Smultronstället var ett av de allra första webbaserade läromedlen i Sverige. Smultronstället togs ursprungligen fram av Pär på uppdrag av Göran Isberg som på den tiden (1995) var projektledare för Det svenska skoldatanätet.

Jag var själv tillsammans med bl.a. Benny Regnér delprojektledare inom Det svenska skoldatanätet och den som jobbade mest tillsammans med Pär.

Den version som jag nu fått tillåtelse av Pär att kopiera och publicera är en senare version från 1998. Smultron är idag spännande som ett tidsdokument. Hur såg vi på Internet år 1998? Vad var viktigt? Vad var värt att lära sig? På en metanivå visar den också hur man designade webbplatser vid denna tid.

Siten är så till vida också unik som det inte finns särskilt många webbplatser kvar från denna tid som är i sitt orginalformat. Här finns en stor fara att en viktig del av vårt kulturarv gått förlorad för alltid.

Nå, njut nu av en klassisk webbplats, en av Sveriges första och en av de allra, allra mest besökta!

Bloggar etiketter: e-utveckling, fredagskul, Internethistoria

Närliggande poster:

1. Inför K-märkning för webbplatser Många myndigheter och organisationer sitter på massor av användbar information....
2. Hårdvara eller innehåll – hur bygger man ett skoldatanät? Inledning Under de senaste åren har informationsteknik (IT), och alldeles...
3. Äntligen, men för sent, för lite och för dåligt! CF:s förbundsordförande Gerhard Raunio gör i Ny Teknik 1996:48 ett...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Tänk nu tanken att alla saker har likadana alter egon. Då skulle vi kunna kommunicera med våra saker på precis samma sätt som vi idag gör med andra människor. Detta är “the social web of things” som jag nyligen hörde ett intressant föredrag om. Talare var Olof Lundström från Ericsson som visade denna fantasieggande film.

Några av oss är ju så gamla att vi minns reklamen för talande kylskåp etc i början på 1990-talet; det smarta hemmet. Tanken var rätt redan då men det gick inte att genomföra på ett rimligt sätt; infrastrukturen saknades! Nu finns helt nya kommunikations- och informationsinfrastrukturer och -ramverk. Denna gång kommer vi att få se helt andra resultat! Prova gärna själv på Ericssons testsida.

Säg hej till din brödrost annars är du toast

Bloggar etiketter: affärsnytta, e-utveckling, Internet, sociala webben

Närliggande poster:

1. Social payments – nya sätt att dela på notan! Den sociala webben har varit the talk of the town...
2. Är jag en Alpha Social Media Evangelist? Andrew Ran Wong (@andrewranwong) skriver allt som oftast läsvärda saker...
3. Tio tips om sociala medier Sociala medier är, som man säger, en vogue just nu....

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Nu finns det en del svar på dessa frågor. McKinsey har nämligen genomfört en stor internationell enkätundersökning där 4261 företagsledare (däribland undertecknad) har svarat på vad sociala medier innebär för deras verksamhet nu och i framtiden.

Några av de mest intressanta resultaten är

• sociala medier används allt mer och respondenterna ser tydliga nyttor med att använda dem
• det finns en liten kärna som växer stadigt av företag som är “fully networked”
• företag som antingen använder sociala medier för internt ELLER externt bruk minskar; man blir antingen fully networked eller återgår till att vara “developing” (dvs. mer av “prova på”)
• vad gäller olika tjänster kan man konstatera att användningen av
• social networking (Facebook etc.) ökar drastiskt
• mikrobloggar ökar
• tjänster för att dela film och video ökar
• bloggar ökar
• taggning ligger still
• RSS ligger still
• wikis minskar
• podcasts minskar
• mash-ups minskar drastiskt
• stabila mönster börjar utvecklas för hur olika tjänster används för att skapa nytta (se bild längre ner), t.ex.
• för omvärldsbevakning används sociala tjänster, bloggar och mikrobloggar
• för att hitta nya idéer används sociala tjänster, bloggar och mikrobloggar
• för att hantera projekt används sociala tjänster, bloggar, video och wikis
• för att allokera resurser används sociala tjänster
• ju mer företag använder sociala medier desto större nytta upplever de

Exhibit 2 ur McKinseys rapport

Allra mest intressant är emellertid vad respondenterna säger om hur ökad användning av sociala medier kommer att  påverka organisation och processer. Några av de viktigaste förändringarna är

• gränserna mellan anställda, leverantörer och kunder suddas ut (35%)
• arbetsgruppper kommer i ökad utsträckning att vara självorganiserande (32%)
• fakta, snarare än åsikter, kommer i ökad utsträckning att ligga till grund för beslut (32%)
• hierarkier kommer att minska eller försvinna (27%)
• ökad transparens vid gäller finansiella frågor (19%)

Det är den här listan (Exhibit 7 i rapporten) som jag tycker ger mest att tänka på. Om man väger samman de olika trender som enkätsvaren visar på ser vi ett helt nytt arbetsliv växa fram. Det har ju länge talats om att vi alla ska bli entreprenörer och “fria agenter”, vi måste lära oss “sälja oss själva” etc. Man kan tycka vad man vill om en sådan utveckling men McKinseys enkät visar att vi är på väg åt det hållet, inte bara i propellerhattarnas föredrag, utan också om man pratar med företagsledare och arbetsgivare.

Hur förbereder vi då oss själva och inte minst våra barn på denna sköna nya värld? Se där en fråga som är alldeles för allvarlig för att lämnas till vår nuvarande utbildningsminister. Jag ber att få återkomma i frågan i en senare post.

Bloggar etiketter: affärsnytta, e-utveckling, sociala webben, webben

Närliggande poster:

1. Hur använder myndigheter sociala medier? Precis före sommaren genomförde jag tillsammans med AB Stelacon en...
2. Sociala medier på Samverkansnätverket Nu har jag pratat om sociala medier igen Denna gång...
3. Den sociala webben #11: Varför är jag aktiv i sociala medier? Några sociala medier varav jag använder flera Jag gillar sociala...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Jag har just läst “Vad säger Internetstatisktiken?” av Olle Findahl. Liksom mycket annat som Findahl skriver är detta en intressant liten sak: en genomgång av olika källor för statistik om Internet och en analys av hur deras data kan tolkas. Rapporten visar att den skillnad vi ofta upplever mellan olika aktörers data kan förklaras utifrån hur data samlas in.

Rapporten är nyttig läsning för den som är intresserad av Internet och/eller statistik. Mina andra reflexioner utifrån Olle Findahls rapporter finner ni här.

God läsning och god natt!

Bloggar etiketter: e-utveckling, Internet

Närliggande poster:

1. Handbok för föräldrar – Lär dig vad ditt barn gör på Internet Av en slump hittade jag häromdagen “Handbok för föräldrar –...
2. Vad påverkar resultaten i svensk grundskolan? Jag har nyligen läst Skolverkets sammanfattande analys om vad som...
3. ICT – verktyg för global utveckling Jag vill slå ett slag för en ny rapport från...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

• Av mer historiskt intresse
• På väg mot 24-timmarsmyndigheten, Finansdepartementet
• Hur blir en ny infostruktur motorn i e-Sverige, IT-kommissionen, rapport 3/2000, SOU 2000:123
• Breddtjänster – ett nytt skede i IT-politiken, IT-kommissionen, rapport 3-4/2002, SOU 2002:51
• Breddtjänster – några exempel, IT-kommissionen, rapport 51/2002, ISSN 1404-8744
• Formel – formkrav och elektronisk kommunikation, Ds 2003:29
• Användning av offentlig sektors webbplatser, slutrapport, 24-timmarsdelegationen
• Äldre material som alltjämt är relevant i större eller mindre delar
• Att bygga en nyttig nationell infostruktur, Statskontoret (en unik rapport som numera bara finns här på nätet)
• e-tjänster för ett enklare och öppnare samhälle, SOU 2005:119
• “Verktygslådan”, 24-timmarsdelegationen (hittar tyvärr ingen länk)
• Offentliga e-tjänster i medborgarens tjänst, 24-timmarsdelegationen
• Offentliga tjänster för företag, 24-timmarsdelegationen (hittar tyvärr ingen länk)
• Nyare material
• Handlingsplan för eFörvaltning, Finansdepartementet
• Den osynliga infrastrukturen – om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering, SOU 2007:47
• Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, prop. 2009/10:175
• Swedish e-gov 2010 – where is it coming from and where is it going?, Olov Östberg, Mittuniversitetet
• 15 år med Internet i offentlig förvaltning, Olov Östberg, Mittuniversitetet
• e-delegationen skriver förstås en hel del i frågan
• eutveckling.se och opengov.se drivs av Peter Krantz (@peterkz_swe) som är The Man inom svensk e-förvaltning
• Också av intresse i sammanhanget
• A Green Knowledge Society, SCF Associates Ltd
• Nåbarhet på nätet – hälsoläget i .se 2010, .SE
• Trender och utmaningar idag och imorgon, FRA

Urvalet är med nödvändighet rapsodiskt och återspeglar mina prioriteter och intressen. Listan har ett fokus på statliga insatser och de statliga myndigheternas behov. Det finns säkert mycket gjort och skrivet om kommunerna men där är jag inte lika påläst. Listan omfattar bara svenskt material.

En sak som slog mig när jag sökte länkar till denna post är hur mycket material som gått förlorat när olika myndigheter och grupperingar lagts ner (t.ex. Verva och 24-timmarsdelegationen). Jag har kvar en hel del rapporter i pappersformat men det gör ju inte så många glada. Jag har tidigare skrivit om denna digitala dokumentförstörelse här.

Bloggar etiketter: arbetsrelaterat, e-förvaltning, e-utveckling, IT, offentlig sektor, sociala webben

Närliggande poster:

1. Nu finns även jag på paper.li Från och i morgon har även jag fallit för...
2. 15 steg för en effektivare e-förvaltning Sverige har kommit en bit med 24-timmarsmyndigheten, men ännu återstår...
3. Effektiv e-förvaltning? För tre år sedan presenterade vi i Computer Sweden 15...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

• Snabb tillväxt på mobilområdet
• Outsourcing
• Systemens ökade komplexitet
• Hög takt på teknikutvecklingen
• Kommersialisering av IT-brott
• Botnets
• Antalet angrepp fortsätter att öka
• Angreppen blir mer riktade
• Mängden IT-brottsutredningar ökar
• Den personliga integriteten på nätet

Det som gjorde mest intryck på mig var jämförelsen mellan kostnaden för en kärnvapenmissil och en dator satt i relation till den skada man kan göra med respektive verktyg. Det är inte tu tal om att det har blivit billigare och lättare för den som vill slå ut ett land …

Jag har heller inte haft en klar bild av hur utbredda och allvarliga olika typer av IT-hot är. Även här fick min tämligen naiva inställning sig en törn.

Läs gärna rapporten. Den är väl skriven och mycket läsvärd! Rapporten finns här i pdf-format.

Bloggar etiketter: affärsnytta, arbetsrelaterat, e-utveckling, Internet, IT

Närliggande poster:

1. Fem digitala trender för 2011 Nyligen upptäckte jag bloggen .BetaTales som drivs av John Einar...
2. iPad är en revolution – och vissa fattar ingenting Så har Apple lanserat sin sedan länge emotsedda “magiska maskin”:...
3. Offentliga data som plattform för utveckling av nya tjänster I fredags var jag på seminariet “Offentliga data som plattform...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Saken var alltså den att utbildningsminister Jan Björklund påstod att bristen på “katederundervisningen” låg bakom den svenska skolans problem och elevernas sjunkande studieresulatat.

Kl 09:56 lade @jocxy upp en tweet om artikeln på Twitter. Jag såg den och blev minst sagt upprörd. Artikeln är svepende, drar slutsatser hit och dit och buntar ihop äpplen och päron. Detta kunde inte få stå oemotsagt!

Jag skapade därför Twitter-taggen #merkateder och bjöd in till debatt.

Och visst hade @JanBjorklund och @folkpartiet trampat i spenaten. Det visade det enorma intresse tweeten väckte!

Nu, bara 12 timmar senare, har ca 200 personer engagerat sig i flödet och märkt sina tweets med #merkateder. Över 800 tweets har skickats i vad som måste vara en av Sveriges mest intensiva diskussioner om framtidens skola. Över 800 tweets, det är mer än en tweet per minut! Sajten hashtracking.com visar att debatten givit upphov till (just nu) “239,565 impressions, reaching an audience of 59,888 followers”.

Tack till alla er som engagerat er och bidragit med kloka, arga, varma, kreativa och spännande synpunkter! Vi kanske sover en stund nu men debatten går vidare i morgon och alla andra dagar!

Tack till @jocxy som genom #prataomdet visade att det går. Tack till @tops som hjälpt till att hantera flödet under dagen och som gjort det fiffiga script som gör det möjligt för oss att samla ihop alla förslag och skicka över till regeringen!

PS Sök gärna på #merkateder på Google och klicka på Realtid i menyn till vänster!

Bloggar etiketter: #merkateder, debattinlägg, e-utveckling, entreprenörskap, offentlig sektor, skolan, sociala webben, twitter

Närliggande poster:

1. Dag 4 med #merkateder Debatten har tagit ny fart på Twitter under taggen #merkateder....
2. Dag 4 med #merkateder – inbjudan och administration Hallå alla som twittrar och bloggar under taggen #merkateder! Här...
3. Dag 3,5 med #merkateder Knappt hade jag skickat i väg min post om dag...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Jag tänker på Sonys nyligen genomförda räd på Youtube. Räden tar sig uttryck i att det på senare tid försvunnit och/eller blockerats massor av material på Youtube. Det handlar om musikvideor men också om andra filmer där det används material som Sony hellre håller inlåst i något bankfack än låter komma till nytta.

Ett paradexempel är filmen “Social Media Revolution 2″ av Socialnomics09. Detta var en av de allra bästa filmerna för att visa den snabba utvecklingen av sociala medier. Jag har säkert visat filmen 20-30 gånger på föredrag med 100-tals deltagare. Totalt har filmen visats mer än 1,3 miljoner gånger!

Vad har Sony med detta att göra? Jo, Socialnomics09 har använt musik i filmen, något Sony inte godkänt. Därför har Sony blockeret filmen (se bilden nedan).

Sony gör inte någon glad!

Vad har Sony uppnått med detta? De anser säkert själva att de skyddat sina rättigheter; de rättigheter som gör att bolag som Sony hellre låser in och gömmer musik och bilder än låter någon använda dem.

I min värld har Sony inget vunnit. Däremot har Sony förlorat 1.312.453 tillfällen till gratisreklam för den artist vars musik var med i videon, en artist som t.ex. jag inte kände till men som jag fick lust att köpa efter att ha sett filmen.

Än löjligare blir det när Sony blockerar gamla musikvideos av artister som inte längre ligger längst fram på den musikintresserades radarskärm. Se nedan för ett exempel.

Tror ni att en musikvideo med Boney M på Youtube ökar eller minskar intresset hos människor att köpa musik av Boney M? Jag vet i alla fall vad Sony tror … Epic fail är nog bara förnamnet!

Bloggar etiketter: affärsnytta, e-utveckling, sociala webben, youtube

Närliggande poster:

1. Den sociala webben #11: Varför är jag aktiv i sociala medier? Några sociala medier varav jag använder flera Jag gillar sociala...
2. Den sociala webben #8: Superbra introduktion! I dag ska jag prata om sociala medier på Skatteverket....
3. Den sociala webben #2: Facebook Facebook är på många sätt själva sinnebilden för den sociala...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Det blir med andra ord mycket e-förvaltning, offentlig sektor, sociala medier, Internet i skolan och verksamhetsutveckling samt, förstås, en hel del som spel, Sverok och stumfilm!

Tidningen bör komma ut vid 10-tiden om allt blivit rätt. Ha en trevlig läsning!

Bloggar etiketter: affärsnytta, arbetsrelaterat, debattinlägg, e-förvaltning, e-utveckling, entreprenörskap, filmer, Internet, Internet i skolan, iPad, iPhone, offentlig sektor, sociala webben, sverok, webben

Närliggande poster:

1. Reklam: Föredrag på Pensionsmyndigheten Pensionsmyndigheten har bett mig att göra en presenatation på temat...
2. Hur använder myndigheter sociala medier? Precis före sommaren genomförde jag tillsammans med AB Stelacon en...
3. Offentliga data som plattform för utveckling av nya tjänster I fredags var jag på seminariet “Offentliga data som plattform...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Här kommer ytterligare ett antal favoriter bland uppföljnings- och utvärderingsverktyg för Twitter. Dessa är av mer kvalitativ karaktär än de verktyg jag beskrev i den förra posten.

• Klout (min sida) är den kanske mest avancerade tjänsten för uppföljning av twitterkonton. Ditt konto får ett kloutvärde som är en sammanvägning av ett 30-tal olika värden som hämtas från användarens Twitter- och Facebookkonto. Ett högt kloutvärde betyder att man har ett högt inflytande. Kloutvärdet kan delas upp i tre delar: True reach, Amplification och Network. True reach mäter din “aktiva publik”, dvs. dem du har någon form av dialog med. Värdet baseras på parametrar som Followers, Mutual Follows, Friends, Total Retweets, Unique Commenters, Unique Likers, Follower/Follow Ratio, Followed Back %, @ Mention Count, List Count, List Followers Count. Amplification är ett mått på hur mycket diskussion och samtal dina inlägg leder till. Värdet baseras på Unique Retweeters, Unique Messages Retweeted, Likes Per Post, Comments Per Post Follower Retweet %, Unique @ Senders, Follower Mention %, Inbound Messages Per Outbound Message, Update Count. Network, till sist, är ett mått på hur inflytelserikt nätverk du har. Värdet baseras på List inclusions, Follower/Follow Ratio, Followed Back %, Unique Senders, Unique Retweeters, Unique Commenters, Unique Likers, Influence of Followers, Influence of Retweeters and Mentioners, Influence of Friends, Influence of Likers and Commenters. Klout redovisar också något som kallas Influence Matrix som ger en bild av vilken typ av twittrare du är (Explorer, Pundit, Thought Leader etc.) och vilka som påverkas av det du skriver och vilka som påverkar dig. Klout ger i och med detta också bra verktyg för att utvecklas sitt twittrande. Tyvärr har jag inte hittat något om hur kloutvärdet räknas ut (men det kanske är för att minska möjligheterna till att missbruka systemet).
• Socialmention är “sök- och analystjänst” som sammanställer information från flera olika sociala och andra kanaler, bl.a. Twitter, Facebook, FriendFeed, YouTube, Digg och Google. Man kan med andra ord söka på vad som helst (inte bara twitterkonton). Socialmention ger dock mer än bara en lista över sökträffar. I vänstermarginalen finns ett antal statistikuppgifter. Till att börja med anges fyra värden som känntecknar sökordet. De är strength som är ett mått på sannolikheten att sökordet nämns i sociala medier, sentiment som mäter antalet positiva kommentar i relation till antalet negativa kommentarer (hur de skiljer på positiva och negativa kommentarer framgår dock ej och jag hittar “negativa” poster som jag inte skulle anse vara negativa, t.ex. “Twitter says it won’t be acquired”), passion som är ett mått på hur ofta de som talar om sökordet gör så (hög passion visar att man har hängivna anhägare) samt reach som är ett mått på hur många olika personer som talar om sökordet. Dessutom finns mer kvantitativ information som när någon senast nämnde sökordet, vem som använt sökordet och hur ofta m.m. Tjänsten är en bra börja för den som vill följa sitt varumärke i sociala medier.
• Topsy är också en söktjänst som indexer och rangordnar resultaten efter de samtal som pågår här och nu. Jag tycker tjänsten är lite svår att använda. Det är t.ex. inte klart för mig hur resultaten rangordnas. Jag saknar ofta saker jag vet borde finnas men de kanske inte kommer med för att ingen pratar om dem? Mest användbar, kanske, är att söka på Experts. Då får man en bild av vilka som ofta talar om sökordet.
• trst.me (min sida) är en sida som förutom att visa dit trstrank-värde (se nedan under Twittoppen) även visar andra parametrar som karakteriserar ett twitterkonto. Bland parametrarna finns feedness som kan indikera om ett användarkonto är ett spamkonto, interesting som visar hur mycket folk pratar om dig i relation till hur mycket du själv pratar (Britney Spear har t.ex. högt värde) och sway som visar om andra skickar dina tweets vidare vilket är ett mått på om du är en person med högt förtroende. Tjänsten ger alltså goda möjligheter till avancerad analys av egna och andra twitterkonton.
• Twittoppen (min sida) är en tämligen ny svensk tjänst. Här kan man få statistik för enskilda konton. Det som är bra med Twittoppen är att man inte bara för tillgång till followers, fans och friends utan också något som kallas Inflytande och som mäts i trstrank. Måttet baseras på hur många som interagerar med dig sammanvägt med hur många som interagerar med dem. Resultatet blir att det är bättre att få en aktiv följeslagare som har egna följeslagare än att få många följeslagare som har noll egna följeslagare. Metoden påminner om hur Google sorterar sina sökresultat (PageRank-alogritmen). Twittoppen (och Infochimps som förser Twittoppen med data) skapar härmed en möjlighet till “djupare” ranking av twitteranvändarna, en ranking som är mer kvalitativ än kvantitativ. Se även trst.me ovan! För varje parameter Twittopen mäter kan man (förstås) se en lista över allt användare i Sverige, i vissa städer och utifrån vissa andra grupperingar.

Hör gärna av er med synpunkter och kommentarer!

Det här tycker jag är en intressant post.

Bloggar etiketter: affärsnytta, användbarhet, e-utveckling, sociala webben, webben

Närliggande poster:

1. Verktyg för att mäta Twitter-närvaro, del 1 Det har varit en diskussion i mitt twitterflöde de senaste...
2. Mäta närvaro i sociala medier När sociala medier blir en alltmer vanlig del av företag...
3. ICT – verktyg för global utveckling Jag vill slå ett slag för en ny rapport från...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.