Tag Archives: beslutsunderlag

Hur utvärdera kulturen inom folkbildningen?

kulturanalys

En läsvärd rapport!

I början på året gick Myndigheten för Kulturanalys ut med en förfrågan om att ta fram ett förslag på en metod för att utvärdera kulturverksamheten inom folkbildningen.

Det här är en utmaning som väcker många frågor. Vad är kultur? De flesta av oss instämmer nog i att teater är kultur men hur är det med teater utan publik (som levande rollspel)? Och hur är det med kulturinnehållet i en kurs i amnningsteknik? Var finns kulturen då (för förslag på svar se nedan)?

Andra frågor som väcks är hur mäter vi effekterna av kultur? På kort och lång sikt? På individnivå och i samhället i stort? Vilka orsakssamband finns mellan medverkan i en studiecirkel och en ökad känsla av delaktighet i samhällets demokratiska processer och vilken roll spelar kulturen i detta?

Lyckligtvis fick jag chansen att medverka i rapporten som expert på folkbildning och (amatör)kulturfrågor tillsammans med Tobias Harding. Ansvarig för rapporten var Jan Hylén, Education Analytics.

Rapporten vi tog fram lyfter ovan nämnda och andra viktiga frågor kring kulturverksamheten inom folkbildningen. Rapporten visar också på behovet av en fri och samlad utvärdering av kulturen i samhället.

Läs mer om rapporten på myndighetens hemsida. Myndighetens avrapportering till regeringen finns här och vår bakomliggande rapport här.

PS För mig framstår det som märkligt att regeringen beslutat lägga ner Myndigheten för kulturanalys som är en myndighet som verkligen behövs. Det finns nämligen ingen annan myndighet som har en helhetssyn på utvärderingen av kulturområdet. Frågar ni mig så bör Myndigheten för kulturanalys få finnas kvar.

PPS Förslag till svar: en kurs i amningsteknik innehåller kultur på många olika plan eftersom den säger något om hur vi ser på amning generellt. Eftersom kursen är öppen för alla barnets föräldrar säger den något om hur folkbildningen ser på relation mellan föräldrarna och mellan kvinna och man. Kursen drivs i folkbildningens lokaler vilket ger tillfälle att ta del av de eventuella kulturevenamang som äger rum där. Etc. etc.

Konsumenten i centrum

Varm från tryckpressen!

Jag är extremt förtjust i att se min arbetsinsatser ta formen av böcker eller annat tryckt material. För ett par dagar sedan fick jag det senaste sådana alstret i min hand: den offentliga utredningen “Konsument i centrum – ett framtida konsumentstöd” (SOU 2012:43).

SOU:n är frukten av ungefär ett års arbete tillsammans med en mycket spännande och kompetent grupp experter från många olika företag, organisationer och myndigheter.

Fokus i utredningen är att skapa förutsättningar för att stärka den enskilda konsumentens möjligheter att agera på ett ändamålsenligt sätt i olika situationer. Det handlar mycket om att förenkla och stötta den enskilde samt värna konsumenterans rättigheter och skyldigheter.

Ett av min konkreta bidrag i SOU:n är att “öppna format” nämns på fyra ställen i rapporten.

Detta är den femte SOU:n jag bidrar till. Det är dock första gång jag är med hela vägen i rollen som av regeringen utsedd expert. Jag hoppas få bidra i andra SOU:er i framtiden. Det är en spännande och angelägen uppgift!

SOU:n kan laddas hem på Regeringens hemsida.

 

Nordisk samarbeid om utenriks- og sikkerhetspolitikk

Ibland flyter det upp saker i min läslista på underliga vägar. Just nu sitter jag med Thorvald Stoltenbergs rapport “Nordisk samarbeid om utenriks- og sikkerhetspolitikk” i handen. Den har jag fått av min hustru som fått den av Thorvald själv i samband med en konferens om innovationer och framtidens sjukvård.

Det är en spännande rapport som pekar ut ett antal insatsområden för framtida nordiskt samarbete. Områden som diskuteras är bl.a. havsövervakning och frågor kring de nordiska länderna intressen i det arktiska området, skydd mot digitala angrepp, åtgärder för att finna krigsförbrytare samt behovet av militär samverkan. Rapporten avslutats med ett förslag till en nordisk solidaritetserklæring.

Jag kan förvånas över att rapporten inte fått mer uppmärksamhet och diskuterats livligare i svensk debatt. Norden är världens största frivilliga sammanslutning av länder och regioner och den nordiska gemenskapen är något vi alla borde vara stolta över och sträva efter att utveckla.

Det är symptomatiskt på den intellektuella nivån och kapaciteten i Sverige att ingen av dessa frågor får den uppmärksamhet de förtjänar. Vi är väl alltför upptagna med “Ligabossens galna lyxliv” och “Så är Leila och Pelle i Saltkråkan släkt” …

Fem länder, tre självstyrande områden och en region

 

Reklam: Workshop hela dagen

I går genomförde jag en heldagsworkshop med ett företag inom utbildningsområdet. Under dagen hann vi diskutera verksamhetsmål, informationsmodellering, nyttan och nöjet med Enterprise Architecture, hur man skapar ett IT-stöd som tar sin utgångspunkt i verksamheten, styr- och utvecklingsmodeller, förvaltningsorganisation m.m.

Dagen resulterade i ett flertal konkreta resultat där gruppen bl.a. fattade beslut om utvecklingsinsatser på kort sikt (upp till sex månader) och, på lång sikt, om ett mer omfattande modellerings- och utvecklingsarbete utifrån en sammanhållen syn på verksamhet och IT.

Hör av dig om du behöver hjälp att bygga upp ett verksamhetsanknutet IT-stöd!

Workshop = blädderblock och post it-lappar 🙂

Animerat samtal hos McKinsey

Det är roligt att se hur multimediala och interaktiva tjänster växer fram på olika håll och kanter på nätet.

Nu har en de mer kända konsultlådorna, nämligen McKinsey, samlat ett antal djupa tankar från sina seniora konsulter i riktigt roliga och intressanta “lärmoduler”. Lek och lär du också på följande länk. Notera de korrekta dela med sig-länkar till höger!

Den sociala webben #9: Min syn på saken

Igår var jag inbjuden till Skatteverket för att tala om min syn på sociala medier och den nytta de kan erbjuda statliga myndigheter.

Vill du att jag ska prata om nyttan och nöjet med sociala medier i din organisation så hör av dig, t.ex. på @Johan_Groth eller johan.groth@gogab.se.

Varning för LaCie!

Juletid är tydligen städtid bland familjens IT-baserade hårdvaror. Tyvärr måste jag även denna gång rapportera om ett haveri.

Vi har byggt upp en backup-lösning som baseras på ett antal externa hårddiskar från LaCie. Totalt har vi fem olika diskar. Problemen började för ett drygt år sedan då vi köpte en LaCie d2 Quadra Hard Disk på 1TB. Disken skulle vara åtkomlig över det trådlösa nätet men vi fick det inte att fungera. Det besked vi fick från LaCie var att vi skulle skicka in hela disken för reparation. Själva inskickningsproceduren är värd en egen drapa med packsedlar som bara fungerar under en mycket kort tid, otillgänglig support m.m. men jag ska bespara er den delen. En annan sak jag inte ska orda om är det otroligt dåliga program, IP Configurator, LaCie skickar med för att hantera den trådlösa disken … Efter mycket om och men fick vi en ny disk som fungerade bättre men efter ett par månader försvann disken från nätet.

Det var med andra ord bara att skicka in disken igen. Nu var emellertid disken full med data och en hake med att skicka in disken till LaCie är att de raderar allt innehåll. De erbjuder inte  någon annan lösning så farväl till 1 TB filmer, bilder och filer. En hel del hade vi även på annat media men mycket gick förlorat. När disken kom tillbaka fungerade den sporadiskt. Vi orkade dock inte gå igenom ytterligare en vända med LaCies support så numera fungerar disken som low security back up. Så länge det nu varar …

På juldagen i år skulle vi se på några deckare vi sparat på två av våra andra LaCie-diskar, LaCie d2 Quadra Hard Disk på 500GB. Vi trycker på startknappen och möts av blått ljus (bra) och absolut tystnad (dåligt). Bägge diskarna är fullkomligt döda. Vi har bytt alla sladdar, dator etc. men diskarna är och förblir döda. Således adjö med ytterligare 1 TB data, denna gång utan back up i övrigt.

Ska vi nu brottas med LaCies supportsystem, komplicerade inskickningsprocedur etc? Skulle inte tro det. Nu åker LaCie ut hur huset för gott. Tag varning!

“Vidareutnyttjande av handlingar”

200944Finansdepartementet har lagt fram en promemoria (“Vidareutnyttjande av handlingar – genomförande av PSI-direktivet“, Ds 2009:44) som samlar ett antal förslag till författningsregleringar som behöver genomföras för att Sverige på ett korrekt sätt ska kunna införa Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (det så kallade PSI-direktivet).

En mycket kort sammanfatttning är att PSI-direktivet handlar om hur den information som finns hos myndigheterna ska kunna tillgängliggöras för tredje part och där kunna tjäna som “råvara” för nya tjänster. Tanken är en sådan, ökad tillgänglighet, av myndighetsinformation ska stimulera utvecklingen av nya och nyttiga tjänster för företag och medborgare. All information  omfattas av direktivet, men de exempel man kanske tänker på först är Lantmäteriets geografiska information, nationell statistik etc.

PSI-direktivet innebär tämligen genomgripande förändringar i hur myndigheter får och ska behandla och tillgängliggöra information. Vissa myndigheter lever t.ex. på att sälja information. Vad ska de göra i framtiden? Vissa kommersiella aktörer har haft monopol på distribution av viss statlig information. Vad ska de göra nu?

Man bör notera att debatten om PSI-direktivet har två huvudfokus: det juridiska/kommersiella som handlar om vem som ska tillgängliggöra vilken information och till vilken kostnad och förädlingsnivå och det mer tekniska som handlar om hur informationen ska tillgängliggöras (API:er, format, informationsstrukturer etc.). Promemorian handlar om det första perspektivet.

Promemorian är ute på remiss just. Eftersom vi har fri remissrätt i Sverige uppmanar jag alla er som har en åsikt om PSI-direktivet att göra er röst hörd! Skriv ner era synpunkter och skicka till Finansdepartmentet. Läs mer om hur man skriver remiss här.

För ytterligare tankar i frågan om tillgänglighet till offentlig information besök opengov.se och särskilt deras sida om “Principer för öppen digital offentlig information“.

E-förvaltningen kräver lagändringar

Det torde inte ha undgått någon att E-delegationen lämnat sitt betänkande: “En strategi för tredje generationens e-förvaltning” (SOU 2009:86). Debatten går redan hög (se t.ex. Jenny Birkestad på Twitter, Nicke Nyfiken’s blog och Computer Sweden).

Jag har ännu bara skummat rapporten men slås omedelbart av en tanke: det finns bara en referens till registerlagarna i betänkandet. Personligen anser jag att nya revision av registerlagarna är en nyckel till framtidens e-förvaltning.

Nyss twittrade jag om detta och fick snabbt svar på Facebook av Jenny Birkestad som har ett flertal högst relevanta synpunkter som jag gärna vill dela med mig av här på bloggen (eftersom Twitter och Facebook trots allt är lite interna). Jenny skriver:

“Jag tycker att det är synd att man bara tog med registerlagarna! Förutom hur olika registerförfattningar kan ersättas med ett samordnat och överskådligt regelverk borde man tydliggöra följande:

    1. se på möjligheterna att inom ramen för förvaltningslagen skapa förutsättningar för ”utökat serviceläge”.
    2. förenkla återanvändning av redan lämnade uppgifter
    3. gå till botten med begreppet direktåtkomst
    4. företräde vid regelkonkurrens inom sekretessområdet
    5. försöka vidga förvaltningslagsutredningens (Ju 2008:8) begränsade tolkning av elektroniska förfaranden.

      Men jag misstänker att detta kommer att göras inom sinom tid av den expertgrupp av jurister som E-delegationen avser att tillsätta!”

      Jag kan bara stämma in. Myndighetsutövning är myndighetsutövning och bör dokumenteras, hanteras och presenteras som sådan. Det handlar om insyn, demokrati och rättssäkerhet. Service är något annat.

      Hur många gånger har jag inte talat om för barnens skola vilka mobilnummer hustrun och jag har? Återvinning bör inte bara gälla aluminiumburkar!

      Direktåtkomst är ett gammalt, kärt begrepp inom e-förvaltningen. Begreppet har blivit aktuellt i samband med att tjänstebaserade arkitekturer blivit vanligare. Om en applikation hämtar data i vid källan som kan ligga på helt annat håll, t.o.m. på annan myndighet, vad är då (direkt)åtkomst?

      Regelkonkurrensen är spännande. Ett ärende kan vara hemligt-offentligt-hemligt-offentligt beroende på hos vilken myndighet ärende befinner sig just nu. Det är ju märkligt.

      En genomgripande genomgång och analys av lagar och förordningar är en av de allra viktigaste åtgärderna för att bygga en fungerande e-förvaltning!

      Mer Internethistoria: SCINT

      Det verkar som om mina arkiv med Internethistoria saknar botten. Här kommer i alla fall ytterligare ett bidrag.

      I slutet på 1990-talet växte Internet med en vådlig fart. Detta ställde krav på en stabil utbyggnad av befintlig infratstruktur samtidigt som behov växte fram av nya funktioner och tjänster på nätet.

      För oss som då var engagerade i Internets utbyggnad stod det rätt snart klart att det rådde brist på personer med kompetens i vad gäller att bygga stora IP-nät. Tillsammans med några andra Internetpionjärer, bland annat Yngve Sundblad och Per-Olof Josefsson, tog jag initiativ till att inrätta ett kompetenscentrum för Internetteknik.

      KK-stiftelsen finansierade en förstudie där Högskoleverket genom Olle Thylander stod som huvudman. Själva arbetet genomfördes av undertecknad.

      Den webbsite jag satte upp då finns nu åter på nätet. Klicka här för att ta del av vårt “mission statement”, våra nyhetsbrev och vår slutrapport!

      Arbete var framgångsrikt i den mening att regeringen avsatte 20 miljoner kronor under tre år i samband med propositionen “Ett informationssamhälle för alla” (prop. 1999/2000:86, kap. 5.4.7).

      Tack Yngve för att du påminde mig om denna del av svensk Internethistoria!