Tag Archives: tips

Billiga vardagslyx #8: toalett

Inte så kul ...

Vissa saker tar man för givet och det gäller inte minst sådana saker man använder varje dag. En sådan sak är toaletten.

Tänk hur det var förr i tiden! Toaletten var en torrtoalett som luktade illa och som måste tömmas. Hur kul kan det ha varit att vara latrintömmare i Stockholm en tisdag i januari 1897?

Toaletten fanns dessutom inte i närheten av sovrummet utan långt borta, t.ex. ute på gården eller i staden uppe på vinden. Med andra ord, du vaknar på morgon och vill gå på toaletten. Då måste du klä på dig, ta dig ut ur sovrummet och huset, promenera bort till dasset eller upp på den mörka vinden i ett kallt och illaluktande rum för att sedan ta dig tillbaka till sovrummet. Och det är i normalfallet! Ge en kort tanke på att ha tre barn som är dåliga i magen ….

Nej, kära vänner, en toalett i hygienisk porslin på bekvämt avstånd från kojen i ett uppvärmt rum och som dessutom snabbt forslar bort fekalierna det är en riktigt billig vardagslyx!

Billiga vardslyx #7: ta sig tid

Det visar sig ha gått ett tag sedan jag skrev något i min serie Billig vardagslyx. Dock, förfäras ej trogna läsare! Här kommer ett nytt tips på hur man gör livet lyxigare utan stora kostnader. Det handlar om tid.

Tid upplevs ofta som en bristvara i det moderna samhället. Hur ofta får man inte höra “jag har inte tid”? Hur många önskar sig inte mer tid? Tricket som kan göra livet lite lyxigare är att helt enkelt ta sig tid och låta nuet kännas riktigt rejält.

I fredags tog jag mig tid när jag lagade lunch åt mig och son nummer 3. Jag begrundade vad vi skulle äta, hur vi skulle äta och när vi skulle äta. Jag satte inte på fiskpinnar på spisen och sprang ner i källaren för att skicka ett par mail för att vid återkomsten till spisen mötas av brända fiskpinnar … I stället tittade jag på kastrullen medan vattnet kokade upp, satte in mat i ugnen med planering, dukade och, hoppla, allt blev klart på samma gång!

Genom att ta mig tid så blev hela matlagningen en behaglig upplevelse och inte ett störande moment i arbetet.

Dessutom: så vitt jag märkt hittills har det faktum att jag inte arbetade på 30 minuter inte inneburit en total katastrof i något av mina projekt.

Således: ta dig tid och gör livet och vardagen lyxigare!

 

 

Hur bloggar man?

Jag har bloggat sedan 2009 (det finns poster med äldre datum men de är post-daterade). När jag började blogga handlade det mycket om att samla mina tankar och vad jag skrivit under mitt yrkesverksamma liv. Jag befann mig just då i en fas när jag bytte jobb och inriktning och det fanns goda skäl att samla och strukturera. Jag såg bloggen som något av ett utvidgat digitalt CV.

Ganska snart började jag finna ett nöje i att skriva mer allmänt. Jag började kommentera yrkesrelaterade frågor och mer fritidsrelaterade saker. Bloggen blev ett sätt att kanalisera min skrivarlust.

I en tredje fas har bloggen tjänat som verktyg för att mer offensivt berätta om de olika tjänster jag erbjuder marknaden. Det var ungefär samtidigt som jag delade upp posterna i två kategorier, arbete och fritid, för att göra det lättare för besökarna att välja vilken del av mitt skrivande de var intresserade av.

Jag är rätt stolt över min blogg. Jag tycker jag allt som oftast lyckats skriva poster som engagerar eller roar. Jag får en del kommentarer. Jag får rätt många RT:s på mina poster vilket glädjer mig mycket. Jag tycker bloggen fungerar bra. Just därför vill jag dela med mig av mina knep kring hur man bygger en bra blogg.

Jag har identiferat tio steg:

  1. bra innehåll
  2. bra grundstruktur
  3. “kataloger”
  4. synas i andra media
  5. dela
  6. sammanhållen ekologi
  7. dialog
  8. uppföljning
  9. damage control
  10. SEO
Vill du veta mer om mina tio steg till en framgångsrik blogg så läs gärna igenom presentationen nedan eller hör av dig så kan jag berätta mer om hur jag ser på bloggande nu och i framtiden! Min kontaktinformation finns här.

Hur upphandlar man kompetens?

Många föredrag blir det just nu 🙂 Idag har jag prata om hur man upphandlar kompetens. En viktig del av den svenska upphandlingen är att skapa förutsättningar för jämförbarhet och spårbarhet. Är det bra eller ens möjligt när man ska upphandla kreativa tjänster eller expertis? Den frågan fick jag av Explorateringskontoret i Stockholms stad. Vad jag svarade på det? Se min presentation nedan. Hör gärna av dig om du har synpunkter på LOU!

Upphandla kompetens 

View more presentations from Johan Groth.
Det här tycker jag är en intressant post.

Nu även med Evernote

Evernotes fina elefant

Nu har jag kopplat Evernote till min blogg. Detta innebär att ni som använder Evernote med ett enkelt klick på den lilla elefanten i slutet på posten kan få hela bloggposten överförd till Evernote. Posten förs över i html-format med bilder och allt. Det verkar finns en del problem med att få med vissa tecken, i mitt testfall faktiskt ett vanligt bindestreck, men det är ett smärre problem.

Vad är då Evernote kanske en del av mina läsare undrar? Evernote är, kan man säga, en digital anteckningsbok. Man kan göra anteckningar som kan sparas i anteckningsböcker. Det är möjligt att förse varje anteckning med metadata (taggar). Evernote sätter själv vissa taggar på anteckningar. Sammantaget gör detta att det är väldigt lät att hitta bland sina anteckningar.

Vad som är ännu bättre är att Evernote har textigenkänning i bilder så om du laddar upp en bild i en anteckning och sedan söker så hittar Evernote ordet även om det finns i bilden! Hur coolt som helst (även om det förstås förutsätter att handstilen är hyfsat läsbar).

Vad som är ännu ännu bättre med Evernote är att appen “bor” på min dator, på min iPad och i min iPhone! Detta innebär att jag kan ta anteckningar på paddan när jag sitter på möte och få den nya anteckningen överförd till datorn och, vice versa, alltid ha med mig min anteckningar när jag är ute och rör på mig.

Evernote är en av de bästa apparna/programmen jag har när det gäller att vara fullt “cloud and web 2.0”-compliant 🙂

Kämpa för varenda unge!

Varje dag, året om kränks och utnyttjas barn medan omvärlden tittar på – eller bort. Så skulle det inte behöva vara. Alla har vi ett val. Antingen gör du ingenting – eller så gör du någonting. Tillsammans kan vi förändra förutsättningarna för miljontals barn världen över.

Det går att skydda barn mot våld, övergrepp och exploatering. Det går att ge dem trygghet, utbildning och mat för dagen. Och det går att befria barn från ett liv som soldat, gatubarn eller prostituerad.

UNICEF, världens ledande barnrättsorganisation, finns på plats i regeringskorridorer, slumområden, flyktingläger och avlägsna byar och arbetar dygnet runt för att ALLA barn ska få den barndom som de har rätt till. Det handlar om så självklara saker som till exempel rent vatten, vaccin mot dödliga sjukdomar, bra hälsovård, skola och skydd mot våld, övergrepp och diskriminering.

På unicef.se kan du vara med och kämpa för varenda unge, eller sprid budskapet du också genom att blogga, twittra eller” facebooka” om barns rättigheter.

Vi kanske inte kan förändra världen idag, men allt stort börjar med något litet. Du kan göra större skillnad än du tror.

Ps. Vill du gå med i vårt nätverk bloggare för varenda unge – läs mer här!

[Jag stöder UNICEF bl.a. genom att publicera denna text från UNICEF:s hemsida!]

Myndigheter och sociala medier

Hur ska statliga myndigheter arbeta med sociala medier? Magnus Kolsjö (@magnuskolsjo) har både erfarenhet och idéer. Jag vill gärna pusha för en kort och koncis presentation som Magnus lagt ut på Slideshare. I morgon kommer Magnus att medverka i ett frukostseminarium kring statliga myndigheters användning av sociala medier som jag arrangerar tillsammans med Stelacon.

Vi har skickat ut en enkät till samtliga statliga myndigheter för att se vad myndigheterna egentligen använder sociala medier till. Mer än hälften har svarat. Det roliga med enkäten är att vi nu inte bara kan tro något om myndigheternas användning av sociala medier utan att vi har ordentligt med empiriska data. Vill ni veta mer om enkäten och de intervjuer vi gjorde hör av er tilll mig!

Tills dess: titta på Magnus presentation!

Hur gör jag när jag läser och skriver?

För några dagar sedan fick jag följande trevliga brev:

Hej Johan!

Utifrån de blogginlägg jag har läst från dig och efter att ha läst om dina intressen, står det klart för mig att du är väldigt duktig på att tolka, ta till dig och sedan förklara olika texter. Jag undrar om du använder någon generell metod, eller mall s.a.s., när du läser och arbetar med texter? Jag hade problem med läsning som yngre. Läshastigheten är något jag har förbättrar avsevärt, men jag kämpar fortfarande med att ta till mig innebörden, analysera tankar o.d. som du skriver om under “Intressen”, samt att sedan kunna sammanfatta det i mina egna ord.

Har du något råd om hur man kan kan utvecklas när det gälla att ta till sig texter? Handlar det om att läsa och skriva så mycket som möjligt? Ställer du t.ex.vissa frågor till dig själv under läsandets gång? Jag tänker på läsning i allmänhet; skönlitterärt, vetenskapliga artiklar, debattinlägg o s v.

Tacksam på svar! Förstår att du har viktigare saker för dig, och att det kanske är svårt att svara på något som detta, men jag uppskattar all hjälp jag kan få – stor som liten.  =)

Vänligen,
Gustav

Brevet gjorde mig förstås väldigt glad. Det är roligt att veta att det jag skriver uppmärksammas och uppskattas. Det ökar viljan och lusten att skriva mer!

Brevet väckte också flera tankar: hur går det till att läsa och skriva? Jag har skrivit och läst så länge jag kan minnas och jag tror att det med skrivning och läsning är som med så mycket annat: ju mer man håller på desto roligare blir det.

Ju mer man läser desto vanare blir man när det gäller att förstå olika typer av texter och vad de vill förmedla. Då kan man “ekonomisera” sitt läsande på ett bättre sätt (jämför en långdistanslöpare som gör en bra eller dålig planering av ett lopp). När jag läser en dagstidning läser jag på ett sätt, när jag läser René Girard (se t.ex. här) på ett annat.

Ju mer man läser desto fler referenspunkter får man vilket gör läsningen av nya texter mer intressant och samtidigt lättare! Referenspunkterna, faktamässiga (“Karl XII dog ju samma år!”) och formmässiga (“Det här är propaganda.”), är viktiga för att “hänga upp” nya texter. Referenserna gör att man förstår mer, ser “långa strukturer” i texten, anar vad som ligger runt hörnet i texten etc. Då går det fortare att läsa men framför allt att förstå texten. Texten “passar in”; ungefär som en bit i ett pussel.

Det är också viktigt att ha självförtroende som läsare. Det finns nämligen gott om dåliga texter. Med andra ord: om du inte förstår eller gillar en text så beror det i minst hälften av fallen på att texten är illa skriven eller illa genomtänkt. Här får man vara lite försiktigt så man inte avvisar en “svår” text som dålig men jag tror inte den risken är så stor egentligen. Svåra men bra texter känner man igen på att de spjärnar emot när man läser dem. Dåliga texter är som gammal frukt; ful i färgen och med tråkig konsistens.

En sak till: det spelar ingen roll vad man läser, chick lit, franska filosofer, serier (läs absolut mycket serier!), bara man läser. Skillnaden går inte mellan vad någon besserwisser tycker är “bra” eller “dålig” litteratur utan mellan bra och dåligt skrivna texter. En smörkniv gjorde av en skicklig hantverkare är alltid bättre än en hafsigt hopkommen fiol (halvbra liknelse men jag hoppas ni förstår vad jag menar).

En av mina bokhyllor

När det gäller att skriva så krävs det övning, bara övning. Man måste skriva, skriva och skriva. Icke minst viktigt är att få kritik. Jag hade förmånen (även om det inte kändes så då) att ha en far som gick fram hårt med rödpenna och sax i mina alster under högstadiet (ni som undrar var saxen kommer in är sannolikt födda efter 1980 ;-)). Jag kommer ihåg att jag ibland var så arg att jag nästan grät när jag fick tillbaka ett “genialt” epos om t.ex. rysk-japanska kriget där hälften av all text var överstruken, flyttade och rödmarkerad och hela sidor var klippta itu och ihoptejpade med andra sidor. Motvilligt, i alla fall de första gångarna, läste jag den nya texten och insåg att den var bättre än mitt eget alster. Jag försökte förstå varför och ta till mig hur min far byggde upp texten. Nästa gång blev det bättre och framåt gymnasiet fick jag mest lite röda kommentarer av typen “Kanske kan utvecklas mer” eller “Känns lite långt” samt de korrektur man alltid har. Skrivarskolan, om vi får kalla den så, fortsatte när jag forskade på KTH och fick en handledare som var minst lika flitig som min far med rödpennan. Nu var jag beredd och såg bara fördelar.

Hur går det då till när jag skriver en lite längre text? Till att börja med krävs inspiration och koncentration. Ibland kommer det ena först, ibland det andra. Det här är en komplicerad process. Jag kan gå och fundera på en text i flera dagar utan att skriva en rad. Det är bra att göra saker som sysselsätter kroppen, t.ex. klippa gräs (fram och tillbaka, fram och tillbaka och så ett monotont ljud ovanpå det hela). Ibland sitter jag vid datorn när familjen gått och lagt sig och surfar runt på olika sidor, helst dagstidningar, manga, matematik eller sidor med t.ex. offentliga utredningar. Det handlar om att se texter som inte tar över utan har en form som gör att jag kan samla tankarna. Processen kräver tid och ro för tanken; ro som kan skapas av tystnad och/eller monotona ljud och/eller kända texter. I processen går jag också igenom saker jag skrivit tidigare för att se om jag återanvända strukturer, tankar eller texter.

Om allt går vägen så växer det under surfandet eller gräsklippandet fram en stomme till text; ett skelett eller en julgran, kalla det vad ni vill. Då gäller det att vara snabb och skriva ner stommen. Ha därför gärna med papper och penna (eller en iPhone) vart du än går! Till stommen hör också textens övergripande syfte (vill jag debattera, klargöra, underhålla, informera etc.?) och målgrupp (vem skriver jag för? vilket språk och vilken ton passar bäst?).

Nu vidtar analys av stommen. Håller den? Saknar den något? Här kan man vara rent analytisk (“har jag med ett kapitel om svenska elevers resultat i skolan kunde det säkert vara bra att ha med ett kapitel om hur resultaten ser ut i de andra nordiska länderna”). När stommen är klar så är det dags att börja “klä granen”.

I denna fas skriver jag tämligen vilt. Jag kan skriva lite här och där beroende på vad jag har inspiration till eller vilka källor jag läser i just då. Sitter jag t.ex. och läser en rapport med statistik kring studieresultat så fyller jag på både under kapitlet om matematik och under kapitlet om svenska i min text. Texten blir med andra ord väldigt impressionistisk men just nu handlar det om att fylla på så mycket som möjligt.

Om det jag skriver är en mer formell text med många referenser så är jag tämligen systematisk i denna fas. Jag går igenom referenserna en efter en och skriver texter här och där i mitt alster. När en referens är klar lägger jag den åt sidan och tar nästa.

Nu börjar texten ta form, växa och fyllas ut. I denna fas kompletteras textens skelett med vad jag vill kalla en inre struktur (“muskler”, “blodkärl” och “nerver”). Det kan handla om frågeställningar, tankar eller annat som t.ex. lyfts fram i början på texten. Det gäller att “se” alla dessa och fånga upp dem. En fråga som väcks i början ska besvaras i mitten och kommenteras på slutet. Alla sådana trådar måste följas upp och knytas samman. Dåliga texter är ofta svaga just i denna del; de hänger helt enkelt inte ihop och/eller de saknar syfte. Skrivfasen kan vara rätt omfattande. Jag åker fram och tillbaka i texten, fyller på, flyttar runt och preciserar. Här kan det vara nödvändigt att göra större eller mindre förändringar i stommen för att allt ska hänga ihop.

Även om många “inre strukturer” ger sig av texten kan man ha vissa grundfigurer i bakhuvudet, t.ex. fråga – svar – kommentar eller å ena sidan – å andra sidan – syntes eller då – nu – sedan eller lokalt – regionalt – globalt. Ni förstår poängen.

Efter skrivfasen följer städfasen. Nu handlar det om att läsa igenom texten, bekräfta att skelett och inre strukturer hänger ihop, att alla trådar är sammanknutna etc. Så följer granskning av språk och stil. Står det bl.a. eller bland annat? Är jag konsekvent i sådana frågor? Är allt rättstavat? Det handlar om enhetlighet, format och syntax! Snyggt och prydligt ska det vara!

Kommen så långt kan man ta till sig verket i sin helhet och njuta av resultatet 🙂

En sak glömmer man lätt och det förtjänar därför att påpekas: det går att kasta texter. Ofta när jag fastnat, oavsett fas, på en struktur eller en textbit eller ett citat och inte ser var det passar in trots att jag trodde att det skulle göra det så kastar jag bara bort den biten. Det rensar upp, på pappret och mentalt. Var det något viktigt så kommer stycket att flyta upp igen.

En praktisk sak till: spara olika versioner av din text. Jag byter version varje dag eller oftare om jag står inför ett stort ingrepp i texten. Numrera versionerna så blir det lätt att hålla ordning (“text-ver1.pages”).

Sammanfattningsvis kan man säga att jag “ser” mina texter nästan som något konkret och fysiskt. Jag börjar med att göra ett skelett eller en grov karta, sedan “ställer” jag textbitar på kartan eller “bygger på” skelettet. Jag ser till att allt hänger ihop och att det inte finns några lösa trådar. Resultatet ska vara snyggt och prydligt. En bra text är som ett träd, en karta, en kropp.

Så går det till. Hör gärna av er med synpunkter och kommentarer!

Billiga vardagslyx #4: vattenkran

Vissa saker tar man helt enkelt för givna. Det är mänskligt men dumt eftersom man då kanske inte inser vad de egentligen betyder och vad de är värda.

En sådan sak är en kran som det rinner rent vatten ur. Sannolikt anser en bedövande majoritet av Sveriges befolkning att en sådan kran inte bara är helt naturlig utan också en rättighet.

Vi vet att så inte är fallet. Många miljoner människor över hela världen har brist på vatten. Detta är ett allvarligt hot mot deras hälsa och deras möjligheter att skapa ett drägligt liv.

Ban Ki-moon formulerar saken så här: “Safe drinking water and basic sanitation are intrinsic to human survival, well-being and dignity” och FN driver under parollen Water for Life ett antal projekt för att ge fler människor mer och renare vatten.

Det faktum att vi har rent vatten i våra hem är en verklig lyx. Tänk på det nästa gång du vrider på kranen!

Billig vardagslyx #3: Kiwi skosmörja

Vad kännetecknar en gentleman? Det vanliga svaret är att en gentleman är en man som använder sockertång även när han är ensam.

Detta må vara sant men i dessa alltmer sockerfria tider (vem har hört talas om en aspartamtång?) kan en gentleman behöva andra uttrycksmedel (om än ej andra sötningsmedel). Jag skulle då vilja föra fram de putsade skorna som gentlemannens sanna signum.

Det goda med välputsade skor är att innan skorna är putsade och klara så erbjuds putsaren en stund av billig vardagslyx. Få saker erbjuder nämligen sådan lyckokänsla som stilla manuellt arbete där resultatet gradvis och stegvis blir synligt.

Hur skapar man då en lycklig skoputsningsstund? Det första är att ha rätt utrustning. Denna består av en grovborste, en skoborste, en liten appliceringsborste, en burk Kiwi shoe polish samt en trasa. Den som önskar lägga till lite spänning tar även fram en tändsticksask. Därutöver förstås ett par skor att putsa.

När allt är framtaget uppsöker man en okänslig yta, t.ex. farstukvisten eller det särskilda putsrummet (vanligt förekommande på militära logement). Därefter fortskrider man enligt följande.

  1. Borsta bort skräp från skorna med grovborsten
  2. (valfritt, om detta steg ej väljs gå direkt till pkt 4) Öppna skoputsburken och tänd eld på smörjan
  3. När smörjan smält lägg på locket så elden slocknar
  4. Applicera smörjan med appliceringsborsten; var extra noga vid sömmar och där sulan möter själva skon
  5. Låt skorna vila i cirka 20 minuter; under tiden kan man t.ex. läsa valda delar ur Newtons Principia eller något av  Stagnelius eller Atterbom ity att sådan läsning stärker själen
  6. Putsa skorna noga och länge; det krävs kraft i handled och arm och utthållighet – var noga!
  7. Låt skor (och handleder) vila i 5 minuter
  8. Polera skorna med trasan
  9. Njut av resultatet

Väl genomförd kan en sådan putsstund erbjuda en stund av billig vardagslyx!