrag för de konstnärliga högskolorna
  • Ett komplett CV finns här.

Presentationsfilm

Presentationsfilm (transkription)

Den första kulturupplevelse jag minns är Klas Klättermus på Dramaten. Jag bör ha varit ca fem år gammal. Jag minns klart de många känslorna: glädje, spänning och inte minst skräcken när räven jagade upp Klas i ett träd. Teater är fortfarande ett stort intresse och har under året kompletterats med bland annat musik, från opera till black metal, och film. För den som gillar film finns få platser som är lika spännande som denna: Filmstaden i Solna, på sin tid en av världens främsta filmproduktionsanläggningar.

Jag heter Johan Groth och kandiderar till posten som förbundsordförande för Kulturens. Jag har tidigare bland annat varit ordförande i Sveriges Film- och Videoförbund och Ax – kulturorganisationer i samverkan.

Kulturens är ett studieförbund som har utvecklats på ett bra sätt under sina åtta första år. Mycket fungerar bra men det finns utrymme för förbättring och förnyelse.

I rollen som förbundsordförande vill jag verka stärka folkbildningen i en tid när kultur och bildning blir allt mer ifrågasatt och därför också blir allt viktigare. Jag vill sätta medlemsorganisationerna, regionerna och deltagarna i centrum och öppna Kulturens för nya grupper och nya kulturformer. För mig är öppenhet, transparens och förutsägbarhet viktiga värdeord, både inom förbundet och externt.

Kulturens framtida verksamhet ska utgå deltagarnas behov och önskemål. Det är i medlemsorganisationerna och regionerna verksamheten bedrivs och kontakten finns med deltagarna. Under min tid som ordförande i Ax besökte jag flertalet av de förbund som ingår i Kulturens. Det gav förståelse för de förutsättningar och utmaningar som finns inom olika förbund och olika kulturformer. Jag vill utveckla Kulturens i nära dialog med medlemsorganisationerna och regionerna. Kulturens stöd ska vara anpassat för verksamheternas behov och förutsägbart.

För att utveckla sin verksamhets behöver Kulturens vara en aktiv part inom Studieförbunden och gentemot Folkbildningsrådet. Folkbildningen ifrågasätts på ett helt nytt sätt i dagens politiska klimat. Tillsammans med andra aktörer inom folkbildningen ska Kulturens tydliggöra folkbildningens roll i samhället. Det behövs mer kunskap om kulturens och folkbildningens positiva effekter för individen och samhället. Det måste vara tydligt vad folkbildningen är, gör och står för.

Folkbildningen har svårt att nå ut till nya grupper. Får att nå nya grupper måste folkbildningen anpassa arbetssätt och regelverk till hur människor idag vill kunna nå folkbilda sig. Det kan handla om att digitalisera mera, ta fram nya former för cirkelverksamhet etc. En styrka för oss är att kultur är något som berör och engagerar alla människor. Detta kan Kulturens dra nytta av genom att öppna för flera och nya kulturformer. Genom att släppa fram nya kulturformer som engagerar nya grupper kan Kulturens gå i bräschen för arbetet med att nå ut till nya grupper. Genom att bejaka nya kulturformer finns också goda möjligheter att engagera nya medlemsorganisationer.

Jag kommer från en föreningstradition där ord som transparens, öppenhet och ett inkluderande arbetssätt är viktiga värdeord. Det handlar om praktiska saker som att förenkla administration och rapportering, ta hjälp av IT för att stödja verksamheten, arbeta med tydlig kommunikation och, inte minst, tillgängliga underlag, planer och styrdokument. Men det handlar också om ge insyn i förbundets verksamhet och ekonomi, om att alla kort ska ligga på bordet. I ett inkluderande arbetssätt ingår också att alla bemöts på ett respektfullt sätt oavsett vem man är.

I rollen som förbundsordförande tar jag med mig tidigare erfarenheter från arbete i Riksdagen, regeringskansliet och på flera statliga myndigheter, bland annat Kungliga Musikhögskolan. Med erfarenhet av uppdrag inom akademin, ideell och offentlig sektor och näringslivet har jag en bred grund att stå på och mycket att bidra med i Kulturens utveckling. Erfarenhet av styrelsearbete och rollen som ordförande inom offentlig, ideell och privat sektor ger mig flera perspektiv på en organisations utveckling och utmaningar.

Kulturens årsmöte är i maj 2019. Innan dess vill jag gärna besöka Kulturens medlemsorganisationerna och regioner. Jag vill ta del av era tankar och idéer om hur ni vill att vi, medlemsorganisationer, regioner och förbund, tillsammans ska agera för att göra Kulturens ännu bättre. Ett bra tillfälle kan vara i samband med ett medlemsmöte eller styrelsemöte!

Jag hoppas få er röst som ny ordförande i Kulturens.

Årsmöte Riksförbundet för subkultur 2017

I helgen var det årsmöte i SUB – Riksförbundet För Subkultur. Värd för mötet var Alternativkretsen Hälsingland som bl.a. står bakom Midvinterglöd. Platsen var Helsinglight, en plats för kreativa kulturmöten.

Mötet inleddes med fackeltåg på fredagskvällen där deltagarna fick träffa på mytiska varelser och magisk musik. På lördagen var det årsmöte och på söndagen seminarier.

Det var ett stort nöje att få vara med och agera mötesordförande. SUB är ett snabbt växande kulturförbund (vi antog 16 nya föreningar på mötet!) och ett förbund som tar tydlig ställning i frågor kring alla kulturformers likabehandling, i frågor kring mångfald och inkludering och i frågor kring förenings- och medlemsdemokrati.

Läs mer om SUB på http://www.subkulturer.se/!

On the Modelling of Homogeneous Turbulence

För ganska precis 26 år sedan, en vacker dag i maj, lade jag fram resultatet av fem års experiment och analysarbete, mitt opus magnum: “On the modelling of homogeneous turbulence”.

I min avhandling gör jag en noggrann genomgång av de olika modeller för turbulenta strömningar som baseras på så kallad två punkts-modellering. Denna klass av modeller innehåller ett antal olika approximationer som jag försöker analysera och värdera. Jag presenterar även ett antal nya modeller som baseras på experiment, datorsimuleringar (såväl i det vanliga rummet som i Fourier-rummet) och analytiska övervägande. De nya modellerna ger en betydligt bättre överensstämmelse med verkligheten än tidigare modeller, särskilt i fall som känntecknas av en hög grad av anisotropi (som till exempel jetar, skärströmningar och flöden som utsätts för expansion eller kontraktion).

På den tiden var den digitala världen inte lika stor som idag och min avhandling fanns blott på en diskett som blev oläsbar både hårdvaru- och mjukvarumässigt någon gång runt år 2000. Världen har därför inte kunna glädja sig åt mina formler och rön i digital form.

Denna brist i världens samlade kunskap är numera avhjälpt. Jag har nämligen låtit skanna min avhandling och kan därför med stolthet överlämna densamma i sin digitala version till en kunskapstörstande värld: On the modelling of homogenous turburlence (pdf-fil). Enjoy!

Förslag till nationella IT- strategier för skolväsendet

Regeringen har bett Skolverket om underlag till nationella IT-strategier för skolväsendet. Spännande är att regeringen velat belysa både frågan om IT som stöd för det pedagogiska och det administrativa arbetet i skolan.

Så vitt jag vet är detta den första gångeb som lärarnas administrativa arbeta blir föremål för analys och förslag på nationell nivå.

Vad gör då regeringen och dess myndighet Skolverket när man ske ge sig in på terra icognita? Man kontaktar förstås rikets främsta experter på IT-använding i skolan: Groth & Groth AB och Educations Analytics!

Jan Hylén på Education Analytics gjorde en analys av nationella “IT-strategier i ett internationellt perspektiv” och Jörgen Hultin och undertecknad analyserade frågan om “IT-stöd för lärarnas administrativa arbete”.

Som flera av er vet har jag under flera år levererat underlag till regeringen i olika frågor. Ofta är det ett arbete som sker utan namns nämnade. Extra roligt är det att denna gång få stoltsera med eget namn i Skolverkets redovisning till regeringen!

 

 

Lite (mer)^8 Internethistoria

Längst ner i högen hittar jag mitt kanske mest unika minne från Internets barndom: nomineringen till Computerworld Smithsonian Awards.

Det hela började med att Kent Åberg (som då för tiden arbetade på Sun Microsystems) berättade för Benny Regnér och mig att Scott McNealy (SUN:s dåvarande CEO) hade nominerat det svenska skoldatanätet till Smithsonians Computerworld Award – “a program that identifies and honors men and women whose visionary use of Informations Technology produces positive social, economic and educational change”.

Vi blev förstås väldigt glada och stolta över nomineringen och satte full fart med att ta fram de underlag som Smithsonian ville ha in från alla nominerade: en beskrivning av projektet, en beskrivning av oss som utfört arbetet och så mycket bilder vi kunde hitta. Texterna och bilderna hittar ni i en tidigare post här på bloggen.

Här får ni se själva inbjudningen att inkomma med underlag till nomineringen, kortet med bild på den medalj vi fick och som på baksidan har inbjudan till festligheterna i Washington, DC, den 6 april 1998. Till höger ser ni brevet där det framgår att vi är nominerade och vem som nominerat oss.

Nomineringen var ett bevis på att det svenska skoldatanätet var ett världsledande initiativ i arbetet med göra Internet till en naturlig del av skolan.

Lite (mer)^7 Internethistoria

IMG_5283Vi närmar oss stadigt botten på högen av Internetmemorablia.

Äldst i bunten är Nyckeln till Internet (överst till höger), en av många introduktionsguider till Internet som kom ut i mitten på 1990-talet. Bakom boken stöd Z Mag@zine och Tele 2.

Till boken hörde en diskett med alla verktyg man behövde för att komma ut på “de digitala motorvägarna”: Trumpet TCP/IP, Windows FTP, PC-Eudora (mailprogram), WinVN (newsläsare) samt WSG Gopher. Dessutom ingick en login.cmd fil som låste upp tio timmar gratis Internet. Hetare kunde det inte bli vid denna tid!

Boken innehåller annars den nu välkända blandningen av Internets historia, ett teknikkapitel, en genomgång av alla Internets tjänster och (förstås) massor av länkar och bilder på webbplatser. På sidan 137 finns en bild på hemsidan för Guldrummet på Historiska museet. Sidan gjorde av Anders Gillner (då på SUNET) och använde den senaste HTML-tekniken. Hemsidan har uppdateras sedan dess.

Nyckeln till Internet var en av de böcker med vars hjälp jag tog mina första stapplande steg på nätet.

Överst till vänster ligger Till VD – Vad vet du om IT? från 1996. På framsidan ser vi Helen Wellton, rapporten till ära, iförd tidstypisk futuristisk klädedräkt. Helen Wellton (som var något av den tidens Internetdrottning i Sverige) var en av ägarna till det på 1990-talet framgångsrika företaget Lap Power. Helen Wellton och Claes Wellton Persson var tidigt ute med att förklara vad IT är och kommer att bli för företagare och beslutsfattare. De hjälpte till att föra ut Internet till en bredare publik och att göra den nya tekniken mer rumsren. Det ska gudarna veta att många kommunpolitiker, kulturpersoner, ministrar, företagsledare, lärare etc. var skeptiska till Internet vid denna tid …

Läs gärna kapitlen om distansarbete och om skolan. Nog så klarsynt och relevant (vilket vi kan konstatera idag)!

Vad är då den stor rapporten i bakgrunden? Jo, årsrapporten för Icon Medialab år 2000. En hel miljard omsatte bolag vid denna tid men man varnade också för minskad efterfrågan på bolagets tjänster. När man läser sammanställningen av vad som hänt under året slås man av att det mest handlar om köp och sälj av bolag, om nyemissioner, optioner och konvertibler som säljs, omsätts och faller ut. Detta, kära läsare, var inte otypiskt vid denna tid. Full fart framåt på den digitala vågen var mottot.

Lite (mer)^6 Internethistoria

IMG_5280Tro det eller ej: vi börjar närma oss botten på högen med mer spektakulära saker från Internets tidiga år.

I dag bjuder jag på tre rapporter som jag tror hade en rätt smal spridning och just därför är lite mer spännande än mycket annat.

Längst till vänster har vi en rapport från NUTEK (föregångaren till VINNOVA (varför använder innovationsmyndigheter versaler hela tiden?)): Datornät och kommunikation – infrastruktur för informationssamhället från 1993. Rapporten är alltså från före Carl Bilds mail till Bill Clinton, från före det nordiska skoldatanätet, ja före hela den rasande snabba utveckling som gick igång under våren 1994. Rapporten inleder med att tala om utvecklingen av det postindustriella samhället: ett samhälle där “kunskap och kapital kan flöda fritt”.

Rapporten tar sin utgångspunkt i det faktum att den svenska staten inte längre har någon myndighet som sörjer för driften av telekommunikationen i samhället (Televerket privatiserades just 1993). På denna nya arena gäller det att se trender, peka ut möjligheter och varna för risker.

Rapporten går systematiskt igenom olika frågor: från OSI-modellen till ATM, från datornät till Internet, från mobiltelefoni till telestugor …

Man kan hitta mycket som kittlar tanken i rapporten, från “Det finns (ännu) inte något sammanhängande nät för datakommunikationstjänster på samma sätt som för telefoni” (sid 87) till de avslutande orden “Det är dags nu att höja blicken från bitarnas marsch genom de optiska fibrerna, och vända den ut mot cyberspace”. Sällan har väl en NUTEK-rapport låtit så poetiskt!

I mitten ligger en rapport från SISU (Svenska institutet för systemutveckling), ett forskningsinstitut som fanns mellan 1984 och 1999. Denna rapport från januari 1995 är sannolikt en av de första handböckerna för att hantera World Wide Web som kom ut på svenska. Rapporten är pedagogiskt strukturerad i verktyg för att skapa HTML-dokument , verktyg för att läsa HTML-dokument och World Wide Web Server.

Det är helt fascinerande att se hur det vi idag tar för givet, det en tvååring idag kan använda utan introduktion, systematiskt beskrivs, förklaras och tydliggörs: “WWW är i grunden ett distribuerat hypermedia system … Allt en användare behöver göra för att följa en länk över Internet  … är att klicka på ett ord i texten …”. Allt så nytt, allt så okänt …

Ett kittlande kapitel är “HTML förlorar monopol på WWW?” där det diskuteras om PDF-filer, PostScript eller MS Word kommer att kunna innehåll WWW-länkar … Kittlande är också att den som vill lära sig mer om HTML hänvisas till CERN:s hemsida. Något Smultronställe för Internetblåbär hade ännu inte publicerats …

På temat produkter från då minns jag HTML.edit, HTML Editor och Simple HTML Editor. Web Works Document Translator för Framemaker använde jag dock aldrig … När det gäller läsare minns vi Netscape Navigator, NCSA Mosaic, OmniWeb och MacWeb. Bland serverprogramvaror noterar vi att Apache saknas helt. Däremot finns Web Server för OS/2 …

Längst till höger har vi en rar sak: ett utbildningsmaterial från Telia. Material användes på en tvådagarskurs om Internet (jepp!) på Telias utbildningslokaler i Kalmar. Jag var med där och lärde mig grunderna om det nya nätet.

Under kursen fick vi lära oss om multimedia, om att Internet styrs “demokratiskt via RFC, sändlistor och arbetsgrupper”, om att Internet har 30 – 40 miljoner användare i 140 länder m.m. Viktiga tjänster är listserv, Usenet, IRC, Veronica, Gopher, WAIS, Archie och Telnet – alla numera trumfade och bortglömda på grund av webben och Google.

Kursmaterialet avslutas med två tidsdokument i full text: ett tal av Al Gore och ett av Carl Bildt. Det var på många sätt ett fåtal personer som drev på utvecklingen vid denna tid.

Lite (mer)^5 Internethistoria

IMG_5278Börjar ni tröttna på min miniserie? Nej, inte då tänker jag och bjuder på en post till. Denna gång handlar det om två tidningar som alla som ville vara heta 1995 måste lästa: Z mag@zine och InterNet Guiden.

Z mag@zine minns jag som inne-tidningen för Internetfolket. Alla läste den för att läsa om det senaste och, förstås, se om det stod något om en själv.

Eftersom det är mitten på 1990-talet finns det förstås listor med länkadresser och mailadresser (bland annat till Bill Clinton, Toronto Zoo, Steve Jobs (med en NeXT-adress!), Jultomten och Billy Idol). Internet var så nytt och andan var den hos en vänlig småstad: adresser till även kända personer skulle spridas nu när vi alla kunde nå varandra i en digital gemenskap. Inte ett nättroll i sikte … (annat än i obskyra BBS:er och på mörka delar av Usenet).

Vad hittar vi mer i tidningen? Telia gör reklam för sin nya tjänst PLUS. Nu kan du höra om någon ringer fast du redan pratar i telefonen! Carl Bildt skriver på debattsidan om att IT kan vända på pyramider och spränga dem med information. Det gäller att gå framåt mot “en skön ny värld” där Carl kan ta in på ett hotell i Tromsö och via den moderata BBS:en komma i kontakt med Lars Gustafsson i Austin.

På nästa sida får vi veta att WordPerfect är världens “mest köpta ordbehandling” [sic!]. Frågan är om PerfectOffice ska bli världens mest sålda programsvit? Det blev ju inte riktigt så …

Något annat som inte blev som den tidens koryféer ville var hierarkiska domäner. Enligt Telias Bengt Allonen skulle alla företag, organisationer etc. ha sin domän som en subdomän till sin operatör (i mitt fall skulle jag ha fått www.gogab.pi.se). Problemet är, som ni inser, att om man byter operatör så måste man byta domän. “Ja, man får byta”, säger Allonen och fortsätter: “Det är dags för Internet att lämna sandlådan”. Ack ja, det är inte lätt alla dagar …

Listan med IT-makthavare är intressant av många skäl. Vilka är med? Vilka är kvar? Vilka är borta? Margot Wallström är med och har hängt kvar. Per Unckel är tyvärr borta. Helene Wellton återkommer vi till i en senare post.

Tidningen Internet Guiden var på intet vis lika glitzig och inne men minst lika innehållsrik. Oscar Swartz skriver om Internetporr och Microsoft lanserar Windows 95. Tips på hemsidor och listor i olika format finns förstås med.

IT-användningen i skolan tar upp mycket plats i just detta nummer och på sidan 19 kan man läsa en intervju med undertecknad. Jag sticker verkligen ut hakan i intervjun: Internet kommer att bryta skolans kunskapsmonopol och “egentligen borde man stänga alla skolor helt och låta dem växa upp på nytt”. Ung och entusiastisk var jag uppenbarligen redan då 😉

Lite (mer)^4 Internethistoria

IMG_5276Mina gömmor gömmer inte bara rapporter etc. kring Internet i skolan (även om det är det som överväger) utan även mer allmänt material som t.ex. dessa två rapporter från Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA).

SIKA började sin karriär som Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn men fick med åren ett vidare uppdrag som även kom att innefatta Internet och annan IT.

De två rapporterna på bilden är digra verk på över 200 sidor som både ger en kvalitativ bild av läget inom IT-Sverige och en hel mängd statistik.

I den senare gruppen kan man bland annat hitta uppgiften att 82 000 personer besökt ett landstings webbplats i april 2000 och att 17 procent av de kommunala grundskolorna hade tillgång till Internet år 1995. Här finns med andra ord massor av intressant statistik att förundras av.

Inom det kvalitativa området lyfter rapporten från 2003 fram två saker som är av lite extra stort intresse för undertecknad. På sidan 19 nämns nämligen “etablering av ett kompetenscentrum för Internetteknik”, ett projekt där jag spelade en viss initial roll. Historien är den att i december 1998 tog en grupp personer (däribland jag) initiativ till att skapa ett centrum för forskning och utbildning inom området Internetteknik. I april 1999 anslog Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) 100.000 kronor för en förstudie. Jag skrev förstudien som levererades till Högskoleverket som i sin tur såg till att förslaget gick vidare till Näringsdepartementet som fick med det i regeringens  proposition “Ett informationssamhälle för alla”. Hela 20 miljoner avsattes till SCINT (som centret kallades). Läs mer på annat ställe på bloggen!

På sidan 23 nämns IT-kommissionens arbete med s.k. breddtjänster och “långsiktiga satsningar på bred information”. Breddtjänster var ett inte alldeles lyckat begrepp för det som i dag går under begrepp som e-tjänster, öppna data, semantisk interoperabilitet etc. Begreppet breddtjänster lanserades på bred front i IT-kommissionens rapport “Breddtjänster – några exempel” (rapport 51/2002) som skrevs av oss på Metamatrix. Rapporten kan ses som en uppföljare till kommissionens rapport “Hur blir en ny infostruktur motorn i e-Sverige?” (rapport 3/2000) som dokumenterade en hearing som arrangerades av bland annat Christer Marking, Sören Lindh, Greg FitzPatrik och undertecknad.

SIKA:s rapporter är med andra ord inte bara siffror utan väcker också en hel del minnen för oss som var med och påverkade då!