Här väcks postens första fråga: finns det några amerikanska berättelser (filmer eller annat) där hjälten löser knepiga situationer med list och förslagenhet? Europeisk sagotradition är ju full av fiffiga hjältar som inte nödvändigtvis behöver tillgripa massivt våld (t.ex. Kaunas och jätten Stalo och sagan om den modige lille skräddaren). I USA tycks hjälten alltid behöva skjuta sig fri … Motexempel välkomnas!

I helgen läste jag också en del manga (finns t.ex. här) och en helt annan tanke väcktes. Många mangor börjar bra, hamnar i någon form av tröstlöst träsktrampande på mitten och buklandar på slutet (t.ex. Shaman King). Ser vi här en sorglig effekt av högt driven kommersialism? En bra författare kommer loss med en bra historia (början). Förlaget vittrar försäljning och kräver många böcker (tröstlösa träsket) varpå författaren packar ihop och begår ett sorts sublimerat självmord (dvs. avslutar serien abrupt). Synpunkter välkomnas!

Hasta la vista, baby!

Bloggar etiketter: böcker, filmer, filosofi

Närliggande poster:

1. “Oj, titta en kines!” – om två svenska böcker om Kina Här kommer en något ovanlig post här på min blogg....
2. Bra appar till iPhone #4 Nu dags för ytterligare en nästa post om bra appar...
3. Katten Murrs tankar om livet samt fragmentarisk biografi över kapellmästaren Johannes Kreisler i form av slumpvisa makulaturblad Boken “Katten Murrs tankar om livet samt fragmentarisk biografi över...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

I skuggan av Utøya känns den entusiasm man då kunde skönja som tämligen osmaklig. Det finns många som använder våld för att uppnå sina politiska mål. När ska vi hurra och när ska vi gråta? Jag anser att våld aldrig kan vara en väg att uppnå sina mål, inte för någon. Gandhi uttrycker detta väl:

I object to violence because when it appears to do good, the good is only temporary; the evil it does is permanent.

Bloggar etiketter: filosofi

Närliggande poster:

1. När Gud tystnar … Mina trogna läsare har säkert noterat att jag skrivit ett...
2. Hur gör jag när jag läser och skriver? För några dagar sedan fick jag följande trevliga brev: Hej...
3. När antibiotika inte hjälper Nyligen var jag ute på äventyr med @M_Abrahamsson (Maria skulle...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Under de senaste dagarna har det bubblat i de borgerliga bloggarna i anledning av den livliga debatten på Twitter under taggen #merkateder. Det lustiga är att få av de inlägg jag läst från den blåa sidan försöker tillföra något nytt eller fördjupa analysen eller ens bemöta de sakliga invändningar som förs fram på bloggar och i Twitter (t.ex. vad gäller hur man ska tolka resultaten i PISA-undersökningarna).

Istället förfaller de borgerliga bloggarna ofta åt att avfärda alla inlägg med epitet som flumpedagoger, drevet mot Björklund etc.

Till alla er vill jag bara säga två saker:

1. Det vore roligare och mer produktivt om ni ville vara med och ta en seriös debatt om framtiden skolas
2. Jag startade den här debatten för att jag utifrån min borgerliga (surprise!) ståndpunkt är klart orolig för vad den nuvarande utbildningspolitiken ska leda till.

Nu vet ni att debatten inte är en enkel höger-vänster debatt. Därmed kan ni sluta upp med svepande politiska slängar och ta tag i sakfrågorna i stället. Gör det!

Bloggar etiketter: #merkateder, debattinlägg, demokrati, filosofi, skolan

Närliggande poster:

1. Folkpartiet, #merkateder och den stora tystnaden För ganska precis 50 timmar sedan började en diskussion på...
2. Dag 4 med #merkateder – inbjudan och administration Hallå alla som twittrar och bloggar under taggen #merkateder! Här...
3. Dag 8 med #merkateder – legitimation, prov och lärarfack Idag har det varit den åttonde dagen med #merkateder. Dialogen...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Vår nya tid med ökad individuell frihet, globalisering, ökad mångfald och, icke minst, ny informations- och kommunikationsteknik har givit oss många nya ord; ofta engelska låneord.

Språkrådet har nu tagit det goda initiativet att söka svenska översättningar till några av våra vanligaste nya utländska ord. Man har till den ändan bl.a. startat en tråd på Facebook kring ordet “crowdsourcing”.

Översättning av ord kräver eftertanke

Jag har lanserat översättning “svärmarbete”!

Mina skäl för detta är bland annat

• att första delen av ordet ska betona gruppen, och då den informella gruppen
• att arbetsgruppen är rörlig, dvs. medlemmar kan komma och gå
• att andra delen av ordet ska betona en generell uppgift som ska utförs av gruppen där alla bidrar med olika bitar
• att crowdsourcing inte har något att göra med nätet (du kan crowdsourca med post it-lappar)
• att crowdsourcing inte exklusivt har att göra med kommersiellt arbete
• att det är viktigt att fånga bredden i ordet. Crowdsourcing  handlar inte bara om problemlösning utan kan omfatta olika uppgifter; rita en båt, välja konstprojekt, hitta idéer till ny logotyp för en förening etc.

Håller du med om att svärmarbete är bra så gå in på Språkrådets sida på Facebook och säg det! Annars kan du börja använda ordet så kan vi sätta en de facto-standard

Bloggar etiketter: affärsnytta, användbarhet, filosofi, IT

Närliggande poster:

1. Barn blir tjockare av datorn Familen Groth har figurerat i Aftonbladet (se här). Hälsa och...
2. Reklam: Workshop hela dagen I går genomförde jag en heldagsworkshop med ett företag inom...
3. Arbetsplats 2015 – talare sökes Söker talare som vill och vågar sia om framtidens...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Okända länder brukar vara fyllda av monster ...

Jag har nyligen haft anledning att fundera över hur många vuxna ser på ungdomar, Internet och sig själva. Tydligen finns det en hel del vuxna som ser delar av Internet som ett terra incognita; ett okänt land.

Alldeles särskilt gäller detta de delar av Internet som inte är “kontorsanpassade” (vilket till exempel e-post och vanliga “stumma” webbplatser tydligen är). “Okända områden” är bland annat Youtube, Snyggast, Blocket och Facebook. Om dessa och liknande tjänster (och om smart phones och datorspel) kan man tydligen skoja och skämta på temat alla vuxna är tappade bakom en vagn.

Det märkliga är inte att det finns vuxna som inte kan så mycket om Internet. Det märkliga är att vissa vuxna väljer att inte förstå, väljer att skapa en konfliktfylld bild av Internet som något okänt men kittlande och framför allt obegripligt för alla som inte är “digitala infödingar” (ett epitet som dessa vuxna sätter på alla som är under någon oklar gräns i närheten av 18 år).

Dessa vuxna koketterar med sin okunnighet och odlar myten om det okända, det konstiga, det obegripliga och, till slut, det farliga. Dessa vuxna skapar själva en grogrund för konflikter! Och det gör mig arg.

Jag vill gärna ha er synpunkter i denna fråga!

Bloggar etiketter: filosofi, Internet

Närliggande poster:

1. Handbok för föräldrar – Lär dig vad ditt barn gör på Internet Av en slump hittade jag häromdagen “Handbok för föräldrar –...
2. Räknefärdigheter hos unga vuxna Jag har tidigare skrivit om samverkansprojektet GillaDinEkonomi och det arbete vi...
3. Datorer och Internet – skolans nya utmaning Ett intressant, men även bekymmersamt, debattinlägg görs av Wiveca Glantz...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Spel är med andra ord en revolutionär handling, ett sätt att vidga våra vyer och att förändra oss själva och kanske till och med samhället. Möjligen har jag övertolkat det Johanna sa men så uppfattade jag hennes budskap och det var ett budskap som tilltalade mig och som förklarade för mig varför jag gillar att spela spel och att vara engagerad i Sverok.

Läs mer om varför Johanna fick Sveroks pris som årets spelare här. Läs mer av Johanna på hennes blogg. Lyssna på P3 Kultur – Nördorama här.

Bloggar etiketter: filosofi, spel, sverok

Närliggande poster:

1. Spel där man levlar … ner? De allra flesta datorspel och rollspel samt vissa brädspel handlar...
2. Sveroks riksmöte 2010 Nu är det dags för Riskmöte igen. Över 100 valda...
3. Den sociala webben #4: Sociala spel Skulle det inte komma en post om Twitter? Jo, så...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Det var lite av en slump att jag fick rapporten i min hand men som vanligt när man läser något annat än det man brukar läsa så öppnas nya vyer. Jag visste t.ex. inte så mycket alls om kopplingen mellan vårt minnet och sensoriska händelser och inte heller så mycket om att en människas utveckling ofta går i cykler, lite grann på temat “två steg framåt och ett steg bak”.

Hur som helst var det en intressant rapport som rekommenderas för alla som är intresserade av frågor kring barn med koncentrations- och motorikproblem.

Mer information finns här: www.vestibularis.se.

Bloggar etiketter: filosofi, lekar, recension, språk

Närliggande poster:

1. “Ensam hemma” – amerikansk krigshets för barn Filmer som inte är lämpliga för barn! Det är märkligt...
2. Roliga lekar som föräldrar och barn kan leka i sängen En av de roligaste sakerna med att få barn är...
3. Handbok för föräldrar – Lär dig vad ditt barn gör på Internet Av en slump hittade jag häromdagen “Handbok för föräldrar –...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Hej Johan!

Utifrån de blogginlägg jag har läst från dig och efter att ha läst om dina intressen, står det klart för mig att du är väldigt duktig på att tolka, ta till dig och sedan förklara olika texter. Jag undrar om du använder någon generell metod, eller mall s.a.s., när du läser och arbetar med texter? Jag hade problem med läsning som yngre. Läshastigheten är något jag har förbättrar avsevärt, men jag kämpar fortfarande med att ta till mig innebörden, analysera tankar o.d. som du skriver om under “Intressen”, samt att sedan kunna sammanfatta det i mina egna ord.

Har du något råd om hur man kan kan utvecklas när det gälla att ta till sig texter? Handlar det om att läsa och skriva så mycket som möjligt? Ställer du t.ex.vissa frågor till dig själv under läsandets gång? Jag tänker på läsning i allmänhet; skönlitterärt, vetenskapliga artiklar, debattinlägg o s v.

Tacksam på svar! Förstår att du har viktigare saker för dig, och att det kanske är svårt att svara på något som detta, men jag uppskattar all hjälp jag kan få – stor som liten.  =)

Vänligen,
Gustav

Brevet gjorde mig förstås väldigt glad. Det är roligt att veta att det jag skriver uppmärksammas och uppskattas. Det ökar viljan och lusten att skriva mer!

Brevet väckte också flera tankar: hur går det till att läsa och skriva? Jag har skrivit och läst så länge jag kan minnas och jag tror att det med skrivning och läsning är som med så mycket annat: ju mer man håller på desto roligare blir det.

Ju mer man läser desto vanare blir man när det gäller att förstå olika typer av texter och vad de vill förmedla. Då kan man “ekonomisera” sitt läsande på ett bättre sätt (jämför en långdistanslöpare som gör en bra eller dålig planering av ett lopp). När jag läser en dagstidning läser jag på ett sätt, när jag läser René Girard (se t.ex. här) på ett annat.

Ju mer man läser desto fler referenspunkter får man vilket gör läsningen av nya texter mer intressant och samtidigt lättare! Referenspunkterna, faktamässiga (“Karl XII dog ju samma år!”) och formmässiga (“Det här är propaganda.”), är viktiga för att “hänga upp” nya texter. Referenserna gör att man förstår mer, ser “långa strukturer” i texten, anar vad som ligger runt hörnet i texten etc. Då går det fortare att läsa men framför allt att förstå texten. Texten “passar in”; ungefär som en bit i ett pussel.

Det är också viktigt att ha självförtroende som läsare. Det finns nämligen gott om dåliga texter. Med andra ord: om du inte förstår eller gillar en text så beror det i minst hälften av fallen på att texten är illa skriven eller illa genomtänkt. Här får man vara lite försiktigt så man inte avvisar en “svår” text som dålig men jag tror inte den risken är så stor egentligen. Svåra men bra texter känner man igen på att de spjärnar emot när man läser dem. Dåliga texter är som gammal frukt; ful i färgen och med tråkig konsistens.

En sak till: det spelar ingen roll vad man läser, chick lit, franska filosofer, serier (läs absolut mycket serier!), bara man läser. Skillnaden går inte mellan vad någon besserwisser tycker är “bra” eller “dålig” litteratur utan mellan bra och dåligt skrivna texter. En smörkniv gjorde av en skicklig hantverkare är alltid bättre än en hafsigt hopkommen fiol (halvbra liknelse men jag hoppas ni förstår vad jag menar).

En av mina bokhyllor

När det gäller att skriva så krävs det övning, bara övning. Man måste skriva, skriva och skriva. Icke minst viktigt är att få kritik. Jag hade förmånen (även om det inte kändes så då) att ha en far som gick fram hårt med rödpenna och sax i mina alster under högstadiet (ni som undrar var saxen kommer in är sannolikt födda efter 1980 ). Jag kommer ihåg att jag ibland var så arg att jag nästan grät när jag fick tillbaka ett “genialt” epos om t.ex. rysk-japanska kriget där hälften av all text var överstruken, flyttade och rödmarkerad och hela sidor var klippta itu och ihoptejpade med andra sidor. Motvilligt, i alla fall de första gångarna, läste jag den nya texten och insåg att den var bättre än mitt eget alster. Jag försökte förstå varför och ta till mig hur min far byggde upp texten. Nästa gång blev det bättre och framåt gymnasiet fick jag mest lite röda kommentarer av typen “Kanske kan utvecklas mer” eller “Känns lite långt” samt de korrektur man alltid har. Skrivarskolan, om vi får kalla den så, fortsatte när jag forskade på KTH och fick en handledare som var minst lika flitig som min far med rödpennan. Nu var jag beredd och såg bara fördelar.

Hur går det då till när jag skriver en lite längre text? Till att börja med krävs inspiration och koncentration. Ibland kommer det ena först, ibland det andra. Det här är en komplicerad process. Jag kan gå och fundera på en text i flera dagar utan att skriva en rad. Det är bra att göra saker som sysselsätter kroppen, t.ex. klippa gräs (fram och tillbaka, fram och tillbaka och så ett monotont ljud ovanpå det hela). Ibland sitter jag vid datorn när familjen gått och lagt sig och surfar runt på olika sidor, helst dagstidningar, manga, matematik eller sidor med t.ex. offentliga utredningar. Det handlar om att se texter som inte tar över utan har en form som gör att jag kan samla tankarna. Processen kräver tid och ro för tanken; ro som kan skapas av tystnad och/eller monotona ljud och/eller kända texter. I processen går jag också igenom saker jag skrivit tidigare för att se om jag återanvända strukturer, tankar eller texter.

Om allt går vägen så växer det under surfandet eller gräsklippandet fram en stomme till text; ett skelett eller en julgran, kalla det vad ni vill. Då gäller det att vara snabb och skriva ner stommen. Ha därför gärna med papper och penna (eller en iPhone) vart du än går! Till stommen hör också textens övergripande syfte (vill jag debattera, klargöra, underhålla, informera etc.?) och målgrupp (vem skriver jag för? vilket språk och vilken ton passar bäst?).

Nu vidtar analys av stommen. Håller den? Saknar den något? Här kan man vara rent analytisk (“har jag med ett kapitel om svenska elevers resultat i skolan kunde det säkert vara bra att ha med ett kapitel om hur resultaten ser ut i de andra nordiska länderna”). När stommen är klar så är det dags att börja “klä granen”.

I denna fas skriver jag tämligen vilt. Jag kan skriva lite här och där beroende på vad jag har inspiration till eller vilka källor jag läser i just då. Sitter jag t.ex. och läser en rapport med statistik kring studieresultat så fyller jag på både under kapitlet om matematik och under kapitlet om svenska i min text. Texten blir med andra ord väldigt impressionistisk men just nu handlar det om att fylla på så mycket som möjligt.

Om det jag skriver är en mer formell text med många referenser så är jag tämligen systematisk i denna fas. Jag går igenom referenserna en efter en och skriver texter här och där i mitt alster. När en referens är klar lägger jag den åt sidan och tar nästa.

Nu börjar texten ta form, växa och fyllas ut. I denna fas kompletteras textens skelett med vad jag vill kalla en inre struktur (“muskler”, “blodkärl” och “nerver”). Det kan handla om frågeställningar, tankar eller annat som t.ex. lyfts fram i början på texten. Det gäller att “se” alla dessa och fånga upp dem. En fråga som väcks i början ska besvaras i mitten och kommenteras på slutet. Alla sådana trådar måste följas upp och knytas samman. Dåliga texter är ofta svaga just i denna del; de hänger helt enkelt inte ihop och/eller de saknar syfte. Skrivfasen kan vara rätt omfattande. Jag åker fram och tillbaka i texten, fyller på, flyttar runt och preciserar. Här kan det vara nödvändigt att göra större eller mindre förändringar i stommen för att allt ska hänga ihop.

Även om många “inre strukturer” ger sig av texten kan man ha vissa grundfigurer i bakhuvudet, t.ex. fråga – svar – kommentar eller å ena sidan – å andra sidan – syntes eller då – nu – sedan eller lokalt – regionalt – globalt. Ni förstår poängen.

Efter skrivfasen följer städfasen. Nu handlar det om att läsa igenom texten, bekräfta att skelett och inre strukturer hänger ihop, att alla trådar är sammanknutna etc. Så följer granskning av språk och stil. Står det bl.a. eller bland annat? Är jag konsekvent i sådana frågor? Är allt rättstavat? Det handlar om enhetlighet, format och syntax! Snyggt och prydligt ska det vara!

Kommen så långt kan man ta till sig verket i sin helhet och njuta av resultatet

En sak glömmer man lätt och det förtjänar därför att påpekas: det går att kasta texter. Ofta när jag fastnat, oavsett fas, på en struktur eller en textbit eller ett citat och inte ser var det passar in trots att jag trodde att det skulle göra det så kastar jag bara bort den biten. Det rensar upp, på pappret och mentalt. Var det något viktigt så kommer stycket att flyta upp igen.

En praktisk sak till: spara olika versioner av din text. Jag byter version varje dag eller oftare om jag står inför ett stort ingrepp i texten. Numrera versionerna så blir det lätt att hålla ordning (“text-ver1.pages”).

Sammanfattningsvis kan man säga att jag “ser” mina texter nästan som något konkret och fysiskt. Jag börjar med att göra ett skelett eller en grov karta, sedan “ställer” jag textbitar på kartan eller “bygger på” skelettet. Jag ser till att allt hänger ihop och att det inte finns några lösa trådar. Resultatet ska vara snyggt och prydligt. En bra text är som ett träd, en karta, en kropp.

Så går det till. Hör gärna av er med synpunkter och kommentarer!

Bloggar etiketter: arbetsrelaterat, filosofi, språk, tips

Närliggande poster:

1. “Jag är den jag är” I Exodus, kap. 3:14, står det: “Gud sade: ‘Jag är...
2. Små och stora val – hur når vi våra drömmar? Ett av mina uppdrag just nu är att fungera som...
3. Saker att tänka på när du söker jobb Då och då (relativt ofta när jag tänker efter) händer...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

En är reklamen för hushållsmaskiner från Dormeyer. Vi får tänka oss att denna annons är från 1930- eller 1940-talet. Realiteten då är att många kvinnor är hemmafruar och att många män har en ganska grumlig uppfattning om vad skötseln av ett hushåll innebär. Dormeyer gör reklam för ett antal maskiner som underlättar och förenklar hushållsarbetet vilket är ett i sig högst lovvärt uppdrag. I annonsen vill de gör kvinnor och män uppmärksamma på vilka produkter som finns och se till att även männen förstår att Dormeyers utrustning behövs för att underlätta hushållsarbetet. Förvisso är talet om att gråta löjligt men bortsett från det och om man tänker på kontexten så känns annonsen inte lika illa.

En annan är reklamen för Amolin som verkar vara en sorts deodorant för helkroppsanvändning. Om man läser annonsen noga så talar den direkt till kvinnor och handlar om att hålla sig fräsch under dagen. Den beskriver en aktiv och självständig kvinna som spelar tennis och arbetar på ett varmt kontor. Det finns ingen antydan om att Amolin ska användas av kvinnor för mäns skull eller så. Amolin-reklamen kan jag inte anse sexistisk utan tvärtom vara en annons riktad till den moderna kvinna som började växa fram på 1920-talet.

Sedan finns det ju exempel på riktigt dålig inställning till kvinnor, t.ex. nedanstående. Enough said.

Bloggar etiketter: demokrati, filosofi, livet

Närliggande poster:

1. Sexistisk reklam från den gamla “goda” tiden I min serie poster i kategorin “Bättre förr” har vi...
2. Reklam: gratis konferens för IT-kvinnor Jag har blivit ombedd att tala om sociala medier på...
3. Reklam: Omväxling förnöjer Det sägs att omväxling förnöjer. Så är det absolut. Ett...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Ett glas med mycket lite eller möjligen lite mycket vatten i.

Svenskan är ett klurigt språk. För någon vecka sedan fick jag följande historia berättad för mig.

En man som nyligen lärt sig svenska arbetar på en restaurang. En av gästerna har ätit upp sin lunch och ber att få kaffe.
“Vill ni ha mycket eller lite kaffe?” frågar servitören.
“Mycket lite” svarar gästen.
Servitören funderar på vad detta kan betyda men häller upp en kopp kaffe.
“Det var lite mycket” säger gästen.

Bloggar etiketter: filosofi, livet, språk

Närliggande poster:

1. Dag 19 med #merkateder – lite mer statistik Tobias har lyckats skrämma lite liv i Twitters API och...
2. Boo.com – lite mer Internethistoria Ännu lite mer ur mina historiska gömmor. Denna gång på...
3. Pjatt eller goth? Pjatt eller ... Dialog med husets sjuttonåring: Fadern: “Det finns...

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.