Tag Archives: trycksaker

Fula gubbar, nätflirtar och camsex

På Almedalen kunde man besöka många intressanta föreläsningar och seminarier. Ibland missade man föredraget men kunde ändå få tag i det material som avhandlats. En trycksak som just så hamnt i min hand är “Fula gubbar, nätflirtar och camsex” utgiven av tjejjouren.se som är ett samarbete mellan Roks,och SKR.

Rapporten ger en översikt över ett antal viktiga frågor som handlar om unga kvinnor och flickors närvaro på nätet. Rapporten famnar brett vilket ger en delvis spretigt intryck men den fungerar väl som en kort och koncis introduktion till den som vill veta mer “om vad tjejer möter på nätet och vi hur vi möter dem”.

Här finns intressant statistik, bra information som slår hål på olika nätmyter (t.ex. “fula gubbar” är vanligen vare sig fula eller gubbar) som om de inte motsägs riskerar att osynliggöra verkliga problem och hot m.m.

Tag en dag i sommar och ladda hem rapporten och läs om en verklighet som alltför många vuxna är obegripligt okunniga och ointresserade av!

 

Turbulence reduction by screens

I slutet på våren 1988 fick jag besked om att artikeln “Turbulence reduction by screens” blivit slutgiltigt accepterad och skulle komma att publiceras i den anrika tidskriften Journal of Fluid Mechanics i slutet på året.

Detta var ett stort ögonblick eftersom det dels markerade slutet på ett och ett halvt års arbete, dels var min första akademiska artikel.

I all korthet kan jag säga att artikeln behandlar ett klassiskt problem inom strömningsmekaniken: hur nät och galler påverkar turbulensnivåerna i en fluid.

Frågan är viktig då nät finns i många olika tillämpningar (pumpar, vindtunnlar, ventilationstrummar etc.) och “rätt” turbulensnivåer kan minska buller, miska risken för att saker och ting går sönder etc.

På min disputation framhöll opponenten att artikeln kändes klassisk, för att inte säga antik, i valet av forskningsfråga. Så här i efterhand visar det sig att det är den mest citerade av mina artiklar 🙂

För en som är intresserad av klassisk, empirisk strömningsmekanik så finns artikeln här.

Hur länge sedan artikeln skrevs bevisas bäst av att manuskriptet skulle skickas in på papper och att alla bilder skulle skickas in separat “drawn in Indian ink”, vilket i mitt fall innebär att de skickades in som bilder ritade av en färgplotter. Själva texten skrev jag på Macintosh Plus som var utrustad med en extern hårddisk på 20 MB (ja, det står 20 MB).

Nedan följer en komplett referens i det format som föreskrivs och tillhandahålls av JFM.

Turbulence reduction by screens

Johan Groth and Arne V. Johansson (1988).

Journal of Fluid Mechanics, Volume 197, Dec 1988 pp 139-155

http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?aid=403717

Facts & Figures – Swedish Government Offices Yearbook

Nyligen avslutade jag den nätta lilla skriften “Facts & Figures – Swedish Government Offices Yearbook” (engelsk pdf-fil). Detta är helt enkelt en kort redovisning över vad Regeringskansliet åstadkommit under år 2008. Här finns mycket intressant läsning för alla som är roade av svensk förvaltning (och till dem hör jag).

Visste ni t.ex.

  • att RK:s fem huvuduppgifter är lagstiftning, budgetprocess och styrning av de statliga myndigheterna, förvaltningsärenden, internationell samverkan samt extern kommunikation?
  • att Justiedepartementet är det äldsta departementet och Utbildningsdepartementet är det sjätte äldsta departementet?
  • att det kom ut 131 SOU:er (Statens offentliga utredningar) under 2008?
  • att det tillkom 1433 lagar under 2008?
  • att regeringen hanterade 6972 förvaltingsärenden?

Det finns en hel del för kalenderbitaren men också mycket som är värt att veta för var och en som har för avsikt att uttala sig i svepande ordalag om det offentligas effektivitet …

Notera att den engelska och svenska versionen (pdf-fil)  skiljer sig åt i stora delar, sannolikt på grund av olika förväntade förkunskaper.

“Kartläggning av digitala kommunikationsverktyg”

Nätverket SIP samlar ett antal riksförbund, föreningar och bolag under ett gemensamt “paraply”. SIP står för Samhällsförändring I Praktiken och nätveket driver projekt, stödjer föreningsverksamhet och arbetar med uppdrag, i första hand inom områdena kultur, entreprenörskap, föreningar, jämställdhet, utbildning och internationella frågor.

SIP har tagit sig före att göra en kartläggning av digitala kommunikationsverktyg för folkbildning och distansstudier. Målsättningen och ambitionen i genomförandet är goda och förtjänar uppskattning. Rapporten finns att köpa i SIP:s webshop. Rapporten går inte att ladda ner utan man måste köpa ett pappersexemplar för 300 kr.

I rapporten finns jämförelser och tester av ett antal olika programvaror omfattande kommersiella produkter som Projektplatsen och First Class till enkla verktyg som ICQ.

Redan här börjar det bli knepigt. I rapporten pratar man om helhetslösningar och att man vill jämföra dessa. Produkterna är dock väldigt olika, från BBS-liknanden system som First Class via fullfjädrade publiceringssystem som Joomla till utbildningsplattformar som Fronter. Verktygen fyller helt olika funktioner och bör utvärderas utifrån denna sin funktion.

Testkriterierna är delvis märkliga. Användarvänlighet kan inte utvärderas baserat på författarens “första intryck, upplevelse och egen bedömning”. Här finns tydliga kriterier och en väl grundad teori att falla tillbaka på.

Vidare finns flera sakfel i rapporten. Open source innebär inte att programvaran är gratis. Freeware är gratis men det är inte sharware. Det finns många freeware och shareware program som inte använder reklam och banners. Man kan inte säga att betallösningar (dvs. kommersiella programvaror) generellt är enklare att administrera. Exemplen är många.

Språkligt är rapporten mycket svag vilket gör den svår att läsa och svårare att förstå.

Rapportens brister vägs till liten del upp av en sammanställning av studieförbundens distansutbildningar och digitala kommunikationsverktyg och av att rapporten trots allt samlar information om och länkar till många spännande och nyttiga program.

Jag är tveksam till att rekommendera rapporten då dess många brister inte gör den lämplig för den ovane användaren (som sannolikt är rapportens målgrupp). I brist på bättre sammanställningar kan den möjligen fylla en funktion men bör läsas med varsamhet.

“Gratis Internetgudier!”

Vill ta lite bandbredd för att göra reklam för .SE:s serie “Gratis Internetguider“. Guiderna handlar om allt mellan yttrandefrihet och DNS. Jag tycker de är utmärkta små saker att sätta i händerna på nya och gamla Internauter.

Ett litet memento: boken “Skapa en webbplats med WordPress” är något inaktuell i vissa mer handfasta delar (WordPress har uppdateras avsevärt på sistone). De allmänna delarna av guiden håller förstås ännu.

För den som är lite mer hard core finns förstås även .SE:s rapporter och publikationer (ligger på samma sida) med titlar som “IPv6 support in firewalls 2009” och “Svenskarna och Internet 2009”.

Ladda hem, tänd brasan i kväll och ta en lässtund i höstrusket!

Sagan om de tre bröderna Buse

Under ett antal år medverkande jag i studenttidningen Bruxanvisningen. Tidningen var i huvudsak ett programblad för KTH:s Quarneval men innehåll en hel del annat smått och gott. Denna lilla saga skrev jag tillsammans med Anna H. Den publicerades i Bruxanvisningen nr 13, den 12 maj 1990.

Anitha Bondestam, fp-politiker, använde sagan i en debattartikel i DN. Hela sagan återgavs och utgjorde utgångspunkt för ett resonemang kring hanteringen av unga på glid. Så kan dikten förekomma verkligheten!

Sagan om De tre bröderna Buse

Det var en gång tre bröder. Det var den lille brodern Buse, den mellanstore brodern Buse och den STORE brodern Buse. De tre bröderna skulle gå över Sergelplattan för att illfenas med stadens innevånare, men bakom en pelare stod en välmenande socialassistens och lurpassade (tyvärr hade hon bara resurser till att hjälpa en av bröderna Buse). Först kom den lille brodern Buse.

– Tjipp, tjipp, tjipp, lät det när han smög över Plattan i sina Converse All Stars. Plötsligt hoppade socialassistenten fram  bakom pelaren.

– Vart är du på väg, min lille vän? frågade hon.

– Ja’ ska’ ba’ ner å bomba tricken, sade den lille brodern Buse.

– Då måste jag omhänderta dig, sade socialassistenten.

– Nä, gö’nte de’, sno brorsan som kommer efter mej, fö’ han e mycke’ värre, sade den lille brodern Buse.

– Ja, låt gå då, sade socialassistenten. Härnäst kom mellanbroderna Buse.

– Tjoff, tjoff, tjoff, lät det när han hasade över Plattan i sina Stan Smiths. Plötsligt hoppade socialassistenten fram bakom pelaren.

– Vart är du på väg, min lille vän? frågade hon.

– Ja’ ska’ ba’ in å snatta skivor och godis, sade den mellanstore brodern Buse.

– Då måste jag omhänderta dig, sade socialassistenten.

– Nä, gö’nte de’, sno brorsan som kommer efter mej, fö’ han e mycke’ värre, sade den mellanstore brodern Buse.

– Ja, låt gå då, sade socialassistenten.

Och då kom den STORE brodern Buse.

– Klamp, klamp, klamp, lät det när han stegade över Plattan i sina fallskärmsjägarkängor. Plötsligt hoppade socialassistenten fram  bakom pelaren.

– Vart är du på väg, min lille vän? frågade hon.

– Ja’ ska’ ba’ ut å nocka en kärring, sade den STORE brodern Buse.

– Då måste jag omhänderta dig, sade socialassistenten.

– Ja, försök de’ ru’, sade den STORE brodern Buse.

Och när socialassistenten steg fram emot honom slog den STORE broderna Buse ner henne och från den dagen kunde de tre bröderna Buse härja fritt i Stockholms City.

Historien kring mottagningen på D-KTH

Det hade länge varit tal om att KTH skulle skaffa en egen linje för dataingenjörer. Linköping hade ju en sådan linje och inte skulle väl KTH vara sämre. Efter mycket diskussioner beslöt man således att hösten 1983 så skulle den första d-n0llan släppas in över KTH:s ärorika trösklar.

Bland ansvarskännande fysiker och elektriker väcktes under våren 1983 den viktiga frågan  om vem som skulle lära den nya n0llan allt vad en teknolog bör veta. Då tanke och handling hos den sanna teknologen är ett beslöt man tämligen omgående att, så vitt jag vet, för första gången i KTH:s historia, bilda en joint venture-mottagning. En rutinerad samling fysiker och elektriker, alla härdade föhsare, faddrar och skændare, samlades och lade upp en plan.

Tanken var att samla det bästa ur Fysiks föhsning och Elektros skændning och samtidigt lägga till en del nytt. Målet var att skapa något som innehöll gamla traditioner, nya idéer men som, viktigast av allt, lämnade möjlighet för D-teknologerna att själva skapa egna traditioner.

Så kom augusti och med den n0llan. I den första årgången var många av studenterna något äldre (det fanns sannolikt ett uppdämt intresse i Stockholm för att läsa data på KTH vilket skapade en hård konkurrens vid intagningen) vilket innebar något av en utmaning med  höga krav och höga ambitioner. Tidigt visade det sig att den nya n0llan snabbt acklimatiserade sig till KTH. D-teknologerna lärde sig fort to walk the walk and talk the talk. Det var inga problem att genomföra välkomstgasque, n0lleföreläsning, stadsorientering, stadorienteringsgasque och alla de andra mer eller mindre traditionella aktiviteter som ingår i en väl genomförd mottagning.

Mottagningen kröntes av en såväl historisk som minnesvärd aktivitet: det konstituerande sektionsmötet vilket genomfördes i dåvarande sal F11 (nedersta våningen i Sing-Sing, rummet närmast huset där släprännan för fartyg tidigare fanns och där biblioteket nu ligger). På detta mötet, där flera påpassligt bar frack, fattades bl.a. beslut om sektionssymbol, sektionsfärg (det blev som vi alla vet inte khaki) m.m.

När så Datasektionen formellt hade bildats kunde den förste och ende Överföhs-D tillsammans med sin kollegor dra sig tillbaka för med åren förvandlas till historia. En historia som blev legend och en legend som blev till myt …

/Johan Groth
Riddare av Integralorden, Hedersmedlem D-sektionen
Överföhs em -82, Överföhs-D em -83

[publicerad i D-sektionens tidning D-buggen i samband med sektionens 25-årsjubileum]

Text om Tjoflöjters

I november 1999 firade sång- och underhållningsgruppen Tjoflöjters tjugoårsjubileum. Jag blev ombedd att skriva en kort historik vilken jag valde att utforma som en pastisch på Nordisk familjebok.

Hesperidae.

Tjodolf (isl. Pjoðolfr). T. från Hvin(e), norsk skald på Harald Hårfagres tid. Hans viktigaste dikt är »Ynglingatal«, f.ö. finns blott bevarade fragment av ett bildbeskrivande skölddrapa, »Haustlong«.

Tjoflöjters, sång- och i viss mån, dansgrupp lika känd för sina särpräglade musikaliska nytolkningar av kända verk som sina egenhändigt skrivna och bearbetade texter. T. framför företrädesvis sina stycken à capella T. består av Dan Edwall, Per Landin, Jens Reutercrona, Magnus Svanfeldt, Johan Thor, och Torsten Örtengren. Under de första åren var Lars Lundell medlem, han övergick sedermera till att spela i Smooking (se detta ord). Dessutom har andra goda sångare vid enstaka tillfällen ersatt frånvarande medlem.

T:s framträdanden karakteriseras ej i förstone av en djupt känd känsla för livets mörka och allvarliga sidor utan så mycket mer av en genuin vilja att underhålla och glädja åhörarna. Emellertid saknas icke medkänsla och insikt i tidens frågor vilket framskymtar i »Lammjam« där man inte bara antyder drömmar om ett vänligare jordbruk utan även om en större gemenskap över gränserna. I »Lammjam« märks även att gruppen tagit intryck av såväl rysk som israelisk folkmusik. Även i »Flickan i Havanna« och »Släpp fångarne loss« framskymtar T:s sympati för de svaga och utsatta i samhället. Fram mot mitten av 1980-talet märks dock en viss resignation i och med att T. konstaterar att »Sån’t é livet« men T. återfann snart sitt starka engagemang för människan och hennes dröm och förhoppningar i det högteknologiska postindustriella samhället vilket tydligt framskymtar i texten »Johansson«.

I samband med sitt 10-årsjubilem 1989 söker T. nya uttrycksformer. Revyn »i HATT och ROCK« på teater Regina omfattar således, förutom de sedvanliga sångnumren även ett antal sketcher samt kombinationer mellan musik och skådespel. Breddningen inom det sceniskt visuella kommer samtidigt som T. tydligt markerar att humor är det medel genom vilket T. vill påverka och beröra.

Revyformen uppskattas av T.:s publik varför ett antal minirevyer sätts upp. Den första är en mindre uppsättning av »i HATT och ROCK« som ges på Mosebacke 1991. Därpå följer ytterligare två där publiken ges möjlighet att kombinera andlig och lekamlig spis: »Intet nytt under hatten« (festvåningen Garant på Södermalm 1993) och »Tjoflöjters hattar på Funkis« (restaurang Funkis på Gärdet 1994).

T:s hittills framförda sånger (musik, plats och år där verket framfördes f.f.g. inom parentes) är »Tvålen« (Långholmen 1979), »Släpp fångarne loss« (Vokalisttävlingen Djursholms samskola 1979) »Hvila vid denna källa« (Vokalisttävlingen Djursholms samskola 1980), »Grodorna« (Kassettband till Torsten i USA julen 1980), »Den första gång” (Vokalisttävlingen Djursholms samskola 1981) , »Lammjam (Vokalisttävlingen Djursholms samskola 1982), »Flickan i Havanna« (Mosebacke 1983), »Byxorna« (1983), »Sån’t é ‚ livet« (1985), »Johansson« (Mosebacke 1987), »I hatt och rock« (»i HATT och ROCK«; Regina 1989), »Korven« (ibid.), »Jag väntar vid min stockeld« (ibid.), »Lapplisa« (ibid.) samt »Per Olsson el. Kossa mu« (»Tjoflöjters hattar på Funkis« 1994).

De sketcher etc. som presenterats till dags dato är »Andersson, Pettersson, Lundström och jag« (om efternamn), »Konferensen«, »Management-hemmet«, »Marsch någonstans«, »En kaktus var hans enda vän«, »Bl. 5321« samt »Dansnöjet«.

T. har, förutom på ovan nämnda platser, framträtt på bl.a. Nobelfestens efterkör 1988, Svenska Medicinarklubben Thorax (Helsingfors), Malmö nation (Lund), Ekonomföreningen (SUS, Stockholm), Handelshögskolans Studentkår Stockholm), Medicinska Föreningen (Stockholm) Odontologiska föreningens dammiddag (Stockholm) Tekniska Högskolans Studentkår (Stockholm), Göteborgs nation (Uppsala) Smålands nation (Uppsala), Café Sandhamn Dykarbaren (Sandhamn), Atlasresors hotell (San Augustine Kanarieöarna, tillsammans med Charlie Norman), Engelen (Gamla Stan), Bäverland (Karlstad) samt i Sälen och Åre, vid invigningen av Eneby Torg (till¬sammans med Ulf Elving), Orsayran samt vid en konsert i Djursholms Kapell i samband med kyrkans hundraårsjubileum.

T. har även vid några tillfällen framträtt i televisionen (Sky Channel, Nordic Channel samt »När och fjärran« på TV4) och i rundradio (programmet »Liv« i kanal 3).

Utöver dessa mer eller mindre officiella sammanhang har T. framträtt ett otal firmafester studentfester, X-öl, bröllop (inte minst sina egna) samt 50- och andra årsfester.

Tjog, antal av tjugu; om tjogräkning (vigesimalsystem) se Räkneord.

Tjolöholm, ett av Hallands förnämsta herresäten, i Fjärås socken vid Kungsbackafjorden; 845 har därav 188 har åker; tax.-värde 447,600 kr. (1931).

Tju, Tschu, flod i nv. Centralasien; omkr. 1,000 km lång; upprinner på s. Ala-tau i Kirgisistan; genomflyter Hungerstäppen och mynnar i träsksjön Saumal-kul.