Tag Archives: livet

Kämpa för barn på flykt

Uppemot 30 miljoner barn befinner sig just nu på flykt i Europa och övriga världen. Som alltid i katastrofer är det barnen som drabbas hårdast.

UNICEF finns på plats med katastrofinsatser både i de konfliktdrabbade länderna, i flyktinglägren och på flyktvägen men behoven är fortsatt stora.

Rädda barns liv, ge en gåva på unicef.se eller sms:a LIV till 72900 för att skänka 100 kronor. Du kan också swisha en gåva till barn på flykt. Numret 123-024 00 36!

barnpaflykt

Jag stödjer UNICEF genom att vara med i projektet ”Bloggare för varenda unge”. Genom att publicera denna post bidrar jag till att förändra utsikterna för utsatta barn. Hjälp mig genom att gilla och sprida detta inlägg. Har du en egen blogg? Bli bloggare ”För varenda unge” här och lägg upp detta inlägg du också!

“.. dessa minsta som är mina bröder …”

Ett samhälles utveckling och nivå av civilisation mäts bäst i hur väl samhället tar hand om de svaga, de sjuka, de gamla, de unga, de som flytt eller drabbats av andra olyckor. Just nu verkar det som om många har lätt att glömma “dessa minsta som är mina bröder”.

Som veckans fredagsläsning anbefaller jag därför Matteus 25:35-40:

“Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.” Då kommer de rättfärdiga att fråga: “Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig att dricka? När såg vi dig hemlös och tog hand om dig eller naken och gav dig kläder? Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?” Kungen skall svara dem: “Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.”

En som formulerat detta i ännu starkare ordalag och dessutom som ett personligt åtagande är Johnny Cash i “Man in Black”. Notera gärna att Cash gärna skulle “love to wear a rainbow every day” 😉

Atomer

13064727_O_1

Läsvärd bok!

Ni som följer min blogg vet att jag mera sparamt läser skönlitteratur. Ni vet också att om och när jag gör det så försöker jag hålla mig på förra sidan av år 1950 (några principer behöver man väl ändå hålla sig med!). Då och då gör jag emellertid nedslag i samtidens bokflöde och så har jag nu nyss gjort.

Boken som lockat ut mig i ljuset är Atomer av Sofia Nordin (ISBN 978-91-1-306472-7). När jag läst 59 sidor in i boken kommer jag på mig med att tänka på Kafka. Skälet är den absurda situation som bokens huvudpersoner Alma och Cedric hamnar i och deras sätt att reagera på denna, nämligen som om det som händer är något naturligt och normalt. Det absurdas vardaglighet blir en bild av vardagens absurditet.

För det är just där resten av boken bor: i en vardag som är fylld av absurda men likväl accepterade fenomen. Varför vill alla flickor rita hästar? Hur vet en person egentligen om den är en flicka eller en pojke eller något annat? Hur vet man om man är kär om man aldrig varit det förut? Varför förstår inte mamma och pappa vad det är man egentligen säger? Sådana saker som vi ofta betraktar som mer eller mindre vardagliga men som innehåller stora, allvarliga, viktiga frågor och där mötet mellan vårt sätt att svara på frågan och frågans verkliga innebörd är det som skapar det absurda.

Alma ser det absurda i det “normala” och “naturliga”. Kanhända är Alma också sjukligt svartsjuk. Kanhända har hon begått ett oförlåtligt brott. Kanhända är Atomer en bok om en trasig människa som till slut söker sitt själv i ett av jordens mest avlägsna hörn (och här kommer jag att tänka på slutet på Mary Shelleys bok om varelsen som världen avvisade och som flydde till Nordpolen för att förgås).

Eller också handlar Atomer egentligen om alla oss alldeles vanliga som varje dag är avundsjuka, svartsjuka, begår små och stora brott; ibland medvetetet och med vilja och avsikt men allra mest ofta av tanklöshet eller för att vi inte egentligen lyssnar på våra medmänniskor.

Tankarna är väckta och det är just det bra böcker gör.

 

Hälsning från Börje Salming!

Borjeselfie

Börje hälsar!

Hej!

Det här är Börje på Johans blogg. Jag och Johan tycker att du borde bli Världsförälder på unicef.se och stötta deras arbete för barns rättigheter.

Sen tycker jag ni ska överösa Johan med likes, för att Johan är en fin människa! #selfie #unicefsverige @unicefsverige

Hälsningar
/Börje


Jag stödjer UNICEF genom att vara med i projektet ”Bloggare för varenda unge”. Genom att publicera denna post bidrar jag till att förändra utsikterna för utsatta barn. Hjälp mig genom att gilla och sprida detta inlägg. Har du en egen blogg? Bli bloggare ”För varenda unge” här och lägg upp detta inlägg du också!

Hälsningar
/Johan

 

Hjälp UNICEF rena vatten och rädda barns liv

Varje dag dör 1 000 barn på grund av smutsigt vatten, bristande sanitet och dålig kunskap om hygien. Det är fler barn än som dör i krig. Men det finns hopp. Varje dag kämpar UNICEF för att alla barn ska få tillgång till rent vatten. Det är ingen enkel uppgift, men det går. Det finns alltid ett sätt och du kan hjälpa till. Rena vatten och rädda barns liv på unicef.se/vatten. Gör det nu!

Läs mer på UNICEF:s hemsida eller följ UNICEF på Twitter och Instagram på @unicefsverige!

Banner470x120

Jag stödjer UNICEF genom att vara med i projektet ”Bloggare för varenda unge”. Genom att publicera denna post bidrar jag till att förändra utsikterna för utsatta barn. Hjälp mig genom att gilla och sprida detta inlägg. Har du en egen blogg? Bli bloggare ”För varenda unge” här och lägg upp detta inlägg du också!

 

Lika eller olika?

Erich_Fromm_

Erich Fromm

Erich Fromm skriver att en av människans största rädslor är att vara ensam. Vi har olika sätt att hantera vår rädsla: ett av dem är konformitet. Konformitet innebär att vi gör som andra. Genom att vara lika andra så upplever vi gemenskap och blir mindre rädda.

Det här är något jag finner värt att begrunda. Visst är det så att människor gärna använder konformitet som ett sätt att minska sin rädsla (heja på ett visst lag, ha en viss sorts kläder etc.). Tyvärr är det ofta också så att en aktivt söker skillnader mellan människor för att förstärka känslan av samhörighet med andra. Sett på det sättet kan man säga att Fromm erbjuder oss en förklaring till fenomen som rasism och sexism: genom att särskilja den andra upplever jag att min konformitetsfaktor ökat och jag är blir mindre rädd (jag känner att vi här också kommer när René Girard men ber att få återkomma i den frågan).

Det är på något sätt sorgset detta: hellre fjärmar vi oss från våra medmänniskor för att känna samhörighet med en viss grupp än att närma oss just dessa medmänniskor och då få uppleva samhörighet.

För så är det ju: alla människor är lika oberoende av kön, etnicitet, kulturell eller social bakgrund. Vi äter, sover, hoppas, drömmer, vill våra närstående väl etc. Det borde vara lätt att leva efter detta …

Den här julen är det inte tanken som räknas

Just nu pågår fler katastrofer än på mycket länge och det är barnen som drabbas värst. I UNICEF:s gåvoshop hittar du livräddande produkter som skickas till de barn som behöver det mest. Du får fina gåvobevis att ge bort i julklapp. Köp julklappar som räddar barns liv på unicef.se!

Direktlänk till gåvoshopen är: http://bit.ly/1yyrESL.

instagram

[Jag stöder UNICEF bl.a. genom att publicera denna text från UNICEF:s hemsida!]

The Norden

The Norden är en serie från Yle som granskar den nordiska modellen. I detta avsnitt får en amerikansk fängelsedirektör besöka fängelser i Sverige, Norge och Finland. Visst kan man ha olika syn på fängelsernas roll och funktion. Det finns många legitima frågor att diskutera kring hur samhället ska agera när någon har dömts för att ha brutit mot lagen MEN var uppmärksam på intervallet mellan tiderna 6:56 och 7:16 i filmen.

Där avslöjar sig en avgrundsdjup skillnad mellan fängelsedirektör Conway och mig (och jag hoppas många fler med mig). Den människosyn James Conway visar där säger mycket om skillnaden mellan USA och de nordiska länderna.

Lyckligt lottad

Lyckan personifierad

Lyckan personifierad

Jag är lyckligt lottad. Jag kan …

  • gå och lägga mig på kvällen utan rädsla för att polisen ska slå in dörren mitt i natten och sätta mig i fängelse utan vidare spisning och rättegång
  • låta mina barn gå till skolan utan rädsla för att de ska bli kidnappade av religiösa terrorister
  • promenera till tåget utan att bli rånad
  • (om jag vore kvinna) gå på toaletten inomhus och därmed slippa bli våldtagen när jag behöver gå på toa
  • välja mina företrädare i fria och öppna val
  • få information om aktuella händelser i flera olika och oberoende media
  • gå till en läkare som baserar sin praktik på vetenskap och inte på vidskepelse

Det finns mycket att vara tacksam för och mycket som är värt att värna och utveckla.

Inte på länge har hoten mot demokrati, vetenskap och rationalitet varit lika stora. Vi alla har ett stort ansvar för att motverka de auktoritära, icke-rationella och ovetenskapliga tendenser som nu växer sig starkare, tendenser som hänger samman och när varandra.

Vad har du gjort den här veckan för att motarbeta rasism, sexism, religiös fantism, vidskepelse (till vilket jag räknar allt från slagrutor via chemtrails till kreationism)?

Ta debatten i kafferummet! Säg till när någon skämtar om andra grupper! Engagera dig i en förening! Ge pengar till nyttiga ändamål! Prata med dina barn! Nu är tid att bry sig!