Tag Archives: skolan

Kinesiskan flyttar in

286803_3bokomslag-kinesiskan-2

En läsvärd antologi

Inom loppet av knappt tio år har intresset för (standard)kinesiska (putonghua) ökat markant bland svenska grundskole- och gymnasielever. En illustration är att mellan läsåren 2008/09 och 2014/15 ökade antalet elever som läst kinesiska i grundskolan med ca 630 procent. Även om det är en stor relativ ökning så är antalet i absoluta tal fortfarande lågt (ca 1200 elever). Höstterminen 2015 erbjöd 57 av landets ca 4900 grundskolor kinesiska.

Är det viktigt att den svenska skolan lär ut kinesiska? Varför bör en elev välja kinesiska? Hur pass väl klarar skolan av att möta elevernas språkintresse?

För den som intresserar sig för dessa och liknande frågor rekommenderas “Kinesiskan flyttar in – ett nytt skolspråk i Sverige” från Fortbildningsavdelningen för skolan internationalisering vid Uppsala universitet (ISBN 978-91-506-2461-8).

I antologin belyser dryga tjugotalet författare olika aspekter av den svenska skolans nyaste C-språk, från historiska tillbakablickar av tidiga pionjärer inom skolan till mer problematiserande texter kring det kinesiska språket utveckling.

Jag fastnade särskilt för Ola Wongs bidrag som handlar om bilden av Kina i svenska läromedel. Det är en skrämmande bild som tonar fram där det är svårt att avgöra vilket som är värst: bristen på material om Kina eller att det material som finns i läroböckerna är inaktuellt och/eller missvisande. Här krävs uppenbarligen rejäla krafttag av läromedelsbranschen för att komma i kapp utvecklingen.

Pär Cassel lyfter den viktiga frågan om bristen på ordböcker och referensverk mellan svenska och kinesiska. Idag påverkas ofta svenska översättningar av jämförelser med översättningar mellan engelska och kinesiska. Detta riskerar leda till begreppsförvirring och domänförluster. Boten är svenska och kinesiska språkmänniskor som är väl förankrade i sitt eget och varandras språk.

Jag vill också nämna Göran Malmqvists text om kulturens och estetikens betydelse för allt lärande. Poesi är ett sätt att bygga en förståelse för språkets form och innehåll. Detta är sannerligen något att tänka på för dagens skolpolitiker med sitt fokus på “anställbarhet”, prov och betyg.

Läs mer om antologin här. Tyvärr verkar det inte gå att ladda ner texten direkt men på sidan finns information om hur man går till väga för att beställa rapporten.

Söker nya utmaningar!

Jag är öppen för nya uppdrag inom områdena organisations-, verksamhets- och affärsutveckling. I bagaget har jag lång erfarenhet av uppdrag inom offentlig, privat och ideell sektor.

Efter tre roliga och spännade år som förbundssekreterare i Sverok (Sveriges största och roligaste ungdomsförbund) har jag beslutat att inte ställa upp för omval vid Riksmötet i november i år. Jag tror det är bra att förtroendevalda byts ut med viss regelbundenhet så att nya personer får möjlighet att förverkliga sina idéer.

Från och med januari 2015 är jag således tillgänglig för nya utmaningar och uppdrag!

Jag söker uppdrag inom organisations-, verksamhets- och affärsutveckling. Jag tycker om att förnya och utveckla verksamheter och människor. Jag arbetar också gärna med analys, ledning och styrning samt uppföljning och utvärdering. Ett komplett CV hittar du här.

Jag erbjuder en bred kompetens inom verksamhets-. organisations- och affärsutveckling, lång erfarenhet av avancerade uppdrag inom privat, offentlig och ideell sektor, erfarerenhet av att arbeta som chef, ledare, projektledare och strategisk rådgivare på hög nivå (VD/GD/regering och Riksdag). Jag har ett brett kontaktnät inom offentlig, ideell och privat sektor.

Jag söker särskilt uppdrag där jag kan få nytta av mitt engagemang för ideell sektor, forskning, utbildning och entreprenörskap. Extra roligt vore att få arbeta i eller med Kina!

Jag är öppen för olika samarbetsformer: anställning eller konsult, management for hire, styrelseuppdrag eller investeringsobjekt.

Hör av dig om du vill prata mer och/eller har förslag. Jag bjuder alltid på en latte 🙂

Avslutar med några bilder från tidigare och pågående arbeten. En bild säger ju mer än tusen ord!

Inga fler barn i socialt utanförskap!

Oavsett vem som styr i Sverige finns ett löfte som aldrig infrias: att bryta socialt utanförskap bland barn. Faktum är att utvecklingen snarare går bakåt på flera områden. UNICEF Sverige kräver därför att den nya regeringen tar frågan på allvar. Inga barn ska behöva leva i ett socialt utanförskap. Ställ dig bakom kravet på http://unicef.se/socialt-utanforskap.

uppmaning_instagram_v3_98f4a0c1dadced08-575

Läs mer på UNICEFs hemsida.

Jag stödjer UNICEF genom att vara med i projektet ”Bloggare för varenda unge”. Genom att publicera denna post bidrar jag till att förändra utsikterna för utsatta barn. Hjälp mig genom att gilla och sprida detta inlägg. Har du en egen blogg? Bli bloggare ”För varenda unge” här och lägg upp detta inlägg du också!

Nyttiga kunskaper

SVENSK PATENT

Något man kan vilja söka

Samtal vid frukostbordet:

Son #3: Jag funderar på vad vi lär oss i skolan.

Jag: Ja?

Son #3: Vi får inte lära oss så nyttiga saker, sån’t som man behöver varje dag.

Jag: Som?

Son #3: Som till exempel att betala skatt och söka patent.

<Far ser förvånad ut.>

Son #3: Ja, man kanske inte söker patent varje dag men i alla fall.

<Eftertänksam tanketystnad kring skolans uppdrag.>

Besök hos Rimbo/Edsbro Moderaterna

I går besökte jag Rimbo/Edsbro Moderaterna vilket var en ny och spännande upplevelse. Jag hade fått chansen att träffa styrelsen och berätta lite om vem jag är och vad jag vill göra inom politiken. Det hela formade sig till en intressant och trevlig kväll ute på Wattsbo i Norrbyggeby.

Vi pratade om många olika ämnen under kvällen, bland annat skola och företagande som ju tillhör mina favoritområden. Skolan lär bli en stor fråga i valet 2014 och jag tror det finns anledning att prata om annat än vem som är huvudman. Det finns, märker jag, ett intresse av att prata  om skolans roll och uppdrag. Skolan ska ju inte bara förbereda oss för våra framtida yrkesliv utan också ge en bildning och utveckla oss som människor. Anställningsbarhet, detta förskräckliga ord, kan inte vara skolans slutmål!

Väldigt inspirerande var att se hur lokalföreningen arbetar med en tydlig vision för sitt arbete fram till valet (se bild nedan) och med sin närvaro på nätet.

Det var lärorikt att få veta mer om de utmaningar som finns i kommunen. Den borgerliga majoriteten har lyckats bra med att hålla ner ungdomsarbetslösheten fick jag lära mig. De stora utmaningarna är framför allt bostäder och kollektivtrafik.

Vi pratade också om värdet av öppna och demokratiska processer både i det politiska arbetet och i det interna partiarbetet. Det här är frågor som jag känner starkt för utifrån min erfarenhet från förbundsstyrelsen i Sverok och som är viktiga för att bygga engagemang bland medlemmarna och förtroende bland väljarna.

Direkt när jag kom hem samlade jag mina intryck i en kort film. Varsågod!


from Johan Groth on Vimeo.

Kina överger katederundervisningen

Omdebatterad möbel

Omdebatterad möbel

I Sverige finns alldeles för många som förespråkar en återgång till gamla tiders undervisningsmetoder. Tyvärr finns flera av dessa personer på sådana positioner att de har goda möjligheter att genomföra reformer som för oss framåt mot 1950-talet.

Ibland för dessa “bakåtreformatorer” fram länder som Kina, Japan och Singapore som föredömen vad gäller resultat i skolan och därmed vad gäller undervisningsmetoder. Man pekar på att dessa länder minsann inte håller på med grupparbeten och annat flum och att här finns goda förebilder om Sverige ska ut på “framkanten av spjutspetsen”.

Så kan man tycka men här kommer dagens “överraskning” (det är ju ingen överraskning för oss som håller blicken lite högre än ytan på katedern): många av de länder som våra katederkramare så längtansfullt blickar mot genomför nu reformer för att lämna pluggskolan och gå mot en skola som den som finns (snart fanns) i Sverige och andra länder.

Ett exempel: Kinas utbildningsdepartement har nyligen sagt att en pluggskola som fokuserar på faktainlärning och tester “severely hampers student development as a whole person, stunts their healthy growth, and limits opportunities to cultivate social responsibilities, creative spirit, and practical abilities in students” (läs gärna hela artikeln “Chinese Educators Look to American Classrooms” från New York Times).

Ord och inga visor! Lita på att jag kommer att lyfta fram aktuell pedagogisk forskning och internationella exempel så ofta jag kan för att, om möjligt, väcka liv i den organisasions- och huvudmannaorienterade skoldebatten i Sverige.

 

Jag tycker till om betyg

betygsdokument

Ett omdebatterat dokument

Debatten om betygens vara eller icke-vara tycks aldrig ta slut. Den var aktuell när jag gick i skolan på 1970-talet och den är lika aktuell idag.

Jag tror en anledning till att frågan fortsätter att diskuteras år efter år är att vi inte diskuterar varför vi har betyg. Jag tycker att det finns två skäl till att ha betyg:

  1. man kan vilja använda betyg som grund för urval, t.ex. till högre utbildning
  2. man kan vilja veta hur en elev ligger till för att hjälpa eleven höja sina kunskaper

Hur viktigt är egentligen den första punkten? I realiteten används betyg för urval bara vid två tillfällen: när man söker in på gymnasiet och, ibland men inte alltid, när man söker in på universitet eller högskola. (Jag har aldrig hört talas om en arbetsgivare som väljer vem hen ska anställa utifrån betygsmedelvärde.) Det här kan alltså inte vara huvudskälet till att ha betyg, inte minst som urvalet kan ske (och sker – tänk högskoleprovet!) på andra sätt.

I så fall har vi betyg för att  “ta tempen” på hur en elev ligger till i sina studier. Detta innebär att det är viktigt att inte bara få ett betyg utan också få en förklaring till vad man ska göra för att höja betyget under nästa termin. Ja, det är till och med så att omdömet är det viktiga! Vad är nyttan med att veta att du har ett betyg om du inte vet vad du ska göra för att höja det?

Jag tycker

  • att betygsdebatten handlar för mycket om antal betygssteg och om vi ska ha bokstäver eller siffror
  • att vi pratar för lite om varför vi har betyg och vad vi ska ha betygen till
  • att det viktiga med betyg är att förklara för eleven vad hen ska göra för att öka sina kunskaper, inte att bara konstatera “att du ligger här”

Vad tycker du om betygs vara och icke-vara?

Läsvärt om IT och skolan

IMG_4783

Två läsvärda trycksaker

Alldeles för sällan läser jag rapporter som har att göra med jobbet. När jag gör det handlar det dessutom lika ofta om rapporter som har att göra med ett arbete jag haft (eller vill ha) snarare än om det jag har just nu …

Tidningen Kurage ges ut av Sektor 3 som är en tankesmedja för det civila samhället. Nr 1, 2011, har man vikt åt skolan. Här får ett antal mer eller mindre intressanta skoltänkare uttala sig om läget inom skolan nu och då.

Mest menlös av alla artiklar är den som den som är skriven av Timbros företrädare. Deras (enda) sida hyllar vinsten och valfriheten som patentmedicin för alla skolans problem. Det var kanske möjligt att betraktas som seriös skoldebattör med denna attityd i början på 1990-talet. Nu, 20 år senare, vet vi att ett fokus på vinst inte automatiskt leder till bättre skolor. Jag anser dessutom att den mångfald och pedagogiska profilering som var vanlig under 1990-talet mer eller mindre försvunnit under senare år. Nu drivs vissa friskolor av organisationer som lika gärna skulle kunna sälja något helt annat än utbildning …

Mest läsvärda i detta nummer av Kurage är (föga förvånande) Bengt Göransson och Widar Andersson. Det här är två personer som vågar se problem ur mer än en synvinkel. De har en bredd och ett djup i sina resonemang som blott alltför många “småtyckare” saknar. Särskilt angeläget är att, som Bengt Göransson framhåller, fundera över den ökade styrning och mätning som drabbat skolan. Hur påverkar det den pedagogiska friheten? Widar Andersson talar om “industrialiseringsprocess”. Här vågar man säga att skolans primära uppgift kanske inte är att svara upp mot alla “kundernas” förväntningar och att skolans upppdrag kanske inte är att göra ungdomar “anställningsbara” (förskräckligt ord).

Det som slår mig när jag läser Göransson och Andersson är att man inte behöver vara ung för att vara modern … Men läs gärna hela tidningen. Det är den värd.

Nästa rapport heter “Digitalis filosofi” av Simon Winter och Per Johansson och är en av många alster i .SE:s rika utbud av så kallade Internetguider. Detta är en spännande liten sak som försöker tränga på djupet i frågor som hur kommer vi att tänka i en digitaliserad värd? var går gränsen mellan verklig sanning, fantastiska sanningar och sannolika fantasier (en fråga som varit aktuell inom delar av spelhobbyn under många år)? vem bestämmer egentligen när vi låter datorerna fatta beslut även om de utgår från regler vi skrivit?

Författarna vågar ställa tankeväckande frågor och ge svar som mer tjänar som utgångspunkt för egna tankar. Författarna kopplar utvecklingen på nätet till utvecklingen inom skolan och rapporten har många intressanta övningar vilket gör den lämplig för lärare som vill problematisera nätkulturen.

Rapporten förutsätter inga förkunskaper men däremot en vilja att våga ifrågasätta invanda föreställningar!

PS Rapporten finns i digital och utökad form på http://infontology.typepad.com/digitalisfilosofi/.

 

 

Jag tycker om skolan

Foto: laihiuyeung ryanne

Jag har fått frågan var jag står i olika politiska frågor och jag svarar gärna på det. Jag vill både lyfta fram vad jag tycker och något om varför jag tycker det. När det gäller skolan så har jag arbetat med skolfrågor sedan 1994.

På utbildningsdepartementet arbetade jag med frågor kring läro- och kursplaner, läromedel, fristående skolor och IT i skolan. Allt det här var heta frågor i mitten på 1990-talet som en del av er säkert minns.

Jag har också arbetet med frågor kring IT i skolan på Skolverket och som expert i Kommittéen för ett europeiskt skoldatanät. Under den här tiden arbetade jag mycket med skolfrågor på nordisk nivå och inom EU. Under en kort tid arbetade jag också med kompetensfrågor på dåvarande Industriförbundet.

De senaste dryga tio åren har jag framför allt arbetat med frågor kvalitet, ledning och styrning inom skolan. I rollen som konsult har jag haft uppdrag hos bl.a. Skolverket, Myndigheten för skolutveckling, Nationellt centrum för flexibelt lärande och ett antal kommuner (bl.a. Stockholm, Sandviken och Sigtuna).

Baserat på min erfarenhet från olika roller och uppdrag inom skolområdet har jag skapat mig en bild av vad jag anser är den goda skolan och vad man behöver göra för att komma dit. Några punkter är

  • alla barn har en vilja och lust att lära – här utgår jag bl.a. från Maria Montessori syn på barnet. Skolan måste utformas på ett sådant sätt att varje barn ges möjlighet att lära utifrån sin förutsättningar. Det handlar också om att ha förväntningar (vilket är något annat än krav) på alla barn och om att stötta barn i att utvecklas. Konsekvenser av detta synsätt är att skolan måste vara flexibel och att styrningen av skolan måste tillåta innovation och nya idéer
  • en tydlig pedagogisk profil – alla skolor ska ha en pedagogisk profil som ska vara tydlig för barn och föräldrar. Hur ser vi på lärande i skolan? Hur ser skolan på barnets utveckling? Vilka metoder använder skolan? Skälet för detta är enkelt: olika barn lär sig på olika sätt och det är därför bra att veta hur en viss skola ser på lärandet
  • tydliga nationella mål som följs upp – staten har och ska ha tydliga mål för vad skolan ska uppnå och dessa mål måste följas upp nationell, skolhuvudmanna- och elevnivå. Jag tror det behövs en blandning av betyg och mer kvalitativa sätt att mäta måluppfyllelsen. Betygen är en termometer som säger var eleven ligger till men eleverna måste också få veta vad som krävs för att de ska utvecklas vidare. Det sker bäst genom väl förberedda utvecklingssamtal (jämför med arbetslivet)
  • tydlig ansvarsfördelning – det är viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning inom skolan, mellan politiker och tjänstemän, mellan utbildningsförvaltning och skolledare, mellan skolledare och olika personalgrupper inom skolan samt mellan föräldrar och skola. Det handlar mycket om att ta tillvara olika kompetenser, om att undvika oklarheter och missförstånd och om att skapa förutsättningar för uppföljning, utvärdering och utveckling
  • använd IT fullt ut i skolan – det räcker inte med en dator per elev, skolan måste få förändras organisatoriskt och administrativt för att fullt ut kunna utnyttja potentialen i modern informationsteknik. IT påverkar inte bara hur vi gör saker utan också vad vi gör

Nyligen presenterade jag ett antal mer konkreta steg på vägen mot den goda skolan på Skollyftet. Läs posten här.

Jag diskuterar gärna skola och utbildningsfrågor! Hör av dig om du har synpunkter eller tankar eller om du vill att jag ska komma och prata skolfrågor i din organisation, förening, företag eller myndighet. Du når mig på johan.groth@gogab.se, @Johan_Groth eller 0708-23 57 11.

Nio steg mot en bättre skola

Jag nöjer mig med nio steg!

Jag har, som ni vet, en hel del åsikter om skolan. Nu har jag fått chansen att breda ut mig på temat på Skollyftet.

Bloggen uppstod i samband med debatten på twitter under taggen #merkateder och drivs av bl.a. @Anna_Kaya.

Läs hela inlägget här!

PS Utifall att bloggposten hos Skollyftet skulle försvinna lägger jag in texten här också 🙂


Nio steg mot en bättre skola!

Skolan är en alltid lika aktuell fråga. Nyligen gick Moderaterna ut med en kampanj på Twitter, ”24 timmar för framtiden”, och bad om idéer som skulle kunna leda till en bättre skola. Jag tog förstås chansen att dra mitt strå till stacken och skapa debatt!

Ett tweet är ju bara 140 tecken lång så jag blev glad när jag fick chansen att beskriva mina förslag mer i detalj på Skollyftets site.

Skolan måste få arbeta utifrån moderna pedagogiska principer. Skolan lever inte i ett vakuum. Den påverkas, precis som andra delar av samhället, av framsteg inom forskning, ändrade sociala mönster, ny teknik med mera. Svaret på frågan hur framtidens skola ska se ut kan inte vara en återgång till 1950-talets katederundervisning. Tvärtom så måste lärare och skolledare få möjlighet att prova på nya arbetssätt, nya pedagogiska former, nya läromedel och examinationsformer.

Engagera föräldrarna i barnens skolarbete. Föräldrarna har ett stort ansvar när det gäller att stötta sina barn i att uppnå skolans mål. På samma sätt som engagerade föräldrar är en viktig tillgång kan en dålig relation mellan hem och skola vara ett hinder. Min uppfattning är att relationen mellan hem och skola måste utvecklas. Det är ofta oklart för föräldrar hur de på bästa sätt kan stödja sina barn. Här krävs i första hand en bättre kommunikation mellan hem och skola.

 Tydliggöra skolans uppdrag och lärarnas kompetens. Alldeles för ofta ser jag exempel på föräldrar som vill att barnen ska ta ledigt från skolan flera veckor per år. Andra uttalar sig nedlåtande om skolan och personalen. Det är två exempel på att vissa föräldrarna inte visar tillräcklig förståelse och respekt för skolan. Jag tror det handlar mycket om bristande förståelse för vad skolan gör idag; alla är vi ju experter på den skola vi själva gick i! Skolpolitiker, skolledare och lärare måste förklara varför föräldrarna inte kan jämföra dagens skola med sin egen skoltid. Det är också viktigt att tydliggöra att lärare har en specialistutbildning just i att undervisa barn och för lärarna att stå upp för denna kompetens.

Ta tillvara IT:s möjligheter. Internet är inte bara ett digitalt bibliotek och en dator per elev är inte nog. IT och internet påverkar hur vi kommunicerar, hur vi läser, hur vi umgås, hur vi skapar texter, ljud och film. Detta påverkar, i sin tur, hur vi arbetar och samarbetar. Vi måste tillåta att IT och internet förändrar skolan. Det handlar om så mycket mer än att ställa ut teknik!

Ja till uppföljning, nej till betyg. Det måste vara möjligt att ge barn och föräldrar en bra och kvalitativ uppföljning av elevens studieresultat utan att det leder till betygsstress och hets. De senaste årens fokus på en alltmer fingradig betygsskala med alltmer svårtolkade betygskriterier leder inte till studiero och nya kunskaper. Jag tror på lärarledda elevsamtal. Dessutom, vad ska man med betygen till? Intagning till högre utbildningar kan ske på andra sätt.

Stärk arbetet med värdegrunds-, mångfalds- och demokratifrågor. Det finns saker som är rätt och det finns saker som är fel i ett öppet och demokratiskt samhälle. Skolan måste få möjlighet att arbeta med värdegrunds-, mångfalds- och demokratifrågor. Det finns två skäl: kortsiktigt handlar det om att skapa en god miljö för lärande och långsiktigt om att stärka grundläggande värderingar i vårt samhälle.

Tydliggör ansvarsfördelningen mellan politik, förvaltning och skolledning. Det finns många exempel på oklar ansvarsfördelning inom skolan. Min (och även SKL:s) uppfattning är att politikerna ska sätta mål, att förvaltningen ska fördela resurserna och att skolledningen ska ansvara för genomförandet. När ledande politiker pratar om kepsar och mobiltelefoner leder det till villervalla och oklart ansvar.

Gör det lätt att vara flexibel i skolan. Det måste vara lätt att vara flexibel i skolan. Det handlar om allt från lokaler till lektioner till administration. En barn som är 14 år och som varit barnsoldat i två år har andra förutsättningar än ett barn som bott i Stockholm hela sitt liv. Det måste vara möjlighet att bryta upp årskurser, klassrum, ämnen etc. Inom vården pågår just nu ett viktigt arbete där man sätter patienten i centrum; man talar om en sammanhållen vårdprocess där olika aktörer (vårdcentral, universitetsjukhus, hemsjukvården etc.) samverkar för att ge bästa möjliga vård. Jag tror det vore möjligt att på samma sätt sätta eleven i centrum i en flexibel och sammanhållen lärprocess.

 Tro på varje barns vilja att lära och möjlighet att utvecklas. Det finns en sak som gör mig arg och ledsen. Det är när någon tvivlar på varje barns lust att lära och möjlighet att utvecklas. Senast har denna uppfattning kommit till uttryck i form av förslaget om ettåriga gymnasieutbildningar.

Jag är helt övertygad om att alla barn kan och vill lära. Denna insikt måste genomsyra alla beslut om skolan. Den som inte tror på detta och arbetar med skolan gör, enligt min uppfattning, mer skada än nytta.

Det är några tankar om framtidens skola. Vad tycker du? Jag tar gärna emot synpunkter och kommentarer.

/Johan Groth

PS Läs mer om vad jag tycker om skolan på min blogg: www.gogab.se