Category Archives: Publicerat

Runa över Lars Lundell

lasse1

Runa publicerade i SvD den 18 augusti 2014

Min vän Lasse har nyligen gått bort. Han var en av mina allra äldsta och bästa vänner.

Innan jag träffade Lasse var musik inte en särskilt stor del av mitt liv men Lasses kunskap och entusiasm var både inspirerande och smittande. Han introducerade mig till Pink Floyd, lärde mig allt jag kan om Beatles och mycket mer. Vår musiksmak överlappade inte alltid (Lasse var inget stort fan av metal och jag är rätt kräsen när det gäller jazz) men vi hade alltid intressanta samtal om musik.

Lasse var också en av få som delade mitt intresse för stumfilm och annan tidig film. Jag minns med glädje “Bio Haga”, de filmkvällar Lasse ordnade hemma hos sig på Hagagatan. Lasse var en kunnig cineast med ett enormt utbud av filmer i hyllan!

Bara någon månad innan Lasse gick bort lyssnade vi på Louis Armstrong och ett av de stycken vi talade om då passar bra att lyssna på för alla oss som saknar och minns vår vän Lasse.

Den svenska skolan …

En nära vän till mig bad mig nyligen att hålla ett provocerande föredrag om skolan i samband med hans 50-årsfest. Det hela är inte så märkligt som det låter. Festen hade tema kulturafton och förutom tre olika föredrag fick vi njuta av uppvisning i lindy hop, chansons och stå upp-komik. Lyckat på alla sätt och vis!

Ni som läser min blogg förstår att min väns begäran var lätt att besvara. Skolan tycker jag mycket om och provocerande är det lätt att bli med tanka på hur många PK-uppfattningar som finns inom skolområdet. Själv har jag lyckats bli beskylld både för att vara högerman och flumvänster i samman diskussion >:->

Nedan finner ni hur som mitt alster. Låt er roas eller provoceras enligt eget tycke och egen smak. Hör gärna av er med synpunkter!

Barn blir tjockare av datorn

junk-food-basketFamilen Groth har figurerat i Aftonbladet (se här). Hälsa och datorer är ju ett ständigt samtalsämne. Denna gång handlade det om matvanor kopplat till barns datorspelande.

Just i vår familj handlar det till stora delar om att det är helg och att på helgen både spelar vi mer spel och äter mer godis, chips etc. Lite av två sidor av samma mynt med andra ord.

Men visst är det lätt hänt att man äter mer skräp när man spelar. Det handlar om att man inte vill ta sig tid att lämna ett pågående spel för att laga något ordentligt. Det handlar om att spel kan stressa dig och att du då vill äta något. Det handlar också om att många av de lokaler där spel finns tillgängliga på staden inte tillhandahåller bra mat.

I detta som i så mycket annat handlar det dock om att vi som vuxna måste ta ansvar och ge barnen kunskaper, arbeta med attityder och “verktyg”. För många barn idag ser för lite av “vuxna” och engagerade vuxna …

Artikel om Sverok på makthavare.se

Jag har fått möjlighet att skriva en post om Sveroks riksmöte på makthavare.se. makthavare.se är ett politiskt uppslagsverk i form av en wiki där redaktionen “kombinerar god journalistik med bloggens flexibilitet och användargenererat material för att ge en djupare inblick i svenska politiska händelser”.

Mitt inlägg fokuserar på Sverok som ett stort och aktivt ungdomsförbund och vad det kan ge för tankar kring framtidens ledare och hur de kommer att vilja arbeta politiskt och opinionsmässigt.

Veckans makthavare: Johan Groth

Vid lika röstetal så fälls avgörandet med hjälp av tärning. Bild: unanada

[Denna text publiceradesmakthavare.se den 24 november 2009.]

Det finns en svensk organisation som samlar tre gånger så många medlemmar som de politiska ungdomsförbunden tillsammans. Ändå är de ganska okända för allmänheten. Och själva tror de att de framtidens ledare inom politiken och samhällslivet. Makthavare.se lät en företrädare för organisationen själv ta till orda.

I helgen var jag på riksmöte (årsmöte) i Sverok (Sveriges rollspels- och konfliktspelsförbund). Förbundet har cirka 95 000 medlemmar. Siffran är intressant ur ett påverkans- och demokratiperspektiv: Sverok är nämligen drygt tre gånger så stort som de politiska ungdomsförbunden tillsammans (beräkningen baseras på de sex riksdagspartiernas ungdomsförbunds egna uppgifter på Wikipedia).

Sverok kännetecknas inte bara av sin storlek utan också av, i bred mening, engagerade medlemmar. Efter tre dagars diskussioner i plenum och på arbetsmöten samt enskilda samtal står det klar att det bland mötets c:a 175 deltagare finns företrädare för många olika ideologiska och religiösa ståndpunkter liksom ett starkt engagameng i frågor som jämställdhet, miljö, djurens rättigheter etc.

Många av samhällets beslutsfattare har sin tidiga fostran i påverkans- och demokratiarbete i någon förening. Sveroks storlek och medlemmarnas engagemang gör det högst troligt att vi bland årets valda ombud, reserver, valberedare, revisorer, anställda, funktionärer och “vanliga” medlemmar kan hitta ett flertal av framtidens beslutsfattare.

Man kan till och med säga att sverokarna börjat ta plats i viktiga postioner, bl.a. som lärare och forskare på universitet och högskolor och som grundare av nya företag. Om ett par år har dessa personer kommit vidare i karriären samtidigt som nya och större grupper av sverokare kommer ut i arbetslivet.

Hur kommer de som fostrats inom Sveroks ram att se på samhället och politiken när de kommer ut och börjar ta plats på den politiska scenen, som opionionsbildare, som lärare, som företagsledare?

Vi kommer att finna sverokare på många olika platser och de kommer att företräda olika, ibland motsatta, uppfattningar. De kommer att vara vana att driva frågor i organiserad form. Sverok har 850 lokalföreningar, 8 distrikt och ett riksförbund samt ett kansli med knappt tio anställda så det är en omfattande verksamhet att verka inom.

De kommer att ha vana av att se saker på olika nivåer och i olika perspektiv. På riksmötet avhandlas motioner som behandlade “enkla” saker som antalet medlemmar i valberedningen till mer komplicerade frågor som om Sverok ska starta en egen kursgård och om sensuella komponenter ryms inom Sveroks definition av rollspel.

De kommer att vilja ha reellt inflytande och möjlighet att agera konkret på lokal nivå och mer indirekt på regional eller nationellt nivå. Detta är en effekt av att Sverok har som princip att så mycket av verksamheten och så mycket av pengarna som möjligt ska hanteras lokalt, dvs. i de föreningar som i många fall drivs av personer i åldern 15 till 18 år. Sverok är en decentraliserad organisation som lägger mycket av makten hos den lokala föreningen och den enskilda medlemmen.

Eftersom Sverok samlar människor med olika syn på livet och politiken fungerar Sverok delvis som militärtjänsten gjorde förr: man får träffa männsikor som man kanske inte annars skulle ha träffat. Detta främjar öppenhet och gör att sverokarna är vana vid att se individen bakom åsikten. Jag upplever också att många inom Sverok har stor respekt för andra människor. Det är till exempel vanligt att den som uttalat sig i lite tuffare ton äntrar talarstolen vid ett senare tillfälle och ber om ursäkt. Detta kommer förhoppningsvis att prägla även deras fortsatta agerande.

Hur vill då den inom Sverok skolade driva politiskt arbete och opinionsarbete? Frågan om öppenhet, egen makt och respekt för andra har vi redan berört.

Rent praktiskt tror jag de kommer att ha högt ställda krav på de stödsystem som används inom politiken och opionsarbetet. Riksmötets IT-stöd omfattar bl.a. ett röstsystem (alla ombud identifierar sig via den streckkod som finns på deltagarkortet), ett system för hantering av motionsyrkanden samt forum och chatt för löpande diskussioner under mötet. Även i övrigt är användning av IT som stöd en viktig del av föreningarnas och förbundets informationsarbete, kommunikation etc.

Många lokalföreningar har egen webbplats, blogg och forum. Sverok centralt bl.a. erbjuder forum, webbytor, bloggar, stödsystem för medlems- och verksamhetsrapportering samt bidragsansökningar.

Sverokarna kommer också att vilja använda nya sätt för diskussion och dialog. Ett exempel är de så kallade friformsdebatterna som arrangerades på lördag förmiddag. Då fördelas årets motioner på ett antal debattledare som i mindre grupper diskuterar “sina” motioner.

Normalt genomförs fyra friformsdebatter vilket gör att alla har chansen att uttrycka sina tankar kring de flesta motionerna. Syftet med friformsdebatterna är att ombuden ska hinna prata sig samman, få fakta kring de olika förslag etc. Detta minskar, i sin tur, debattiden i plenum.

Några övriga, korta observationer är att det, åtminstone inom Sverok, inte verkar finnas något demokratisk underskott. Det var länge sedan det var så många kandidater i valet till riksmötet och det var länge sedan det var så många som ställde upp till val till Sveroks förtroendeposter.

Sverok är ett förbund som står väl rustat för att växa och utvecklas. Det finns en gemensam bas, en fungerande organisation, utvecklade IT- stöd och arbetsmetoder samt ett mycket stort antal engagerade medlemmar. Sverok är därför en av de mest spännande arenorna just nu för den som vill se hur framtidens beslutsfattare växer fram.

/Johan Groth

Johan Groth är nyinvald i Sveroks förbundsstyrelse. Hans hemsida heter Gogab och han finns även på Twitter.

PS. En sista kommentar: Sverok vore ju inte ett spelförbund om inte en hel del tid gick åt till att diskutera spelets regler (t.ex. stadgar och mötesordning). Och så förstås: vid lika röstetal så fälls avgörandet ibland med hjälp av en tärning.

Ekonomihandbok för spelkonvent

Lagom till årets riksmöte i Sverok presenterar jag mitt opus magna: “Ekonomihandbok med tillhörande och närliggande rutiner”. Ekonomihandboken tog jag fram när jag var kassör i Föreningens Stockholms spelkonvent. Den görs nu tillgängligen som en Wordfil, Ekonomihandbok-konvent-A.doc, för nedladdning. Hoppas den kan vara till nytta och nöje.

Jag tar tacksamt emot synpunkter och kommentarer till johan dot groth snabel-a gogab dot se.

Du kan följa diskussionen om ekonomihandboken på Sveroks forum här.

Sagan om de tre bröderna Buse

Under ett antal år medverkande jag i studenttidningen Bruxanvisningen. Tidningen var i huvudsak ett programblad för KTH:s Quarneval men innehåll en hel del annat smått och gott. Denna lilla saga skrev jag tillsammans med Anna H. Den publicerades i Bruxanvisningen nr 13, den 12 maj 1990.

Anitha Bondestam, fp-politiker, använde sagan i en debattartikel i DN. Hela sagan återgavs och utgjorde utgångspunkt för ett resonemang kring hanteringen av unga på glid. Så kan dikten förekomma verkligheten!

Sagan om De tre bröderna Buse

Det var en gång tre bröder. Det var den lille brodern Buse, den mellanstore brodern Buse och den STORE brodern Buse. De tre bröderna skulle gå över Sergelplattan för att illfenas med stadens innevånare, men bakom en pelare stod en välmenande socialassistens och lurpassade (tyvärr hade hon bara resurser till att hjälpa en av bröderna Buse). Först kom den lille brodern Buse.

– Tjipp, tjipp, tjipp, lät det när han smög över Plattan i sina Converse All Stars. Plötsligt hoppade socialassistenten fram  bakom pelaren.

– Vart är du på väg, min lille vän? frågade hon.

– Ja’ ska’ ba’ ner å bomba tricken, sade den lille brodern Buse.

– Då måste jag omhänderta dig, sade socialassistenten.

– Nä, gö’nte de’, sno brorsan som kommer efter mej, fö’ han e mycke’ värre, sade den lille brodern Buse.

– Ja, låt gå då, sade socialassistenten. Härnäst kom mellanbroderna Buse.

– Tjoff, tjoff, tjoff, lät det när han hasade över Plattan i sina Stan Smiths. Plötsligt hoppade socialassistenten fram bakom pelaren.

– Vart är du på väg, min lille vän? frågade hon.

– Ja’ ska’ ba’ in å snatta skivor och godis, sade den mellanstore brodern Buse.

– Då måste jag omhänderta dig, sade socialassistenten.

– Nä, gö’nte de’, sno brorsan som kommer efter mej, fö’ han e mycke’ värre, sade den mellanstore brodern Buse.

– Ja, låt gå då, sade socialassistenten.

Och då kom den STORE brodern Buse.

– Klamp, klamp, klamp, lät det när han stegade över Plattan i sina fallskärmsjägarkängor. Plötsligt hoppade socialassistenten fram  bakom pelaren.

– Vart är du på väg, min lille vän? frågade hon.

– Ja’ ska’ ba’ ut å nocka en kärring, sade den STORE brodern Buse.

– Då måste jag omhänderta dig, sade socialassistenten.

– Ja, försök de’ ru’, sade den STORE brodern Buse.

Och när socialassistenten steg fram emot honom slog den STORE broderna Buse ner henne och från den dagen kunde de tre bröderna Buse härja fritt i Stockholms City.

Spexspråksanalys

Detta är ett kapitel som jag skrev till det första bandet av böcker om fysikspexet Fysikalen (Fysikalen I-V eller Världshistoriens fem största spex, ISBN 91-630-0922-6). Böckerna innehåller, förutom manus till spexen, roliga, intressanta eller lärorika artiklar med större eller mindre spexanknytning. Detta är en sådan artikel här publicerade i en något längre version än den som, bokstavligt talat, fick plats i spexboken. Varsågoda!

Medvetet eller omedvetet har manusförfattarna med sitt skrivande producerat en provkarta över några av de begrepp och termer som finns inom verskonsten (se även Alf Henrikson Verskonstens ABC).

Spexen inleds (s. 5) med att änkedrottningen avfyrar två limerickar (den andra ofullbordad). Dessa nonsensrim uppfanns av Edward Lear på 1840-talet. Prelimerickar hade tidigare förekommit i barnramsesamlingen “Mother Goose’s Melody” utgiven omkring 1760. Lustigt nog innehöll denna bok även en vers om några av Elisabeth I:s ministrar (“Hey diddle, diddle…”). I Gustav Adolfs brev (s. 5) övergår man till en av de vanligaste rimformerna i spexen, parrimmet (aa bb …) men redan på sida 7 finns en chiastisk rimställning (glin/vallon/baron/kusin). Dessa rim dominerar Kristina.

Marie Antoinette inleds (s. 75) med korsrim (lyckas/makten/styckas/slakten), vilka även är kvinnliga (tvåstaviga) rim. På sida 125 finner vi ett exempel på kluvna rim: depåer/slå er/Mirabeauer/få er. Vi ser att vissa av rimmen går över fler än ett ord. I Richard Wagner (s. 241) dyker några dubbelrim upp:\ illa dej/lilla mej/gilla dej/stilla mej/killa mej!

Det är tur att Sofia i Ivan III (s. 261), trots sin italienska härkomst, talar stockholmska, annars hade aldrig raderna som egentligen slutar med presenter/studiemedelsräntor; det är/få se rimmat så väl som de faktiskt gör. På samma sätt är det tur att Newton i Kristina (s. 31), trots sin engelska härkomst, talar skånska, annars hade inte rimmen kurva/hur va heller fungerat. Dylika dialektrim har även flitigt använts av bl.a. Goethe (Blick/ Glück), Heidenstam (björkar/skurkar), Karlfeldt (blåst/frost) och Tegnér och Fröding (högt/besökt, grön/sjön). På sida 265 finns ett exempel på så kallade rimes riche: slinkan/kalinkan. Dessa rim är rika i det att konsonanterna framför de rimmade slutstavelserna är lika.

Vilken rimfläta man tycker sig se kan bero på vilka rader man plockar ur texten. Detta är en effekt av att strofer (enhetliga enheter av versrader) mestadels saknas (ett undantag är limerickarna). Spexen är sålunda exempel på rapsodisk eller stikisk vers.

Även om det inte är en helt korrekt ghazel har vi i Shakespeare (s. 421) ett exempel på en europeisk variant av denna persiska versform: Ross där, Ofelia!/defroster, Ofelia!/Skokloster, Ofelia!/albatross där, Ofelia! Karakteristiskt är inrimmen (rimmen ligger inuti versraderna) följt av ett ständigt upprepat tema.

Allitterationen, stavrimmet eller uddrimmet, som bekant vanligt i fornnordisk dikt, finns också med, t.ex. i Ludvig II:s beskrivning av Richard Wagner (s. 173). Shakespeare uppskattade mycket stavrimmet. Andra intressanta ordvändningar är “Äh, gå och lägg dej och en patiens!” (s. 11), där “lägg” används i två skilda betydelser, ett s.k. zeugma. När Cartesius jämför Kristina med Nordens prakt och hennes ögon med stjärnorna (s. 55) använder han en bild som kallas simile. Sammalunda gör Cervantes i sin beskrivning av kung Filip (s. 351).

Om Fraternité med sitt utrop “Snart är kungen döder!” (s. 141) menar att snart är monarkin avskaffad har hon använt en metonymi, en omskrivning där man ersätter ett uttryck med ett mindre heltäckande men mer dramatiskt. Om han däremot verkligen menar vad han säger är det ingen metonymi.

Som en illustration av den retoriska figuren synekdoke finns i Ivan III Ulan, som nästan ensam symboliserar den mongoliska horden, en detalj som betecknar helheten. En annan figur är antonomasia; när vi talar om mormor avses icke någon mormor vilken som helst utan endast khanens mormor Astra Khan.

Slutligen finns det i dessa spex exempel på något så ovanligt som en monometrisk monosyllabisk vers (s. 311), med blott en metrisk enhet och stavelse per rad.

Efter denna introduktion till verskonstens termer uppmanas läsaren att själv ge sig ut på jakt efter anadiplosier, letrillor, terziner och zéjeler i ordens magiska värld.

Synopsis spexet Kristina

En av de roligaste sakerna under tiden på KTH var att medverka i F-sektionens spex. Jag har haft nöjet att delta i skrivar-, PR- och teknikgrupperna. Nedan följer ett, på sitt sätt, unikt dokument: orginalsynopsis till spexet Kristina. Tillsammans med Håkan, Bengt och Johan skrev jag ihop detta till den första spexsynopsistävlingen vilken gick av stapeln på Ettans fest 1981. Konkurrensen var hård: ytterligare ett bidrag hade nämligen lämnats in. Det andra förslaget handlade om Olof Skötkonungnen och var skrivet av Håkan, Bengt, Johan och Johan 😉

Synopsiset liksom mycket annat om Kristina och de fyra därpå följande spexen finns att läsa i “Fysikalen I-IV eller Världshistoriens fem största spex” (ISBN 91-630-0922-6).

Huvudpersoner

  • Kristina, drottning av Sverige, begåvad, bildad, sinne för konst, kultur och
    ett rikt hovliv
  • René Descartes, filosof, vetenskapsman, samtidens störste tänkare och väl
    medveten om det
  • Magnus Gabriel de la Gardie, svensk adelsman, f,d gunstling, hämndlysten,
    intrigant, rik, berest, sinne för prakt och lyx
  • Anatole de Gauchin, fransk markis, skrupelfri, kallblodig, girig,
    de la Gardies vän
  • Maria Eleonora, änkedrottning, smågalen, maktlysten, söker återfå kontrollen
    över landet och dottern
  • Axel Oxenstierna, rikskansler, ståtlig, gladlynt, lugn över hövan, en av
    historiens största diplomater.

Biroller

Karl (X) Gustav, Georg Stiernhjelm, jesuiter, vetenskapsmän, hovfolk, tjänare,
dansare och musikanter.

Resumé

Vi befinner oss i Stockholm på 1650-talet. Kristina har satt Sverige på världskartan. Internationella berömdheter kommer och går. Däribland Descartes som pga sina forskningsresultat, vilka går emot kyrkans dogmer, är på flykt undan inkvisitionen. Drottningen blir hans förtrogna och älskade. Känslorna är besvarade. Magnus Gabriel de la Gardie, numera i onåd, planerar tillsammans med markis de Gauchin att ta hämnd på drottningen. Utklädd till Descartes försöker de Gauchin komma så nära drottningen att han kan döda henne. Genom en serie omständigheter misslyckas han totalt och spexet får ett för nästan alla parter lyckligt slut.

Akt 1

Scen 1: Rådet sammanträder på Stockholms slott. Närvarande bl,a Axel Oxenstierna, Kristina, änkedrottningen och de la Gardie. Debatt där de fyra huvudpersonerna presenteras. Mot slutet gör Gardie bort sig och faller i onåd hos Kristina.

Scen 2:  Audienssal. Hovfolk, rådet, drottningen, änkedrottningen och Oxenstierna är med. Flera besökare tas emot, bl,a de la Gardies vän markis de Gauchin och sist men inte minst René Descartes.

Scen 3:  Nästa morgon har Kristina och Descartes filosofilektion. Descartes berättar dessutom varför han egentligen är här; han flyr inkvisitionen.

Scen 4: de la Gardies frukostrum. de Gauchin påtalar att Gardie kan återfå sin ställning om Kristina kommer bort och ersätts med Karl Gustav. Föreslår slutligen mord! Gardie accepterar förslaget.

Akt 2

Scen 1: Scenen i mörker. Ljus tänds. Det visar sig vara en krypta där inkvisitionens utsända agenter sammanträder. De beslutar om hur sökandet och undanröjandet av Descartes skall gå till.

Scen 2: Hovets vetenskapsmän samlade till debatt. Stämningen blir upphetsad men Oxenstierna lyckas lugna sinnena. Alla utom Kristina och Descartes lämnar rummet. Spexets stora romantiska scen. Drottningen berättar om sin lust att abdikera och lämna Sverige. De beslutar att när tillfälle gives lämna Sverige tillsammans. Stämmer möte samma kväll i Kristinas sovgemak.

Scen 3: de la Gardie hemma. Descartes inträder men visar sig vara den förklädde Gauchin. Mordet detaljplaneras. Bl,a skall Gardie för att Gauchin skall kunna röra sig fritt lura upp Descartes till änkedrottningens våning där han tvingas lyssna på hennes utläggningar om sin döde man.

Scen 4: Stor bankett på slottet. Stiernhjelm presenterar nya baletter. Allmänt festande.

Akt 3

Scen 1: de la Gardie hos Maria Eleonora. Intresserar henne för Descartes som han sedan hämtar. Descartes lyssnar otåligt på hennes tal och gör flera försök att avvika innan han får änkedrottningen att så gå upp i sina fantasier att han kan komma därifrån.

Scen 2: Descartes in i Kristinas sovrum, hör steg som ej är Kristinas och gömmer sig i en garderob. Den förklädde Gauchin inträder, ser sig omkring, visar mordvapnet. Genom en lönndörr inträder jesuiterna. Mördar Gauchin som de tror är Descartes. Lämnar rummet. Kristina kommer in och Descartes ut. De inser att inkvisitionen nu tror att Descartes är död och att han därför nu kan återvända hem. Kristina beslutar följa honom. Descartes tar sig ut och Kristina ringer Oxenstierna. Han kommer och de beslutar förklara det för Sverige pinsamma mordet med att Descartes dött i lunginflammation.

Scen 3: Åter i rådssalen. Stor avslutning, Kristina abdikerar. Alla in på scenen. Stor final.