Tag Archives: utrikespolitik

Bryr svenska beslutsfattare sig tillräckligt om Kina?

Varje resa till Beijing är lika omtumlande.

Sedan vi var där senast för två år sedan har man byggt två helt nya tunnelbanelinjer. På Bejing södra station har en enorm stationshall vuxit fram med dussintals butiker (dagens fråga: hur många Starbucks finns på Beijing södra?).

Inne i staden bygger man nya bostäder och kontor överallt (en granne här hemma berättade att 60% av alla världens byggkranar finns i Kina och det kan jag absolut tro).

Men det handlar inte bara om infrastruktur. Man ser hur kinesiska entreprenörer öppnar nya affärer där man inte säljer kopior utan nya spännande inhemska designkläder. Engelska blir ett alltmer gångbart språk i staden. Och så håller det på.

Men vad gör vi i Sverige? Enkla sökningar på nätet visar att Sverige ägnar betydligt mer uppmärksamhet åt det stora landet i väster än åt Kina. Det tror inte jag är en hållbar attityd i längden.

Jag tror att svenska beslutsfattare måste bli mycket mera aktiva i frågor som rör utvecklingen i Kina. Jag frågar:

  • hur många svenska beslutsfattare har besökt Kina det senaste året?
  • hur många svenska beslutsfattare talar putonghua?
  • hur många svenska beslutsfattare läser China Daily eller South China Morning Post minst en gång i veckan (I do)?

Lita på att frågan om Sveriges relation till Kina kommer att vara en av mina hjärtefrågor inom politiken!

IMG_6103

Fyra ledord för en stad i utveckling

Åter i Beijing from Johan Groth on Vimeo.

Tankar kring en presidents besök

IMG_5685

Sveavägen kl 12.20

Idag besöker USA:s president Barack Obama Sverige. Det är en lite märklig stämning i staden. Många stora gator är mer eller mindre tomma. Uppenbarligen har stockholmarna lyssnat på varningarna om kaos i trafiken och antingen gått under jord eller stannat hemma.

Låt mig först säga att jag tycker det är bra att president Obama är i Sverige. Det ger Sverige en möjlighet att lyfta olika viktiga frågor på hemmaplan. Det är ett gott betyg för Sverige och den nuvarande regeringen att mötet sker här och nu.

Det är också bra att våra nordiska grannländer är på plats. De nordiska länder har mycket gemensamt, inte minst vad gäller grundläggande värderingar kring demokrati och öppenhet. Det bör vi gemensamt visa upp en dag som denna.

Till sist vill jag göra en mer kritisk reflexion. Jag tycker det ligger en närmast obegriplig paradox i att ledaren för världens mäktigaste demokrati tar sig fram genom Stockholm som en maffiaboss eller krigsherre. Jag är av den fasta förvissning att ju mer soldater, vapen och pansarplåt man visar upp desto mer våld riskerar man att utsättas för.

Vi behöver inte mer vapen, våld, mer rädsla och oro. Vill man skapa fred är det bästa att visa sig fredlig …

Kina enligt Cho

choVår familj har, som mina trogna läsare vet, haft en del att göra med Kina de senaste åren. Detta har ökat behovet av att lära mer om vad som händer i det stora landet i öster.

Många i Sverige har samma behov och det har därför publicerats ett flertal böcker om Kinas historia, nutid och framtid på senare tid. Flera av dessa böcker tycker jag är om inte direkt undermåliga så i alla fall mer eller mindre meningslösa för den som vill lära sig mer om Kina. Jag har med visst nöje låtit sågen gå bland några av dessa böcker tidigare här på bloggen. (Varför jag uppehåller mig vid frågan är att det är olyckligt att många som har ett ärligt intresse för Kina hamnar fel när de söker kunskap.)

Lyckligtvis finns det även bra böcker om Kina; bra böcker som inte förenklar men inte heller mystifierar Kina.

En sådan bok är “Kina enligt Cho” av Frédéric Cho och Kerstin Danasten (ISBN 978-91-87049-11-8). Cho lyckas med konststycket att på 135 sidor ge en översiktlig bild av Kinas historia, läget i Kina idag och ge flera intressanta inspel till frågan om vart Kina är på väg. Boken kombinerar, på ett inspirerande sätt, fakta, anekdoter, analyser och förutsägelser om framtiden.

Cho har lång erfarenhet av Kina (han studerade i Peking i början 1980-talet) och har följt utvecklingen i landet sedan dess, både på plats och från Sverige och det märks.

Huvudslutsatsen av boken är att Kina vare sig är så österländskt mystiskt som somliga vill se det eller så monolitiskt enkelt som andra vill se landet. Kina och dess innevånare är på det stora hela taget väldigt mycket som andra länder och andra människor är mest. Kina är ett stort land vilket i sig gör många frågor mer komplicerade och dessutom gör Kinas storlek att utmaningarna blir så mycket större och påverkar omvärlden så mycket mer.

Och just därför är det viktigt att vi i Sverige lär oss mer om detta fascinerande land! Läs Kina enligt Cho idag!

Vad kostar det att kriga?

MIDEAST-PALESTINIAN-ISRAELJag måste helt kort rekommendera en bloggpost med titeln “25 Facts on Global Military Spending“. Posten är inte alldeles ny men det finns en hel del intressanta fakta. Visst ni t.ex.

  • att USA stod för 48% av alla militära utgifter år 2008 (Europa utom Ryssland var tvåa med 20%)?
  • att 2008 satsade USA sex gånger mer på militären än Kina och nästan 100 gånger mer än Iran?
  • att 2009 fanns det mer än 23.000 kärnvapen i världen?

Läs gärna mer på själva posten. Där finns en hel del som väcker tankar …

Framtidens stormakt?

En gammal stormakt

Nyligen har det varit presidentval i USA och partikongress i Kina.

Frågan man kan ställa sig är vilket land som kommer att vara framtidens stormakt? Såvitt jag kan se finns tre kandidater.

Den första är ett land som blir alltmer splittrat ekonomiskt och socialt. Ett land där många människor ser det som nödvändigt att bära vapen för att skydda sig och sin familj. Ett land där debattörer anser att demokrati är ett styrelseskick för idioter och att människor som har ett kylskåp inte är fattiga. Ett land där man försvårar för medborgare att rösta och hindrar internationella observatörer att övervaka valprocessen. Ett land som anser att landets lagar ska gälla även utanför landets gränser och som inte tvekar att spärra in människor i åratal utan rättegång. Det är ett land där många anser att Gud ska spela en större roll i hur landet styrs.

Låter det som Iran eller Somalia? Gissa igen.

Det andra är ett land där tystnaden sprider ut sig och där makten koncentreras till en person som alltmer agerar som en enväldig monark. Ett land där ledaren låter sig hyllas på sin födelsedag med en utställning på temat ”A man of the kindest soul”. Ett land där militär, kyrka, rövarkapitalister och stat ingår ett förbund för att säkra makten. Ett land som ligger i konflikt med sina grannar och sina egna medborgare.

Låter det som Solkungens Frankrike? Rätt nära. Säga vad man vill men just det här landet är i all fall konsekvent i sitt styrelseskick ända sedan Ruriks dagar.

Det tredje är ett land där den politiska friheten, fackliga rättigheter och yttrandefriheten är begränsad. Ett land där stora delar av befolkningen lever under oklara förhållande som migrantarbetare i sitt eget land. Ett land som skramlar med vapnen mot sina grannar. Ett land som har byggt upp ett eget, noga övervakat, internet för att kunna kontrollera den digitala dialogen.

För mig är svaret på frågan om vilket land som är framtidens stormakt ändå lätt att besvara. Två av länderna backar när det gäller öppenhet, tilltro till sina medborgare och till naturvetenskap. Bägge länderna blickar bakåt mer än framåt och ger Gud en allt större roll i politiken. Det är en väg som leder utför mot splittring och interna kriser.

Det tredje landet blickar framåt, satsar på forskning och utvecklar relationerna till länder i tredje världen genom affärer och inte genom bomber. Även om detta land står inför enorma utmaningar när det gäller att öka levnadsstandaren, undvika etniska konflikter, skydda miljön och, inte minst, öka friheten för medborgarna så finns en insikt om att enda vägen framåt är reformer och förändringar. Det är en attityd som kommer att ge resultat även om vägen dit kommer att vara riskfylld och kräva både skicklighet och tur.