Tag Archives: Internet

Lite (mer)^8 Internethistoria

Längst ner i högen hittar jag mitt kanske mest unika minne från Internets barndom: nomineringen till Computerworld Smithsonian Awards.

Det hela började med att Kent Åberg (som då för tiden arbetade på Sun Microsystems) berättade för Benny Regnér och mig att Scott McNealy (SUN:s dåvarande CEO) hade nominerat det svenska skoldatanätet till Smithsonians Computerworld Award – “a program that identifies and honors men and women whose visionary use of Informations Technology produces positive social, economic and educational change”.

Vi blev förstås väldigt glada och stolta över nomineringen och satte full fart med att ta fram de underlag som Smithsonian ville ha in från alla nominerade: en beskrivning av projektet, en beskrivning av oss som utfört arbetet och så mycket bilder vi kunde hitta. Texterna och bilderna hittar ni i en tidigare post här på bloggen.

Här får ni se själva inbjudningen att inkomma med underlag till nomineringen, kortet med bild på den medalj vi fick och som på baksidan har inbjudan till festligheterna i Washington, DC, den 6 april 1998. Till höger ser ni brevet där det framgår att vi är nominerade och vem som nominerat oss.

Nomineringen var ett bevis på att det svenska skoldatanätet var ett världsledande initiativ i arbetet med göra Internet till en naturlig del av skolan.

Lite (mer)^7 Internethistoria

IMG_5283Vi närmar oss stadigt botten på högen av Internetmemorablia.

Äldst i bunten är Nyckeln till Internet (överst till höger), en av många introduktionsguider till Internet som kom ut i mitten på 1990-talet. Bakom boken stöd Z Mag@zine och Tele 2.

Till boken hörde en diskett med alla verktyg man behövde för att komma ut på “de digitala motorvägarna”: Trumpet TCP/IP, Windows FTP, PC-Eudora (mailprogram), WinVN (newsläsare) samt WSG Gopher. Dessutom ingick en login.cmd fil som låste upp tio timmar gratis Internet. Hetare kunde det inte bli vid denna tid!

Boken innehåller annars den nu välkända blandningen av Internets historia, ett teknikkapitel, en genomgång av alla Internets tjänster och (förstås) massor av länkar och bilder på webbplatser. På sidan 137 finns en bild på hemsidan för Guldrummet på Historiska museet. Sidan gjorde av Anders Gillner (då på SUNET) och använde den senaste HTML-tekniken. Hemsidan har uppdateras sedan dess.

Nyckeln till Internet var en av de böcker med vars hjälp jag tog mina första stapplande steg på nätet.

Överst till vänster ligger Till VD – Vad vet du om IT? från 1996. På framsidan ser vi Helen Wellton, rapporten till ära, iförd tidstypisk futuristisk klädedräkt. Helen Wellton (som var något av den tidens Internetdrottning i Sverige) var en av ägarna till det på 1990-talet framgångsrika företaget Lap Power. Helen Wellton och Claes Wellton Persson var tidigt ute med att förklara vad IT är och kommer att bli för företagare och beslutsfattare. De hjälpte till att föra ut Internet till en bredare publik och att göra den nya tekniken mer rumsren. Det ska gudarna veta att många kommunpolitiker, kulturpersoner, ministrar, företagsledare, lärare etc. var skeptiska till Internet vid denna tid …

Läs gärna kapitlen om distansarbete och om skolan. Nog så klarsynt och relevant (vilket vi kan konstatera idag)!

Vad är då den stor rapporten i bakgrunden? Jo, årsrapporten för Icon Medialab år 2000. En hel miljard omsatte bolag vid denna tid men man varnade också för minskad efterfrågan på bolagets tjänster. När man läser sammanställningen av vad som hänt under året slås man av att det mest handlar om köp och sälj av bolag, om nyemissioner, optioner och konvertibler som säljs, omsätts och faller ut. Detta, kära läsare, var inte otypiskt vid denna tid. Full fart framåt på den digitala vågen var mottot.

Lite (mer)^6 Internethistoria

IMG_5280Tro det eller ej: vi börjar närma oss botten på högen med mer spektakulära saker från Internets tidiga år.

I dag bjuder jag på tre rapporter som jag tror hade en rätt smal spridning och just därför är lite mer spännande än mycket annat.

Längst till vänster har vi en rapport från NUTEK (föregångaren till VINNOVA (varför använder innovationsmyndigheter versaler hela tiden?)): Datornät och kommunikation – infrastruktur för informationssamhället från 1993. Rapporten är alltså från före Carl Bilds mail till Bill Clinton, från före det nordiska skoldatanätet, ja före hela den rasande snabba utveckling som gick igång under våren 1994. Rapporten inleder med att tala om utvecklingen av det postindustriella samhället: ett samhälle där “kunskap och kapital kan flöda fritt”.

Rapporten tar sin utgångspunkt i det faktum att den svenska staten inte längre har någon myndighet som sörjer för driften av telekommunikationen i samhället (Televerket privatiserades just 1993). På denna nya arena gäller det att se trender, peka ut möjligheter och varna för risker.

Rapporten går systematiskt igenom olika frågor: från OSI-modellen till ATM, från datornät till Internet, från mobiltelefoni till telestugor …

Man kan hitta mycket som kittlar tanken i rapporten, från “Det finns (ännu) inte något sammanhängande nät för datakommunikationstjänster på samma sätt som för telefoni” (sid 87) till de avslutande orden “Det är dags nu att höja blicken från bitarnas marsch genom de optiska fibrerna, och vända den ut mot cyberspace”. Sällan har väl en NUTEK-rapport låtit så poetiskt!

I mitten ligger en rapport från SISU (Svenska institutet för systemutveckling), ett forskningsinstitut som fanns mellan 1984 och 1999. Denna rapport från januari 1995 är sannolikt en av de första handböckerna för att hantera World Wide Web som kom ut på svenska. Rapporten är pedagogiskt strukturerad i verktyg för att skapa HTML-dokument , verktyg för att läsa HTML-dokument och World Wide Web Server.

Det är helt fascinerande att se hur det vi idag tar för givet, det en tvååring idag kan använda utan introduktion, systematiskt beskrivs, förklaras och tydliggörs: “WWW är i grunden ett distribuerat hypermedia system … Allt en användare behöver göra för att följa en länk över Internet  … är att klicka på ett ord i texten …”. Allt så nytt, allt så okänt …

Ett kittlande kapitel är “HTML förlorar monopol på WWW?” där det diskuteras om PDF-filer, PostScript eller MS Word kommer att kunna innehåll WWW-länkar … Kittlande är också att den som vill lära sig mer om HTML hänvisas till CERN:s hemsida. Något Smultronställe för Internetblåbär hade ännu inte publicerats …

På temat produkter från då minns jag HTML.edit, HTML Editor och Simple HTML Editor. Web Works Document Translator för Framemaker använde jag dock aldrig … När det gäller läsare minns vi Netscape Navigator, NCSA Mosaic, OmniWeb och MacWeb. Bland serverprogramvaror noterar vi att Apache saknas helt. Däremot finns Web Server för OS/2 …

Längst till höger har vi en rar sak: ett utbildningsmaterial från Telia. Material användes på en tvådagarskurs om Internet (jepp!) på Telias utbildningslokaler i Kalmar. Jag var med där och lärde mig grunderna om det nya nätet.

Under kursen fick vi lära oss om multimedia, om att Internet styrs “demokratiskt via RFC, sändlistor och arbetsgrupper”, om att Internet har 30 – 40 miljoner användare i 140 länder m.m. Viktiga tjänster är listserv, Usenet, IRC, Veronica, Gopher, WAIS, Archie och Telnet – alla numera trumfade och bortglömda på grund av webben och Google.

Kursmaterialet avslutas med två tidsdokument i full text: ett tal av Al Gore och ett av Carl Bildt. Det var på många sätt ett fåtal personer som drev på utvecklingen vid denna tid.

Lite (mer)^5 Internethistoria

IMG_5278Börjar ni tröttna på min miniserie? Nej, inte då tänker jag och bjuder på en post till. Denna gång handlar det om två tidningar som alla som ville vara heta 1995 måste lästa: Z mag@zine och InterNet Guiden.

Z mag@zine minns jag som inne-tidningen för Internetfolket. Alla läste den för att läsa om det senaste och, förstås, se om det stod något om en själv.

Eftersom det är mitten på 1990-talet finns det förstås listor med länkadresser och mailadresser (bland annat till Bill Clinton, Toronto Zoo, Steve Jobs (med en NeXT-adress!), Jultomten och Billy Idol). Internet var så nytt och andan var den hos en vänlig småstad: adresser till även kända personer skulle spridas nu när vi alla kunde nå varandra i en digital gemenskap. Inte ett nättroll i sikte … (annat än i obskyra BBS:er och på mörka delar av Usenet).

Vad hittar vi mer i tidningen? Telia gör reklam för sin nya tjänst PLUS. Nu kan du höra om någon ringer fast du redan pratar i telefonen! Carl Bildt skriver på debattsidan om att IT kan vända på pyramider och spränga dem med information. Det gäller att gå framåt mot “en skön ny värld” där Carl kan ta in på ett hotell i Tromsö och via den moderata BBS:en komma i kontakt med Lars Gustafsson i Austin.

På nästa sida får vi veta att WordPerfect är världens “mest köpta ordbehandling” [sic!]. Frågan är om PerfectOffice ska bli världens mest sålda programsvit? Det blev ju inte riktigt så …

Något annat som inte blev som den tidens koryféer ville var hierarkiska domäner. Enligt Telias Bengt Allonen skulle alla företag, organisationer etc. ha sin domän som en subdomän till sin operatör (i mitt fall skulle jag ha fått www.gogab.pi.se). Problemet är, som ni inser, att om man byter operatör så måste man byta domän. “Ja, man får byta”, säger Allonen och fortsätter: “Det är dags för Internet att lämna sandlådan”. Ack ja, det är inte lätt alla dagar …

Listan med IT-makthavare är intressant av många skäl. Vilka är med? Vilka är kvar? Vilka är borta? Margot Wallström är med och har hängt kvar. Per Unckel är tyvärr borta. Helene Wellton återkommer vi till i en senare post.

Tidningen Internet Guiden var på intet vis lika glitzig och inne men minst lika innehållsrik. Oscar Swartz skriver om Internetporr och Microsoft lanserar Windows 95. Tips på hemsidor och listor i olika format finns förstås med.

IT-användningen i skolan tar upp mycket plats i just detta nummer och på sidan 19 kan man läsa en intervju med undertecknad. Jag sticker verkligen ut hakan i intervjun: Internet kommer att bryta skolans kunskapsmonopol och “egentligen borde man stänga alla skolor helt och låta dem växa upp på nytt”. Ung och entusiastisk var jag uppenbarligen redan då 😉

Lite (mer)^4 Internethistoria

IMG_5276Mina gömmor gömmer inte bara rapporter etc. kring Internet i skolan (även om det är det som överväger) utan även mer allmänt material som t.ex. dessa två rapporter från Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA).

SIKA började sin karriär som Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn men fick med åren ett vidare uppdrag som även kom att innefatta Internet och annan IT.

De två rapporterna på bilden är digra verk på över 200 sidor som både ger en kvalitativ bild av läget inom IT-Sverige och en hel mängd statistik.

I den senare gruppen kan man bland annat hitta uppgiften att 82 000 personer besökt ett landstings webbplats i april 2000 och att 17 procent av de kommunala grundskolorna hade tillgång till Internet år 1995. Här finns med andra ord massor av intressant statistik att förundras av.

Inom det kvalitativa området lyfter rapporten från 2003 fram två saker som är av lite extra stort intresse för undertecknad. På sidan 19 nämns nämligen “etablering av ett kompetenscentrum för Internetteknik”, ett projekt där jag spelade en viss initial roll. Historien är den att i december 1998 tog en grupp personer (däribland jag) initiativ till att skapa ett centrum för forskning och utbildning inom området Internetteknik. I april 1999 anslog Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) 100.000 kronor för en förstudie. Jag skrev förstudien som levererades till Högskoleverket som i sin tur såg till att förslaget gick vidare till Näringsdepartementet som fick med det i regeringens  proposition “Ett informationssamhälle för alla”. Hela 20 miljoner avsattes till SCINT (som centret kallades). Läs mer på annat ställe på bloggen!

På sidan 23 nämns IT-kommissionens arbete med s.k. breddtjänster och “långsiktiga satsningar på bred information”. Breddtjänster var ett inte alldeles lyckat begrepp för det som i dag går under begrepp som e-tjänster, öppna data, semantisk interoperabilitet etc. Begreppet breddtjänster lanserades på bred front i IT-kommissionens rapport “Breddtjänster – några exempel” (rapport 51/2002) som skrevs av oss på Metamatrix. Rapporten kan ses som en uppföljare till kommissionens rapport “Hur blir en ny infostruktur motorn i e-Sverige?” (rapport 3/2000) som dokumenterade en hearing som arrangerades av bland annat Christer Marking, Sören Lindh, Greg FitzPatrik och undertecknad.

SIKA:s rapporter är med andra ord inte bara siffror utan väcker också en hel del minnen för oss som var med och påverkade då!

Lite (mer)^3 Internethistoria

IMG_5273En person var tidigt ute med att se nyttan med Internet i olika sammanhang var Lars Truedson. Under 1990-talet skrev han ett stort antal artiklar och böcker om Internet. Han var också en viktigt medspelare i arbetet med det Svenska skoldatanätet.

I mina gömmor hittar jag två verk av Lars. Till höger ser vi Internet för skolan från 1995. Boken lyfter inledningsvis frågan om hur Internet påverkar skolan. Begrepp som individualisering, internationalisering och utforskande arbetssätt diskuteras.

På sidan 17 kan vi se en av få bevarade bilder av det Svenska skoldatanätets hemsida (jag tror det är den andra eller möjligen tredje versionen). Mitt i boken finns flera sidor i fyrfärgstryck som visar då aktuella pedagogiska resurser på nätet. Bilderna är oerhört viktiga historiskt eftersom väldigt få av dessa siter finns kvar idag. Här finns mycket att reflektera kring både vad gäller innehåll och layout.

Boken innehåller också intervjuer med flera tidiga pionjärer inom området IT i skolan som till exempel Anders Gillner och Kerstin Nilsson.

En reflektion är att det, som brukligt vid denna tid, finns flera kapitel om hur man kopplar upp sig, hur Internet fungerar och långa listor med länkadresser. Kom ihåg: i mitten på 1990-talet var Internet något man gick till, inte något som fanns överallt.

Till vänster syns boken Internet för en bättre värld. Boken är, så vitt jag minns, en av de allra första som på ett systematiskt sätt lyfter frågan om hur den ideella sektorn kan dra nytta av den nya tekniken.

Idag är vi så vana vid att föreningar har Facebook-sidor, att de mailar ut kallelser eller erbjuder rika webbplatser av olika slag. I mitten på 1990-talet var detta inte alls uppenbart. Internet var fortfarande tekniskt komplicerat och väldigt dyrt. Dessutom hade inte medlemmarna alltid möjlighet att “gå ut på nätet”. Det var inte alla som såg möjligheterna för den ideella sektorn.

En till intressant sak med boken är att det finns ett kapitel som heter Etik: bruk och missbruk. Här diskuteras olika problem vid användningen av Internet. Som så ofta vid denna tid handlar det om tillgången till stötande och/eller olämpligt material. Här finns dock även ett stycke om “ohyfsade brev”. Beskrivningen tyder på ett begränsat problem som i första hand är en källa till irritation och ger ingen försmak av det moras av näthat, näthot och dumhet vi idag tvingas vada fram i på nätet. Sannerligen: en del saker var bättre förr!

Detta blir uppenbart två bra bidrag till Internetmuseet!

Lite (mer)^2 Internethistoria

IMG_5272Dagens post i serien “Lite Internethistoria” fokuserar på de internationella samarbeten som var en viktig del av arbetet med att föra in Internet i den svenska skolan.

Till vänster ser vi en broschyr som hälsar välkommen till ODIN – det nordiska skoldatanätet.

Det nordiska samarbetet när det gäller skolan har en lång tradition så det var inte något förvånande att ministerrådet i början på 1990-talet började undersöka möjligheterna att använda IT i det nordiska skolsamarbetet.

I november 1993 fattar de nordiska länderna beslut om att bygga upp ett “logiskt/virtuellt informationsnätverk baserat på Internet”. Detta var ett framsynt och modigt beslut som kom att betyda mycket för att föra fram de nordiska skolorna i toppen vad gäller IT-användning i skolan.

ODIN var under många år en viktigt informationsportal och en knutpunkt för Skolenettet (Danmark), edu.fi (Finland), Skúladátunetid (Färöarna), Atuarfiit avannaamioqatigiit attaveqaataat (Grönland), Íslenska menntanetid (Island), Norsk skoledatanett (Norge), Svenska skoldatanätet (Sverige) och Åländska skoldatanätet (Åland). Idag har de flesta om än inte alla av dessa informations- och tjästeportaler som var så avgörande för utveckling försvunnit från nätet…

Till höger ligger ett exemplar Klassrum Direkt. Detta var en tidning som Skolverket gav ut under ett par år med tips och råd kring hur skolorna skulle kunna arbeta med Internet. Just detta nummer handlar om Netd@ys Europe 1997. Det var ett europeiskt projekt som syftade till att under en vecka samla så många exempel på IT-användning i skolan som möjligt och dela dessa över hela Europa. Tillsammans med Benny Regnér och Sigge Eklund fungerade jag som koordinator för de svenska deltagarna i Netd@ys.

Bland de svenska aktiviteterna märks bland annat chatta om solsystemet med andra skolor över CU-SeeMe, en kurs i multimedia, webbradio dygnet runt “över mobil ISDN-station” samt en tävling arrangerad av Scan som stolt meddelar att de nu funnits på Internet i cirka två och ett halvt år!

PS Det finns ett (annat) obekräftat rykte att detta var den första publikation från Skolverket som innehöll annonser …

PPS Scan visade tidigt intresse för IT som kanal för att nå ut till skolorna. Göran Isberg och jag gjorde faktiskt Scans första hemsida, en enkel prototyp som visade hur de skulle kunna presentera sig på nätet med fokus på att nå ut till skolan. Tyvärr har denna historiska webbplats (som så mycket annan tidig Internethistoria) gått förlorad …

Lite (mer) Internethistoria

IMG_5271I dag bjuder jag på tre riktiga rariteter i min miniserie “Lite Internethistoria”:  de tre informationstidningar som gick ut under åren 1994 och 1995 från Skolverket för att informera om vårt projekt Det svenska skoldatanätet.

Det svenska skoldatanätet var ett projekt för att öka användningen av Internet i den svenska skolan. Projektet var innehållsdrivet, dvs. bra innehåll skulle skapa en vilja bland lärare och elever (och beslutsfattare) att använda Internet i skolan (“pull”). Många andra länder satsade på “technology push”, dvs. att dra ut Internet till skolorna men, lite hårddraget, inte fundera så mycket på hur Internet skulle användas.

Förespråkare av pull-taktiken var förutom Sverige bland annat Egypten och Irland.

I den första tidningen (juni 1994, i mitten) får vi veta det svenska skoldatanätet utgår från det nordiska skoldatanätet som “skall vara Internetbaserat”. Det noteras i kapitlet Anslutning till Internet att endast den som har “en s.k. fullständig Internet-access” kommer att fullt ut kunna nyttja skoldatanätets tjänster (det fanns på den tiden Internetleverantörer som bara erbjöd e-post eller e-post och Usenet).

Under rubriken Vad erbjuder Internet idag? framgår att via Internet kan skolan bland annat nå “ett tiotal svenska universitetsbibliotek” och “dags- och affärspress”. Viktiga tjänster att börja bekanta sig med är, förutom elektronisk post och “World Wide Web, WWW och Mosaic” sådana idag bortglömda tjänster som Gopher, WAIS och Archie.

I den andra tidningen (januari 1995, längst till vänster) kan vi läsa om att Internet gör att “elever och lärare kan kommunicera på alla nivåer” och skapar möjligheter till “sökningar i olika databaser”. Skolverket, framgår det, kommer att erbjuda fyra nationella “permanenta funktioner”:

  1. en “telefonkatalog” med e-postadresser
  2. elektroniska konferenser (baserade på Usenet som kunde kombineras med “WWW-dokument”)
  3. informationssökning i “Skoldatanätets WWW-databas”
  4. beskrivande exempel (erfarenhetsspridning)

Själva språkbruket är, som ni ser, sökande och ovant i munnen (och i rapporten). I rapporten finns även en sammanställning av alla åtta (sic!) Internetleverantör i landet. Tele2 toppar bredbanslistan med 4 Mbit/s medan Telia, Nätverk C, Dialog och Personal Internet nöjer sig med 256 kbit/s.

Det finns ett obekräftat rykte att detta var den första rapport från Skolverket som trycktes i fyrfärg …

I den tredje tidningen (augusti 1995, längst till höger) är det som om vi på bara ett år gått från nybyggartid till näst intill nutid. I inledningen talas det om digitala världar, om datorn som ett fritidsnöje och en pedagogisk möjlighet. Borta är beskrivningarna av vad Internet är och nätets historia. I stället flödar tidningen över av pedagogiska projekt, nya tillämpningar och lärorika webbplatser: ordboken Lexin, communityn NordNet, digitala nyheter från FLT, en kurs för Internet-blåbär (som vi minns från föregående post), webbplatser som handlar om Karin Boye, fåglar, vulkaner och Frankrike. Stora och starka aktörer erbjuder digitala resurser för skolan: Totalförsvaret lanserar en hemsida för lärare, Skrivlyan crowd-skriver en bok (även om ordet inte fanns då), flera museer presenterar sig … Listan kan göras lång. Vi kan också notera att det inte längre talas om Internet-leverantörer utan om WWW-hotell.

De tre tidningar ger en spännande inblick i hur snabbt utvecklingen gått när det gäller Internet i skolan. De kommer snart att finnas på Intermuseet.

Lite Internethistoria

IMG_5268

Jag håller på att gå igenom hyllorna. Tänker nämligen deponera ett par lådor Internethistoria hos Internetmuseet. Hittar bl.a. dessa godsaker (från vänster):

  1. “Teldok 94” som avslöjar myter om IT, t.ex. “Minitel har varit – och är – en stor succé” och “Samhället blir papperslöst”
  2. “who is IT” som är en sammanställning av alla som var något i Internetsverige är 2000, totalt kanske 200 – 300 namn (större än så var inte Internet då). Vissa var heta då men är det inte nu (ingen nämnd, ingen glömd). Vissa vara heta då och är det än idag (t.ex. Joakim J och Jonas S). Min ödmjukhet förbjuder mig att säga annat än kolla på sidan 51 under bokstaven G 😉
  3. “Ett smultronställe för Internetblåbär” som var en absolut must have i slutet på 1990-talet. I boken förklarar den oförlikneligt Pär L hur Internet hänger ihop och fungerar. Här kunde man lära sig att skicka e-post, surfa och använda ftp. En liten tidsstämpel finns i meningen: “En hyfsat snabb persondator och ett modem som klarar minst 14400 bps är önskvärt.”

Dessa, och ungefär två flyttlådor till med trycksaker, kommer snart att finns på museet för den nyfikne att läsa och forska i.

Söker nya utmaningar!

Jag är öppen för nya uppdrag inom områdena organisations-, verksamhets- och affärsutveckling. I bagaget har jag lång erfarenhet av uppdrag inom offentlig, privat och ideell sektor.

Efter tre roliga och spännade år som förbundssekreterare i Sverok (Sveriges största och roligaste ungdomsförbund) har jag beslutat att inte ställa upp för omval vid Riksmötet i november i år. Jag tror det är bra att förtroendevalda byts ut med viss regelbundenhet så att nya personer får möjlighet att förverkliga sina idéer.

Från och med januari 2015 är jag således tillgänglig för nya utmaningar och uppdrag!

Jag söker uppdrag inom organisations-, verksamhets- och affärsutveckling. Jag tycker om att förnya och utveckla verksamheter och människor. Jag arbetar också gärna med analys, ledning och styrning samt uppföljning och utvärdering. Ett komplett CV hittar du här.

Jag erbjuder en bred kompetens inom verksamhets-. organisations- och affärsutveckling, lång erfarenhet av avancerade uppdrag inom privat, offentlig och ideell sektor, erfarerenhet av att arbeta som chef, ledare, projektledare och strategisk rådgivare på hög nivå (VD/GD/regering och Riksdag). Jag har ett brett kontaktnät inom offentlig, ideell och privat sektor.

Jag söker särskilt uppdrag där jag kan få nytta av mitt engagemang för ideell sektor, forskning, utbildning och entreprenörskap. Extra roligt vore att få arbeta i eller med Kina!

Jag är öppen för olika samarbetsformer: anställning eller konsult, management for hire, styrelseuppdrag eller investeringsobjekt.

Hör av dig om du vill prata mer och/eller har förslag. Jag bjuder alltid på en latte 🙂

Avslutar med några bilder från tidigare och pågående arbeten. En bild säger ju mer än tusen ord!