Hur ska statliga myndigheter arbeta med sociala medier? Magnus Kolsjö (@magnuskolsjo) har både erfarenhet och idéer. Jag vill gärna pusha för en kort och koncis presentation som Magnus lagt ut på Slideshare. I morgon kommer Magnus att medverka i ett frukostseminarium kring statliga myndigheters användning av sociala medier som jag arrangerar tillsammans med Stelacon.

Vi har skickat ut en enkät till samtliga statliga myndigheter för att se vad myndigheterna egentligen använder sociala medier till. Mer än hälften har svarat. Det roliga med enkäten är att vi nu inte bara kan tro något om myndigheternas användning av sociala medier utan att vi har ordentligt med empiriska data. Vill ni veta mer om enkäten och de intervjuer vi gjorde hör av er tilll mig!

Tills dess: titta på Magnus presentation!

Närliggande poster:

1. Den sociala webben #11: Varför är jag aktiv i sociala medier?
2. Den sociala webben #9: Min syn på saken
3. Tio tips om sociala medier

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Igår var jag inbjuden till Skatteverket för att tala om min syn på sociala medier och den nytta de kan erbjuda statliga myndigheter.

Vill du att jag ska prata om nyttan och nöjet med sociala medier i din organisation så hör av dig, t.ex. på @Johan_Groth eller johan.groth@gogab.se.

Närliggande poster:

1. Den sociala webben #11: Varför är jag aktiv i sociala medier?
2. Den sociala webben #8: Superbra introduktion!
3. Tio tips om sociala medier

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

I fredags var jag på seminariet “Offentliga data som plattform för utveckling av nya tjänster” som arrangerades av Stockholms handelskammare i anledning av att regeringen lagt fram sin proposition “Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt” (Prop. 2009/10:175).

I propositionen betonar regeringen att “en välfungerande förvaltning” är en viktig förutsättning för Sveriges utveckling och ett “starkt och välmående Sverige”. Härom är inte mycket att säga; ett modernt samhälle är en komplicerad maskin där (åtminstone i de flesta länder) staten är en av de största och mäktigaste aktörerna. I en demokrati blir det därför av central betydelse att denna mäktiga aktör kan skapa förtroende för sin verksamhet.

Regeringen skriver att det “övergripande målet för förvaltningspolitiken ska vara en innovativ och samverkande [min kursivering] statsförvaltning”. Här kan den uppmärksamme notera ett viktigt ord: samverkande. Den svenska förvaltningen har sedan lång tid tillbaka på många sätt fungerat väl och tjänat sitt syfte. En komponent i förvaltningsmodellen har varit en långt gående autonomi för de olika myndigheterna. Detta har inte inneburit några stora problem tidigare när informationsflödena varit tydligare och framför allt mindre. I dagens samhälle, som, om inte av något annat, kännetecknas av en omfattande informationssamverkan, har denna modell kommit till något av vägs ände. Jämför den i många avseenden “autonoma” doktorn i Mariannelund i Emil-böckerna med en läkare som utgör en del av sammanhållen vårdprocess! Det har blivit allt viktigare med informationssamverkan, ja samverkan överhuvudtaget. Det är därför positivt att regeringen lyfter fram samverkan som en viktig del av förvaltningen.

Den första förslagsdelen i propositionen behandlar “en lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen”. Förslaget bygger på Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG, det så kallade PSI-direktivet. Lagen syftar till “att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter”. (Övriga delar av propositionen handlar om nog så viktiga saker men de har inte bäring på området information och IT och lämnas därför därhän i denna post.)

Vad regeringen i huvudsak för fram är att det i det moderna informationssamhället finns möjlighet att utveckla nya tjänster som skulle kunna vara till nytta för medborgare och stat (på EU:s webbsida om PSI-direktivet nämns bl.a. GIS-tjänster samt tjänster inom finans och försäkring). Ett hinder för denna utveckling är att stora delar av samhällets “informationsråvara” har varit “inlåst” hos myndigheter och andra offentliga aktörer. Genom att tillhandahålla sådan, av det offentliga insamlad och hanterad, information till “marknaden” för “vidareutnyttjande” kan marknadens aktörer börja utveckla nyttiga och roliga tjänster i en rasande takt.

Struktur krävs för att rådata ska bli nyttiga data!

För oss som arbetat med frågor om informationssamverkan och utveckling av informationstjänster sedan 1999 är dessa frågor välkända och -bekanta. I juni 2000 var jag med och arrangerade IT-kommissionens hearing om offentliga data. En av huvudfrågorna var just “hur samhällets grundläggande information borde göras tillgänglig”. Mycket har hänt sedan dess (även om det funnits skäl att påminna om frågan då, då och då) och det var därför glädjande när kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell på seminariet använde ordet “råvara” om den information och de data som finns inom den offentliga sektorn och som nu ska tillgängliggöras.

Bilden bekräftades av Stig Jönsson, GD för Lantmäteriet, en myndighet som kommit långt i dessa frågor. På seminariet medverkade även ett antal entreprenörer som övertygande beskrev de nya möjligheter som nu öppnar sig och även visade exempel på nya tjänster på informationsmarknaden.

Entreprenören i mig förstår deras entusiasm men den statstjänstemannen i mig störs delvis på den ofta oförtjänta kritik som riktades mot olika myndigheter. Den viktiga debatten om hur vi ska skapa framtidens informationssamhälle blir lättare om man spelar på rätt klaviatur.

I ett av de projekt som jag varit involverad i gjorde vi en sammanställning och analys av möjliga hinder för informationssamverkan mellan de inblandade myndigheterna. I förlängningen låg också tillgängliggörande av information till andra aktörer.

Det visade sig möjligt att sammanfatta hindren i ett antal grupper:

• Mål- och resultatstyrning – ett hinder för samverkan?
• Lagar och förordningar
• Internationella och nationella direktiv och utredningar
• Samsyn och förankring
• Nyttor/kostnader
• Teknik
• Övrigt

Av alla dessa områden var det lagar och förordningar som innebar den största utmaningen. Det var här vi i projektet kände att de största svårigheterna låg, bl.a. i hanteringen av de olika registerlagarna men också i hur lagen (inte) betraktar maskinbaserade anrop i en tjänstebaserade arkitektur. Det är med andra ord här som insatser måste ske! Det krävs förändringar i befintliga lagar lika mycket som nya lagar. Jag hoppas regeringen fortsätter med nödvändiga reformer i spåret av PSI-lagen.

En annan reflexion från mötet var att det (helt naturligt) kom att handla mycket om information och data. Det är viktigt att komma ihåg att data per se är av relativt begränsad nytta. Om någon säger “Anders Karlsson” till dig och du inte vet om det är en kund, en leverantör, en patient eller något annat så är du inte mycket hulpen.

Jag hade med andra ord gärna sett att vi på mötet även hunnit prata en del om metadata. Det är först när vi har gemensamma och välkända informationsstruktur knutna till våra data som vi kommer att se den riktigt dynamiska utveckling. Detta gäller inte minst, snarare allra mest, de data som nu ska tillgängliggöras.

Ytterligare ett exempel: det finns idag ingen given definition av vad en byggnad är. Är en skidlift en byggnad? En bro eller en brygga? Svaret på frågan är att det beror på vem du frågor; Skatteverket, Lanmäteriet, någon av landets kommuner … Tillgängliggör vi information om “byggnader” utan att veta vad vi talar om är risken stor att vi bara att får en hög med data.

Missförstå mig rätt. Jag är stor anhängare av att tillgängliggöra data på samma sätt som t.ex. i Spanien. Det är dock viktigt att data tillgängliggörs på ett sätt som gör dem användbara, ja, begripliga.

Vi måste börja bygga samhällets “mjuka infrastruktur” (dvs. informations-, begrepps- och domänmodeller) samtidigt som vi bygger den hårda infrastrukturen och tillgängliggör data. Annars kommer vi att drunkna i obegripliga data!

Ni som vill prata mer om detta är välkomna att höra av er. Känns som det är lättare att rita och berätta samtidigt som man pratar

En fråga fick dock inget svar på seminariet: varför i hela friden ska lagen inte gälla för handlingar hos utbildnings-, forsknings- eller kulturinstitutioner? Det är ju här mycket av det gottaste av den offentliga informationen finns!

Närliggande poster:

1. ICT – verktyg för global utveckling
2. Nyfiken på Internets framtid? Lyssna på Pär!
3. Innovativa sätt att visa upp data

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Igår skrev jag en post på Mindpark om döda länkar på nätet. Jag införde då begreppen syntaktiskt och semantiskt döda länkar. Med det förra menade jag att informationen försvunnit och att ett anrop på länken ger en 404:a. Ett sådant fel är ju lätt att hitta med automatisk skanning. Med det senare menade jag att länken pekar på ett nytt innehåll. Sådan döda länkar är inte möjliga att hitta med enkla verktyg.

Idag på morgonen påpekar min hustru att den senare typen av fel rätteligen borde kallas kontextuellt döda länkar. Hustrun forskar på kunskaps- och informationshantering och borde veta så syntaktiskt och kontextuellt döda länkar it is!

Ytterligare en insikt kring faran med kontextuellt döda länkar är att om du har sådana på din webbplats så höjer du ratingen på en webbplats som du kanske inte alls vill stödja. Många sökmotorer höjer ju upp en sida om fler länkar till den. Med andra ord kan du lyfta upp en ny site genom att ta över en gammal och vällänkad struktur och fylla sidorna med nytt innehåll. Se där något att se upp med!

Närliggande poster:

1. Bättre program i molnet?
2. Den sociala webben #7: Overflow!
3. Den sociala webben #8: Superbra introduktion!

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Jag har blivit involverade i ett projekt kring samverkan för folkbildning. Det hela handlar om att ett antal aktörer inom en viss bransch (företag, myndigheter, organisationer etc.) vill samverka kring olika folkbildande insatser riktade mot breda grupper inom samhället.

Ett led i detta är att se hur en sådan samverkan kan realiseras. Jag anser att projektet “Det svenska skoldatanätet” är ett exempel på lyckad samverkan mellan privat, ideellt och offentligt för att öka kunskapen och medvetenheten inom ett visst område i samhället.

Fler detaljer finns i presentationen nedan. Vill du veta mer om hur privat och offentligt kan skapa fungerande och resultatinriktad samverkan så är det bara att höra av sig till mig!

Närliggande poster:

1. E-förvaltningen kräver lagändringar
2. Inför K-märkning för webbplatser
3. Offentliga data som plattform för utveckling av nya tjänster

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Jag upplever att det just nu finns ett stort behov av att diskutera vad vi vill med Internet i framtiden. I mitten på 1990-talet och början på 2000-talet fanns en levande debatt t.ex. om hur Internet skulle användas i skolan, vad som krävdes för att utveckla Internets infrastruktur, om IT i vården etc. Det kom ett antal utredningar på nationell nivå i Sverige (t.ex. Vård ITiden (Ds 2002:3) och e-lärande som utmaning (Ds 2002:55)), det fanns flera nationella arenor för diskussion om Internet (t.ex. IT-kommissionen och Svenska nätinfoföreningen) och det fanns ett antal myndigheter som drev frågor kring användningen av Internet (t.ex. Skolverket och Statskontoret).

Skälet till att debatten var levande då tror jag beror på att det under denna period skedde en breddning av användningen av Internet från en relativt begränsad och teknikintresserad skara till en flera, bredare grupper i samhället.

Nu står vi återigen inför stora förändringar när det gäller hur Internet kan/ska/bör användas. Barn och ungdomar växer upp med Internet som en naturlig del av sitt skolarbete och sin fritid. Internet är en verksamhetskritiskt infrastruktur för företag, föreningar och myndigheter; utan Internet stannar vissa funktioner mer eller mindre av. Det är därför oerhört viktigt att vi får en levande, kreativ och kritisk debatt kring vad vi vill med Internet.

En av mina absoluta favoriter när det gäller visioner om Internets framtid är Pär Lannerö. Pär och jag har arbetat ihop sedan 1995 och trots att vi pratat om Internets användning ofta under denna tid så upphör Pär aldrig att förvåna mig med sina djupa kunskaper, sin kreativitet och sin pedagogiska förmåga.

Nu har Pär lagt upp två nya mästerverk på Prezi som anbefalles till läsning för alla som intresserar sig för framtiden.

Det första föredraget handlar om hur samtalet förändrats på grund av Internet. Jag har redan pushat för föredraget på bloggen. Notera särskilt Pärs grafer som visar fördelningen mellan olika samtalsformer och olika sätt att klassificera samtal.

I sitt andra föredrag fokuserar Pär på den uppstyckning som sker av vår kommunikation och interaktion. Pär talar om mikrovärdering, -kommentar, -media, -semantik, -gemenskap och -generositet. Han pekar på möjligheter och risker med uppdelningen i allt mindre stycken.

Själv gör jag reflexionen att vi inte bara delar upp våra digitala aktiviteter i mindre bitar utan även saker som sker i “verkliga” världen. Ett exempel visar vad jag menar: om du diskar för hand så samlar du disken, värmer vatten, stoppar ner disken, diskar och ställer allt på tork. Det hela går ganska mycket i ett svep.

Så gick det till förr. Nu för tiden så fyller du din diskmaskin bit för bit, några saker i taget. Det kan ta ett par dagar att fylla en diskmaskin. Sedan startar du maskin och då kan maskinen sköta sig själv i ca 1,5 timme. Därefter tömmer du maskinen. Kontentan blir att din diskning löper över flera dagar med små insatser då och då avbrutna av perioder då du gör helt andra saker. Mikrodiskning med andra ord.

Jag tror mikrotrenden kommer att hålla i sig. Vi har så mycket att göra, så många möjligeheter. Människan är nyfiken och vill veta, lära, titta, lyssna, prata, skvallra och där passar mikrotrenden in.

För övrigt hoppas jag att något universitet eller någon forskningsfinansiär uppmärksammar Pärs förmåga och ger honom möjlighet att avsätta tid för att tänka till om Internet.

Närliggande poster:

1. Tankar kring Internets framtid
2. 15 förutsägelser om Internets framtid
3. Offentliga data som plattform för utveckling av nya tjänster

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Såg just att Håkan Ogelid skrivit en krönika utifrån seminariet “15 år med Internet i Sverige”. Ett mål med seminariet var att skapa debatt.

Jag håller med Håkan om att det viktiga är att tänka framåt. Så mycket har hänt så fort så det kan vara bra att titta lite bakåt, om inte annat för att se vad som fungerar och inte fungerar. Här verkar det som om seminariet fyllt sin roll. Nu vill jag se många fler spännande och utvecklande idéer! Hör gärna av er!

Närliggande poster:

1. 15 år med Internet – nu med ljud
2. Presentationer “15 år med Internet i Sverige”
3. Mer om Internet på 1990-talet

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Jag har tidigare lagt upp de presentationer som hölls på seminariet “15 år med Internet i Sverige”. Emellertid var det så att vi skulle ha haft ytterligare en talare: Olov Östberg. Av olika skäl fick Olov ställa in sin medverkan men Olov har gjort sin presentation tillgänglig via Slideshare. God läsning!

Närliggande poster:

1. Presentationer “15 år med Internet i Sverige”
2. Seminarium “15 år med Internet i Sverige”
3. 15 år med Internet – nu med ljud

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Den 3 november, i samband med Internetdagarna, genomfördes seminariet “15 år med Internet i Sverige”. Ett 50-tal deltagare fick höra fyra föredrag om Internets dåtid, nutid och framtid. Föredragen finns nu att tillgå nedan.

Först gör jag en kort introduktion som på en bild visar 15 års historia och på en bild gör en SWOT-analys av Internet.

Joakim påpekar att en nytt medialandskap växer fram. I detta landskap kan färre göra mer och många göra mycket utan att ta särskilt mycket betalt. Vad innebär detta för branschen? Vilka företag kommer att böja sig? Vilka kommer att brytas?

Pär talar om verktyg för samtal. Han gör en mycket spännande grafisk framställning av hur olika verktyg använts hittills och vågar sig också på en prognos. Pär ger oss också flera intressanta kategorier att tänka kring (distribuerat-centraliserat, öppet-propreitärt, subscribe-ad hoc, sällan-ofta etc.).

Per-Olof tar upp flera exempel på då utvecklingen av Internet kunnat leda rakt ner i diket. Hoten har varit av olika karaktär; tekniska, juridiska, ekonomiska. Det intressanta är att Internet har klarat sig. Vad kan vi lära av detta?

Greg talar om framsteg, avstånd (fysiska och andra), om vad som händer när allt är uppkopplat och pratar med varandra samt om hur vi styr samhället.

• “15 år med Internet i Sverige” av Johan Groth
15 år med Internet i Sverige
View more presentations from Johan Groth.
• “Internet – mediernas kärleksbarn har blivit tonåring” av Joakim Jardenberg
15 åR
View more presentations from Joakim Jardenberg.
• “Samtal pågår! Från swnet.internet.news via bloggy.se till… ja vaddå? Om dialogen på nätet igår, idag och imorgon” av Pär Lannerö
• “Internet – en öppen infrastruktur?” av Per-Olof Josefsson
Internet – en öppen infrastruktur?
View more presentations from Johan Groth.
• “Progress” av Greg FitzPatrick
  [Kommer snart.]

Närliggande poster:

1. Fler presentationer “15 år med Internet i Sverige”
2. Seminarium “15 år med Internet i Sverige”
3. 15 år med Internet – nu med ljud

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Finansdepartementet har lagt fram en promemoria (“Vidareutnyttjande av handlingar – genomförande av PSI-direktivet“, Ds 2009:44) som samlar ett antal förslag till författningsregleringar som behöver genomföras för att Sverige på ett korrekt sätt ska kunna införa Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (det så kallade PSI-direktivet).

En mycket kort sammanfatttning är att PSI-direktivet handlar om hur den information som finns hos myndigheterna ska kunna tillgängliggöras för tredje part och där kunna tjäna som “råvara” för nya tjänster. Tanken är en sådan, ökad tillgänglighet, av myndighetsinformation ska stimulera utvecklingen av nya och nyttiga tjänster för företag och medborgare. All information  omfattas av direktivet, men de exempel man kanske tänker på först är Lantmäteriets geografiska information, nationell statistik etc.

PSI-direktivet innebär tämligen genomgripande förändringar i hur myndigheter får och ska behandla och tillgängliggöra information. Vissa myndigheter lever t.ex. på att sälja information. Vad ska de göra i framtiden? Vissa kommersiella aktörer har haft monopol på distribution av viss statlig information. Vad ska de göra nu?

Man bör notera att debatten om PSI-direktivet har två huvudfokus: det juridiska/kommersiella som handlar om vem som ska tillgängliggöra vilken information och till vilken kostnad och förädlingsnivå och det mer tekniska som handlar om hur informationen ska tillgängliggöras (API:er, format, informationsstrukturer etc.). Promemorian handlar om det första perspektivet.

Promemorian är ute på remiss just. Eftersom vi har fri remissrätt i Sverige uppmanar jag alla er som har en åsikt om PSI-direktivet att göra er röst hörd! Skriv ner era synpunkter och skicka till Finansdepartmentet. Läs mer om hur man skriver remiss här.

För ytterligare tankar i frågan om tillgänglighet till offentlig information besök opengov.se och särskilt deras sida om “Principer för öppen digital offentlig information“.

Närliggande poster:

1. Offentliga data som plattform för utveckling av nya tjänster
2. Nyfiken på Internets framtid? Lyssna på Pär!
3. Vad menar IT- & Telekomföretagen egentligen?

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.