Tag Archives: historia

Stora döden

43140Boken Stora döden av Dick Harrison (ISBN 91-7324-852-5) är en detaljerad genomgång av digerdödens härjningar med fokus på Europa och 1300-talet.

Trots att boken är oerhört detaljerad är den lätt att läsa. Det jag kan känna är att vissa saker upprepas mer än en gång. En lite striktare redaktör hade säkert kunna kapa ett dussintal sidor eller så. Detta hade gjort boken mer fokuserad.

Jag fäste mig särskilt vid tre saker vid läsningen. Den första är genomgången av de arabiska källor som finns om pesten. En kan återigen notera hur många framstående forskare och författare som fanns inom den arabiska kulturkretsen vid denna tid. För oss som gick i skolan på en tid då historien var lika med den Europas historia erbjuds många intressanta nya insikter.

Den andra är beskrivningen av läget vad avser skrivna källor från denna tid i olika länder. Jag anade att det fanns mer material från länder som Italien och England än från Sverige men jag visste inte att skillnaden var så stor.

Den tredje är jämförelsen mellan hur pesten uppfattats och uppfattas i olika länder, med Norge och Danmark som geografiskt närliggande men idémässigt fjärran exempel: i Norge ses Stora döden som ett allvarligt dråpslag mot hela det norska riket med enorma konsekvenser ända fram i våra dagar, i Danmark som en katastrof bland andra. Sådant här ger perspektiv!

En liten notering: Harrison läser Job på det traditionella sättet. Jag föredrar ju att läsa Job på ett lite annorlunda sätt.

Riktiga analoga växlar

Det är nog gott och väl med chips och transistorer. De kan ha mycket skoj för sig men det finns något lite opersonligt över dem. De saknar något riktig analog teknik har. För er som inte tror på detta rekommenderar jag denna lilla pärla som visar hur en justerar en 500-väljare. 500-väljaren ingick i en av Ericssons telefonväxlar och användes i mer än 60 år. Slå det den transistor som kan!

Begrunda när ni ser filmen hur många prylar som ingår i väljaren, hur exakt avpassade de måste vara och hur stabilt och störningskänsligt ett analogt system är jämfört med ett elektroniskt. Lyssna också på den rena poesin: “centreringsmagneten för radialrörelse”, “backimpulsgruppen för vridning”, “klibbtorkas”. Vilket hantverk! En sådan händernas musikalitet! Det var annorlunda förr!

Trevlig helg!

Principia Mathematica

IMG_1941

Intressant bok på många plan

Nyligen avslutade jag ytterligare en klassiker: Naturvetenskapens matematiska principer av Isaac Newton.

Principia är intressant på så många olika sätt: som grundsten inom matematiken, hydrodynamiken, astronomin och många andra områden, som inblick i en annan tids tankevärld och som nyttig övning för den egna tanken.

Vi kan konstatera att så mycket kunskap och så många nya insikter har sällan presenterats så kompakt och pedagogiskt. Allt är kanske inte matematiskt stringent men Newton är i grund och botten experimentalist. Några exempel är några bevis om gränsvärden (bok 1, sektion 1), grunderna för hela differentialkalkylen som presenteras som en hjälpsats (sic!) (bok 2, sektion 2, hjälpsats 2) och inte tar upp mer än ca fyra och en halv sidor samt den eleganta introduktionen till hydrostatiken (bok 2, sektion 5).

Newtons monumentala förmåga bekrivs (möjligen avsiktligt men troligen inte) bäst av honom själv: “Men sedan jag först gripit mig an med ojämnheterna i månens rörelser och därpå övergått till lagarna och måtten för tyngden och andra krafter, till de banor som beskrivas av kroppar attraherade enligt givna lagar, till kropparnas inbördes rörelse, till kroppars rörelse i resisterande medier, till dessa mediers krafter, tätheter och rörelser, till kometernas banor och liknande problem, så ansåg jag mig böra uppskjuta utgivandet någon tid för att genomforska även detta och utgiva allt på en gång”. Så kan bara ett storartat intellekt sammanfatta sitt arbete!

När det gäller tidsdokument hänvisar jag till bok 3 som till stor del handlar om gravitationskraften och hur en bestämmer värdet på gravitationen. Det är fascinerande att läsa om alla experiment som olika forskare genomfört och som Newton elegant drar generella slutsatser ur. Newton har en förmåga att se det väsentliga i data av väldigt skiftande kvalitet.

För alla er som liksom Newton och undertecknade ser skönheten i experiment rekommenderar jag proposition XXXI i bok 2. Hör själva: “En träglob vägande 57 7/22 romerska uns med en diameter av 6 7/8 London-tum hängde jag upp med en tunn tråd från en tillräckligt fast krok”. Lockar inte detta till fortsatt läsning?

Avslutningsvis har Newton något att säga till dagens anhängare av nyvidskepelse och konspirationsteorier: “Man bör ej antaga flera orsaker till naturliga ting än som äro dels sanna och dels tillräckliga för deras förklarande”. Läs och begrunda alla ni som tror på chemtrails, är motståndare till vaccinationer eller att den globala uppvärmningen går över om en inte talar om den.

Hur som helst: Principia är väl värd att läsas. För extra stimulans rekommenderar jag läsaren att själva genomföra de bevis Newton ställer upp. Jag är inte så driven i geometriska metoder utan använda analytiska metoder i stället vilken blir en sort rekursiv hyllning!

Tack till pappa som gav mig böckerna för många år sedan och som lade grunden för mitt intresse för matematik och naturvetenskap!

PS Jag läste Principia i C.V.L. Charliers utsökta svenska översättning från 1927 i nyutgåva från 1985. Utgåvan verkar tyvärr vara svår att få tag på men det är väl värt att leta!

Den databasbaserade hemterminalen

Ibland är det nyttigt att titta tillbaka och fundera över utvecklingen. En får lite perspektiv på det som hänt och förhoppningsvis en och annan insikt som kan vara till nytta framåt.

Här är en film från 1979. Televerket presenterar “Datavisionen – den databasbaserade hemterminalen, en tänkbar början till hemdator”. Systemet använder en vanlig TV som via telefon och modem kopplar upp mot Datavisionscentralen. Redan då fanns tjänster som nyheter, uppslagsverk och väder. Esselte, Expressen och SMHI var några pionjärer vad gäller elektronisk information.

Det en noterar är att det inte så mycket är innehållet som interaktionen som utvecklats. Förvisso finns det mer innehåll idag men i och med att informationen var centraliserad då fanns en kvalitetsgaranti vilket innebär inga chemtrails och heller inga troll …

Filmen får en extra pluspoäng för sin korrekta förutsägelse (ca 5:30 in i filmen) vad gäller hemdatorns framtid, tillgänglighet till information och den digitala klyftan.

Trevlig helg!

.

Samurajer och neonljus

x

Nu läsvärd bok om Japan då

Boken “Samurajer och neonljus” av Lászlo Hámori (Wahlström & Widstrand, 1962) är en liten bok som visar hur svårt det är att förutspå framtiden.

Ansatsen är intressant. Hámori besöker Japan bara 15 år efter krigsslutet. Han betraktar den nyfödda demokratin med nyfikenhet och intresse men också med en viss välvilllighet som då säkert var helt normal men som idag kan uppfattas som lätt nedlåtande. Han talar med forskare, studenter, unga och gamla i ett försök att förstå var Japan står och går. Det hela filtreras igenom och tolkas utifrån Hámoris 1960-talssvenska referensram.

En fråga Hámori tar upp är Japans befolkningsmängd. Den uppfattas av samtiden som ett hot mot landets framtid, enligt Georg Bergström i ett samtida program i SR “en tidsinställd bomb”. Den i slutet på 1950-talet lanserade kampanjen om barnbegränsning bör, om allt går som det ska, säkra att Japan 2015 har under 100 miljoner innevånare hoppas Hámori. Japan har idag 120 miljoner innevånare utan att det skapat en katastrof vare sig i eller utanför Japan.

En annan fråga Hámori funderar över är skriftspråket. Uppmuntrad av de tongånger som hörts från Kina och som utlovar en snar övergång till det latinska alfabetet ser han fram emot att även Japan överger de krånliga tecknen. Skälen för att byta skriftspråk är många, bl.a. att Japans “skrift och språkbruk inte riktigt lämpar sig för de exakta definitioner som det moderna livet kräver”. Den som besökt en godtycklig flygplats eller internationell butik i någon av Europas större städer kan själv konstatera att utvecklingen snarare gått åt det andra hållet, nämligen att japanska och kinesiska tecken blivit allt vanligare utanför Mittens rike och Den uppgående solens land.

Nå, det är inte alls min mening att förringa Hámoris insats. Han gör flera intressanta observationer och ställer många relevanta frågor. Icke minst ligger värdet i att Hámoris resa till Japan kommer så snart efter kriget i en tid som måste ha varit en brytningstid för landet.

Ett annat värde med boken som vi kan se idag, och som Hámori omöjligt kunde förutse då, är jämförelsen mellan Japan 1960 och Kina 2015. Liksom Kina idag genomgick Japan då en snabb industrialisering och en snabb välståndsökning. I Japan då gav denna utveckling effekter inom områden som miljö, relationer till omvärlden, fackens roll, förändringar i synen på familjen etc.; allt väl beskrivet av Hámori. Det är intressant att läsa Hámoris observationer inom dessa och andra områden och fundera på om vi kan dra några slutsater om vad som kommer att hända i Kina. Å andra sidan började vi ju med att konstatera att det var svårt att sia …

50 år sedan första njurtransplantationen

I dag firar vi att det gått 50 år sedan den första njurtransplantionen genomfördes på Serafimerlasarettet av professor Curt Franksson . Det har också gått 40 år sedan den första bukspottkörteltransplantationen och 30 år sedan de första hjärt- och levertransplantationerna i Sverige.

Transplanationer är ett bra exempel på människans förmåga till nytänkande, innovation och utveckling. Transplantationer erbjuder idag tiotusentals människor möjlighet till ett normalt liv. Det är sannerligen värt att fira!

Nedan delar jag några bilder ur pappas arkiv. En del är kanske inte tidigare publicerade för en bredare publik.

Vänstern, högern och den allmänna rösträtten

200px-David_Bergstrom_1936

Publicisten och liberalen David Bergström var en av de ledande inom den tidiga svenska rösträttsrörelsen.

Ganska ofta, om än inte alltid, beskriver man den svenska rösträttsrörelsen ungefär så här: ett gäng konservativa politiker sopar rösträttsfrågan under mattan samtidigt som ett mindre gäng liberala politiker kommer med lite halvhjärtade förslag om utökad rösträtt. Först när vänstern växer sig stark skapas en opinion för allmän rösträtt. Således är den allmänna rösträtten i Sverige vänsterns förtjänst och kampen för den allmänna rösträtten vanns i strid mot mörka liberala och konservativa krafter.

Min erfarenhet är att historien sällan är så här rätlinjig och framför allt sällan så här enkel. De allra flesta historiska processer är komplicerade, fulla av kringelkrokar, ändrade ståndpunkter, nya samarbeten, brutna överenskommelser etc. De allra flesta historiska förlopp tar dessutom lång tid på sig under vilken själva förutsättningarna för refomerna förändras.

Så är det även med den svenska rösträttsstriden. Jag ska här försöka göra en kort sammanfattning av hur det gick till. Fokus ligger på vilka förslag som presenterades och debatterades i Riksdagen. Allt det påverkansarbete som olika partier, organisationer och tidningar bedrev parallellt får jag återkomma till i en annan post.

Skildringen utgår från en trovärdig källa: “Den svenska historien”, sidorna 208-223, ISBN 91-632-0027-9. Länkarna går till Uggleupplagan av Nordisk familjebok och Wikipedia. Notera att fram till ungefär 1906 avses med “allmän rösträtt” nedan “allmän rösträtt för män i valet till Riksdagen”.

  1. rösträttsdebatten präglar från början (1866) andra kammaren i den nya tvåkammarriksdagen (5,5% av befolkning har rösträtt)
  2. lantmännen ser en begränsad utvidgningen av rösträtten som ett steg i att stärka böndernas ställning
  3. år 1869 lägger nyliberalerna (något helt annat än dagens nyliberaler!) en motion om allmän rösträtt som avslås utan motivering
  4. Gamla lantmannapartiet och centern talar för utvidgning av rösträtten
  5. under åren 1891-1894 uttalar sig andra kammaren varje år för det s.k. 500-kronorstrecket som skulle innebära en utvidgning av rösträtten
  6. radikalerna i andra kammaren kräver under 1880-talet allmän rösträtt
  7. 1889 bildas Socialdemokratiska arbetarpartiet, allmän rösträtt och åttatimmarsarbetsdag är två av partiets viktigaste politiska krav
  8. 1890 bildas Sveriges allmänna rösträttsförbund med många liberaler i ledande positioner även om organisationen är öppen för alla. Förbundet driver frågan om allmän rösträtt
  9. under 1890-talet väcks flera motioner i andra kammaren om lika rösträtt av olika ledamöter
  10. år 1893 uttalar den konservative Gottfrid Billing stöd för tanken om allmän rösträtt och proportionella val (OBS! Här skiljer sig texten på Wikipedia från vad som framgår i Den svenska historien och Uggleupplagan)
  11. 1896 lägger regeringen Boström (center/höger) en proposition om rösträtt som skulle utöka antalet röstande till ungefär det dubbla (ca 10%)
  12. runt sekelskiftet kommer flera förslag på olika typer av utvidgad rösträtt från liberalerna och de moderatkonservativa som skulle ge ännu fler möjlighet att rösta
  13. år 1899 tar liberalen Sixten von Friesen intiativ till tattersallresolutionen som förespråkar rösträtt för alla män över 25 år
  14. B1_Oc_1916_20vid 1900 års riksdag väcker liberalerna en partimotion baserad på tattersallresolutionen och i debatten som följer förordar ett antal konservativa ledamöter “allmän rösträtt med garantier”; resultatet blir att en utredning tillsätts om förutsättningarna och villkoren för en utvidgad rösträtt
  15. två år senare lägger justieminister Hjalmar Hammarskjöld (obunden konservativ) fram ett förslag som omfattar allmän rösträtt med garantier. I den påföljande debatten kräver Hjalmar Branting (socialdemokrat) allmän rösträtt utan garantier. I stort sett alla ledamöter är för en utvidgad och allmän rösträtt men frågan fastnar i diskussioner om bland annat det dubbla utskyldsstrecket, proportionella val eller majoritetsval samt valkretsarna storlek och utformning. Socialdemokraterna var emot streck och var tveksamma till proportionella val
  16. år 1904 kommer så ytterligare en rösträttsproposition som röstades ner eftersom både liberaler och socialdemokrater vill se majoritetsval
  17. när 1906 års riksdag har att ta ställning till ytterligare en propostion om allmän rösträtt (framlagd av den liberala regeringen Staaf) inträffar det oväntade: förslaget om proportionella val vinner i första kammaren (“påbodalinjen“) och förslaget om majoritetsval (“fläsbrolinjen“) vinner i andra kammaren. Således röstar riksdagen för allmän rösträtt (med vissa garantier bland annat vad gäller erlagda skatter) men eftersom förslagen gäller olika valsystem fastnar frågan igen! I tumultet som följer avgår regerinen Staaf …
  18. frågan om kvinnors rösträtt väcks i 1906 års riksdag och stöds av flertalet vänstermän men frågan hänvisas till en utredning
  19. regeringen Staaf efterträds av regeringen Lindman (I) som har en moderatkonservativ prägel och som 1907 lägger fram ytterligare en rösträttsproposition som innehåller sänkt rösträttsålder, proportionella val, sänkt inkomstgräns och förslag om den så kallande 40-gradiga skalan (“tällberglinjen“). Det samlade förslaget vinner en klar majoritet i kammaren och rösträttsfrågan för män kan därmed anses avgjord
  20. när beslutet om allmän rösträtt för män ska konfirmeras vid 1909 års riksdag röstar socialdemokraterna, ett antal liberaler och de ultrakonservativa emot reformen (detta bör naturligtvis inte tolkas som att alla dessa ledamöter var emot allmän rösträtt per se utan att de var emot de olika regler som omgav rösträtten, t.ex. krav på genomförd värnplikt, viss inkomst eller vissa tillgångar som ingick i förslaget). I och med beslutet fick formellt de flesta män möjlighet att rösta även om bara 20% uppfyllda alla “garantier”

Under de kommande åren ändras reglerna löpande: allmän kvinnlig rösträtt införs 1918 (efter en propostion från regeringen Staaf II år 1912, vissa kvinnor hade dock ända sedan 1862 haft rösträtt i kommuvalet), kravet på att att man betalt sina kommunala skatter tas bort samma år, kravet på genomförd värnplikt tas bort 1922, kravet på att vara ostraffad tas bort 1937 och parallellt med allt detta sänks rösträttsåldern löpande.

Det bör noteras att krav på rösträtt inte är någon ovanligt ens i dag i olika länder. Det finns två krav i det svenska riksdagsvalet: du ska ha fyllt 18 år på valdagen och du ska vara svensk medborgare som är eller har varit folkbokförd i Sverige.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att den svenska demokratin som den uttrycks i en allmän och lika rösträtt växte fram i en ömsesidig process där konservativa, liberala, socialdemokratiska och andra radikala krafter samverkade och där olika förslag diskuterades, antogs eller förkastades. En sådan demokratisk process är sannerligen inget att skämmas för!

Det jag vill få fram med den här posten är att den svenska allmänna rösträtten växte fram i en dialog under lång tid och mellan många olika parter och att den som (över)förenklar skeendet och medvetet förminskar vissa aktörers roll underminerar förtroendet för demokratin, för vetenskapen och för det offentliga samtalet. Detta spelar rakt i händeran på partier som bygger sin politik på förvrängningar och känslor snarare än fakta och dialog!

Svenska krig och krigiska svenskar

articleBoken “Svenska krig och krigiska svenskar” (ISBN 91-89442-54-7) är en spännande och lättläst liten antologi för den som är intresserad av historia. Boken gör i nio kapitel nio nedslag i svensk historia och skildrar olika aspekter på Sverige och krig.

I det första kapitlet gör Dick Harrison en intressant analys av vad som är myt och verklighet kring slaget vid Svolder. Källmaterialet är tunt men man kan hitta intressanta pusselbitar med vars hjälp en samlad bild växer fram. Verkligheten visar sig vara minst lika spännande som dikten!

I kapitlet om Engelbrekt Engelbrektsson ges en bredare bild av en av Sveriges mest kända upprorsmän. Särskilt intressant är hur de i många fall konservativa (och inte alls revolutionära) bondeupproren vid denna tid kunde, som i Sverige, befästa bönders plats som en stark aktör i inrikespolitiken under flera hundra år framöver.

Kapitlet om slaget vid Nördlingen är en must read för alla som funderar kring hur man leder (och inte leder) stora projekt. I slutändan handlar det om relationer mellan människor. Kapitlet är också en spännande skildring av hur viktigt det är att vara den som skriver historien …

Kapitlen om Sveriges inflytande i Baltikum efter Poltava och om Fänrik Ståls Sverige är nyttiga påminnelser om hur Sveriges roll i Europa förändrats. Ibland undrar man vad folk menar med att Norden är ett avlägset hörn av Europa … Sverige har alltid varit och är även i dag en del av vad som händer i Europa.

“Teaterkungen på slagfältet” ger en bild av hur personlig ärelystnad och politisk nödvändighet kan leda till ett mer eller mindre misslyckat krig på slagfältet men ändå vissa politiska vinster. Naturligtvis, som alltid, till priset av blod, lidande och död för den enskilde soldaten. Moderna paralleller är inte svåra att hitta …

Två kapitel handlar om de svenskar som stred i boerkrigen kring förra sekelskiftet och om hur kvinnor fått eller inte fått ta till vapen. Kapitlen fokuserar på individerna vilket är intressant.

Det sista kapitlet i boken handlar om den yngre Axel Rappe. Den relativt formella biografin på Wikipedia säger inget om den politiska roll Rappe ville spela under Andra världskriget. Jag tycker det kapitel var det mest skrämmande. Även om det inte överlag fanns förutsättningar för en miltärkupp så fanns det uppenbarligen de som inte skulle ha tvekat för ett sådant scenario …

Läs boken idag. Den är både nyttig och god!

Historisk läsebok – god läsning från 1889

Historiks historiebok

Historisk historiebok

I dag har jag avslutat en bok som med råge uppfyller kravet på att vara skriven före 1950!

Boken är “Historisk läsebok för skolan och hemmet” av Otto Sjögen (Stockholm 1889, Kongl. boktryckeriet, P.A. Norstedt & söner). Boken sträcker sig från forntiden fram till ca 1500 och utgör en på 300 sidor på många sätt läsvärd skildring av Europas och det som brukade kallas Främre Orientens historia.

Några saker slår mig vid läsningen. En är att boken känns betydligt mer modern och aktuell än en massa saker som skrevs mellan, säg 1918 och 1979. Författaren är tydlig med att boken ska baseras på den kända forskningen (och den låg ju av naturliga skäl på annat håll 1889 än 2013) och håller sig till detta.

Boken är skriven med ett lättläst och spänstigt språk som väcker intresse och sporrar nyfikenheten.

Boken är också relativt fri från fördomar. Däremot har den en tidstypisk positiv ton till saker som nationen, historien och folksjälen (i fullt medvetande om att detta kan vara ett knepigt ord att använda).

Två saker är särskilt intressanta. Den ena är författarens beskrivning av den arabiska kulturen och islam som är överlag positiv. Här skulle dagens islamofober inte ha mycket att hämta, tvärtom.

Den andra är författarens uttalade kritik mot européernas behandling av de folk och kultur som 1400-talets europeiska upptäcktsresanden träffar på i Afrika och Amerika. Här känns boken som allra mest modern.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att min devis om att läsa böcker skrivna före 1950 håller! Det finns mycket att läsa från den tiden som är intressant, relevant och, förvånansvärt nog, modernt!

Min uppmaning, som ju kan verka som en (oren) oxymoron är att vi bör läsa mer och skriva mindre eller snarare: vi bör läsa mer och tänka efter mer innan vi skriver (och vi bör dessutom skriva kort).

Är svensken människa?

IMG_4782aBoken “Är svensken människa?” av Henrik Berggren och Lars Trädgårdh (ISBN 91-1-301561-3) är en angelägen bok om bilden av svenskarna och, än mer, om svenskarnas självbild. Boken presenterar två huvudtankar: en allians mellan stat och individ som författarna kallar den svenska statindividualismen samt tesen att detta sociala kontrakt inte påtvingats svenskarna av “vänstern” utan att det är en följd av en definition av vad Sverige är som vuxit fram under lång tid och i djupaste samförstånd.

Boken tar sin avstamp i Rousseau, tar rejält fotfäste i Geijers tankar kring individen, friheten och staten och fortsätter via Ellen Key med flera in mot den debatt som alltmer blir en organisationernas och utredningarnas spelplats under 1900-talet. “Är svenska människa?” knyter ihop 200 års tankar och gör det möjligt att förstå varför vi är som vi är.

Hur kommer det då att gå? Kommer den svenska statsindividualismen att hålla även i en alltmer globaliserad och på många sätt hårdare värld? Författarna är försiktigt hoppfulla: ett samhälle som bjuder in utan att dominera, där lagen och inte hedern styr och där det finns en tilltro till samhället som ett gemensamt projekt för alla medborgare bör ha goda möjligheter att bestå, och vill jag tillägga, fungera som en inspiration för andra.