Lite (mer)^8 Internethistoria

Längst ner i högen hittar jag mitt kanske mest unika minne från Internets barndom: nomineringen till Computerworld Smithsonian Awards.

Det hela började med att Kent Åberg (som då för tiden arbetade på Sun Microsystems) berättade för Benny Regnér och mig att Scott McNealy (SUN:s dåvarande CEO) hade nominerat det svenska skoldatanätet till Smithsonians Computerworld Award – “a program that identifies and honors men and women whose visionary use of Informations Technology produces positive social, economic and educational change”.

Vi blev förstås väldigt glada och stolta över nomineringen och satte full fart med att ta fram de underlag som Smithsonian ville ha in från alla nominerade: en beskrivning av projektet, en beskrivning av oss som utfört arbetet och så mycket bilder vi kunde hitta. Texterna och bilderna hittar ni i en tidigare post här på bloggen.

Här får ni se själva inbjudningen att inkomma med underlag till nomineringen, kortet med bild på den medalj vi fick och som på baksidan har inbjudan till festligheterna i Washington, DC, den 6 april 1998. Till höger ser ni brevet där det framgår att vi är nominerade och vem som nominerat oss.

Nomineringen var ett bevis på att det svenska skoldatanätet var ett världsledande initiativ i arbetet med göra Internet till en naturlig del av skolan.

Lite (mer)^7 Internethistoria

IMG_5283Vi närmar oss stadigt botten på högen av Internetmemorablia.

Äldst i bunten är Nyckeln till Internet (överst till höger), en av många introduktionsguider till Internet som kom ut i mitten på 1990-talet. Bakom boken stöd Z Mag@zine och Tele 2.

Till boken hörde en diskett med alla verktyg man behövde för att komma ut på “de digitala motorvägarna”: Trumpet TCP/IP, Windows FTP, PC-Eudora (mailprogram), WinVN (newsläsare) samt WSG Gopher. Dessutom ingick en login.cmd fil som låste upp tio timmar gratis Internet. Hetare kunde det inte bli vid denna tid!

Boken innehåller annars den nu välkända blandningen av Internets historia, ett teknikkapitel, en genomgång av alla Internets tjänster och (förstås) massor av länkar och bilder på webbplatser. På sidan 137 finns en bild på hemsidan för Guldrummet på Historiska museet. Sidan gjorde av Anders Gillner (då på SUNET) och använde den senaste HTML-tekniken. Hemsidan har uppdateras sedan dess.

Nyckeln till Internet var en av de böcker med vars hjälp jag tog mina första stapplande steg på nätet.

Överst till vänster ligger Till VD – Vad vet du om IT? från 1996. På framsidan ser vi Helen Wellton, rapporten till ära, iförd tidstypisk futuristisk klädedräkt. Helen Wellton (som var något av den tidens Internetdrottning i Sverige) var en av ägarna till det på 1990-talet framgångsrika företaget Lap Power. Helen Wellton och Claes Wellton Persson var tidigt ute med att förklara vad IT är och kommer att bli för företagare och beslutsfattare. De hjälpte till att föra ut Internet till en bredare publik och att göra den nya tekniken mer rumsren. Det ska gudarna veta att många kommunpolitiker, kulturpersoner, ministrar, företagsledare, lärare etc. var skeptiska till Internet vid denna tid …

Läs gärna kapitlen om distansarbete och om skolan. Nog så klarsynt och relevant (vilket vi kan konstatera idag)!

Vad är då den stor rapporten i bakgrunden? Jo, årsrapporten för Icon Medialab år 2000. En hel miljard omsatte bolag vid denna tid men man varnade också för minskad efterfrågan på bolagets tjänster. När man läser sammanställningen av vad som hänt under året slås man av att det mest handlar om köp och sälj av bolag, om nyemissioner, optioner och konvertibler som säljs, omsätts och faller ut. Detta, kära läsare, var inte otypiskt vid denna tid. Full fart framåt på den digitala vågen var mottot.

Lite (mer)^6 Internethistoria

IMG_5280Tro det eller ej: vi börjar närma oss botten på högen med mer spektakulära saker från Internets tidiga år.

I dag bjuder jag på tre rapporter som jag tror hade en rätt smal spridning och just därför är lite mer spännande än mycket annat.

Längst till vänster har vi en rapport från NUTEK (föregångaren till VINNOVA (varför använder innovationsmyndigheter versaler hela tiden?)): Datornät och kommunikation – infrastruktur för informationssamhället från 1993. Rapporten är alltså från före Carl Bilds mail till Bill Clinton, från före det nordiska skoldatanätet, ja före hela den rasande snabba utveckling som gick igång under våren 1994. Rapporten inleder med att tala om utvecklingen av det postindustriella samhället: ett samhälle där “kunskap och kapital kan flöda fritt”.

Rapporten tar sin utgångspunkt i det faktum att den svenska staten inte längre har någon myndighet som sörjer för driften av telekommunikationen i samhället (Televerket privatiserades just 1993). På denna nya arena gäller det att se trender, peka ut möjligheter och varna för risker.

Rapporten går systematiskt igenom olika frågor: från OSI-modellen till ATM, från datornät till Internet, från mobiltelefoni till telestugor …

Man kan hitta mycket som kittlar tanken i rapporten, från “Det finns (ännu) inte något sammanhängande nät för datakommunikationstjänster på samma sätt som för telefoni” (sid 87) till de avslutande orden “Det är dags nu att höja blicken från bitarnas marsch genom de optiska fibrerna, och vända den ut mot cyberspace”. Sällan har väl en NUTEK-rapport låtit så poetiskt!

I mitten ligger en rapport från SISU (Svenska institutet för systemutveckling), ett forskningsinstitut som fanns mellan 1984 och 1999. Denna rapport från januari 1995 är sannolikt en av de första handböckerna för att hantera World Wide Web som kom ut på svenska. Rapporten är pedagogiskt strukturerad i verktyg för att skapa HTML-dokument , verktyg för att läsa HTML-dokument och World Wide Web Server.

Det är helt fascinerande att se hur det vi idag tar för givet, det en tvååring idag kan använda utan introduktion, systematiskt beskrivs, förklaras och tydliggörs: “WWW är i grunden ett distribuerat hypermedia system … Allt en användare behöver göra för att följa en länk över Internet  … är att klicka på ett ord i texten …”. Allt så nytt, allt så okänt …

Ett kittlande kapitel är “HTML förlorar monopol på WWW?” där det diskuteras om PDF-filer, PostScript eller MS Word kommer att kunna innehåll WWW-länkar … Kittlande är också att den som vill lära sig mer om HTML hänvisas till CERN:s hemsida. Något Smultronställe för Internetblåbär hade ännu inte publicerats …

På temat produkter från då minns jag HTML.edit, HTML Editor och Simple HTML Editor. Web Works Document Translator för Framemaker använde jag dock aldrig … När det gäller läsare minns vi Netscape Navigator, NCSA Mosaic, OmniWeb och MacWeb. Bland serverprogramvaror noterar vi att Apache saknas helt. Däremot finns Web Server för OS/2 …

Längst till höger har vi en rar sak: ett utbildningsmaterial från Telia. Material användes på en tvådagarskurs om Internet (jepp!) på Telias utbildningslokaler i Kalmar. Jag var med där och lärde mig grunderna om det nya nätet.

Under kursen fick vi lära oss om multimedia, om att Internet styrs “demokratiskt via RFC, sändlistor och arbetsgrupper”, om att Internet har 30 – 40 miljoner användare i 140 länder m.m. Viktiga tjänster är listserv, Usenet, IRC, Veronica, Gopher, WAIS, Archie och Telnet – alla numera trumfade och bortglömda på grund av webben och Google.

Kursmaterialet avslutas med två tidsdokument i full text: ett tal av Al Gore och ett av Carl Bildt. Det var på många sätt ett fåtal personer som drev på utvecklingen vid denna tid.

Lite (mer)^5 Internethistoria

IMG_5278Börjar ni tröttna på min miniserie? Nej, inte då tänker jag och bjuder på en post till. Denna gång handlar det om två tidningar som alla som ville vara heta 1995 måste lästa: Z mag@zine och InterNet Guiden.

Z mag@zine minns jag som inne-tidningen för Internetfolket. Alla läste den för att läsa om det senaste och, förstås, se om det stod något om en själv.

Eftersom det är mitten på 1990-talet finns det förstås listor med länkadresser och mailadresser (bland annat till Bill Clinton, Toronto Zoo, Steve Jobs (med en NeXT-adress!), Jultomten och Billy Idol). Internet var så nytt och andan var den hos en vänlig småstad: adresser till även kända personer skulle spridas nu när vi alla kunde nå varandra i en digital gemenskap. Inte ett nättroll i sikte … (annat än i obskyra BBS:er och på mörka delar av Usenet).

Vad hittar vi mer i tidningen? Telia gör reklam för sin nya tjänst PLUS. Nu kan du höra om någon ringer fast du redan pratar i telefonen! Carl Bildt skriver på debattsidan om att IT kan vända på pyramider och spränga dem med information. Det gäller att gå framåt mot “en skön ny värld” där Carl kan ta in på ett hotell i Tromsö och via den moderata BBS:en komma i kontakt med Lars Gustafsson i Austin.

På nästa sida får vi veta att WordPerfect är världens “mest köpta ordbehandling” [sic!]. Frågan är om PerfectOffice ska bli världens mest sålda programsvit? Det blev ju inte riktigt så …

Något annat som inte blev som den tidens koryféer ville var hierarkiska domäner. Enligt Telias Bengt Allonen skulle alla företag, organisationer etc. ha sin domän som en subdomän till sin operatör (i mitt fall skulle jag ha fått www.gogab.pi.se). Problemet är, som ni inser, att om man byter operatör så måste man byta domän. “Ja, man får byta”, säger Allonen och fortsätter: “Det är dags för Internet att lämna sandlådan”. Ack ja, det är inte lätt alla dagar …

Listan med IT-makthavare är intressant av många skäl. Vilka är med? Vilka är kvar? Vilka är borta? Margot Wallström är med och har hängt kvar. Per Unckel är tyvärr borta. Helene Wellton återkommer vi till i en senare post.

Tidningen Internet Guiden var på intet vis lika glitzig och inne men minst lika innehållsrik. Oscar Swartz skriver om Internetporr och Microsoft lanserar Windows 95. Tips på hemsidor och listor i olika format finns förstås med.

IT-användningen i skolan tar upp mycket plats i just detta nummer och på sidan 19 kan man läsa en intervju med undertecknad. Jag sticker verkligen ut hakan i intervjun: Internet kommer att bryta skolans kunskapsmonopol och “egentligen borde man stänga alla skolor helt och låta dem växa upp på nytt”. Ung och entusiastisk var jag uppenbarligen redan då 😉

Lite (mer)^4 Internethistoria

IMG_5276Mina gömmor gömmer inte bara rapporter etc. kring Internet i skolan (även om det är det som överväger) utan även mer allmänt material som t.ex. dessa två rapporter från Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA).

SIKA började sin karriär som Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn men fick med åren ett vidare uppdrag som även kom att innefatta Internet och annan IT.

De två rapporterna på bilden är digra verk på över 200 sidor som både ger en kvalitativ bild av läget inom IT-Sverige och en hel mängd statistik.

I den senare gruppen kan man bland annat hitta uppgiften att 82 000 personer besökt ett landstings webbplats i april 2000 och att 17 procent av de kommunala grundskolorna hade tillgång till Internet år 1995. Här finns med andra ord massor av intressant statistik att förundras av.

Inom det kvalitativa området lyfter rapporten från 2003 fram två saker som är av lite extra stort intresse för undertecknad. På sidan 19 nämns nämligen “etablering av ett kompetenscentrum för Internetteknik”, ett projekt där jag spelade en viss initial roll. Historien är den att i december 1998 tog en grupp personer (däribland jag) initiativ till att skapa ett centrum för forskning och utbildning inom området Internetteknik. I april 1999 anslog Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) 100.000 kronor för en förstudie. Jag skrev förstudien som levererades till Högskoleverket som i sin tur såg till att förslaget gick vidare till Näringsdepartementet som fick med det i regeringens  proposition “Ett informationssamhälle för alla”. Hela 20 miljoner avsattes till SCINT (som centret kallades). Läs mer på annat ställe på bloggen!

På sidan 23 nämns IT-kommissionens arbete med s.k. breddtjänster och “långsiktiga satsningar på bred information”. Breddtjänster var ett inte alldeles lyckat begrepp för det som i dag går under begrepp som e-tjänster, öppna data, semantisk interoperabilitet etc. Begreppet breddtjänster lanserades på bred front i IT-kommissionens rapport “Breddtjänster – några exempel” (rapport 51/2002) som skrevs av oss på Metamatrix. Rapporten kan ses som en uppföljare till kommissionens rapport “Hur blir en ny infostruktur motorn i e-Sverige?” (rapport 3/2000) som dokumenterade en hearing som arrangerades av bland annat Christer Marking, Sören Lindh, Greg FitzPatrik och undertecknad.

SIKA:s rapporter är med andra ord inte bara siffror utan väcker också en hel del minnen för oss som var med och påverkade då!

Categories

Utvalda poster