Tag Archives: webben

Hur påverkar sociala medier organisationer?

Frågan kommer ofta upp om sociala medier är något mer än en “leksak” för teknikentusiaster. Finns det någon verklig nytta med sociala medier och vad är i så fall denna nytta?

Nu finns det en del svar på dessa frågor. McKinsey har nämligen genomfört en stor internationell enkätundersökning där 4261 företagsledare (däribland undertecknad) har svarat på vad sociala medier innebär för deras verksamhet nu och i framtiden.

Några av de mest intressanta resultaten är

  • sociala medier används allt mer och respondenterna ser tydliga nyttor med att använda dem
  • det finns en liten kärna som växer stadigt av företag som är “fully networked”
  • företag som antingen använder sociala medier för internt ELLER externt bruk minskar; man blir antingen fully networked eller återgår till att vara “developing” (dvs. mer av “prova på”)
  • vad gäller olika tjänster kan man konstatera att användningen av
    • social networking (Facebook etc.) ökar drastiskt
    • mikrobloggar ökar
    • tjänster för att dela film och video ökar
    • bloggar ökar
    • taggning ligger still
    • RSS ligger still
    • wikis minskar
    • podcasts minskar
    • mash-ups minskar drastiskt
  • stabila mönster börjar utvecklas för hur olika tjänster används för att skapa nytta (se bild längre ner), t.ex.
    • för omvärldsbevakning används sociala tjänster, bloggar och mikrobloggar
    • för att hitta nya idéer används sociala tjänster, bloggar och mikrobloggar
    • för att hantera projekt används sociala tjänster, bloggar, video och wikis
    • för att allokera resurser används sociala tjänster
  • ju mer företag använder sociala medier desto större nytta upplever de

Exhibit 2 ur McKinseys rapport

Allra mest intressant är emellertid vad respondenterna säger om hur ökad användning av sociala medier kommer att  påverka organisation och processer. Några av de viktigaste förändringarna är

  • gränserna mellan anställda, leverantörer och kunder suddas ut (35%)
  • arbetsgruppper kommer i ökad utsträckning att vara självorganiserande (32%)
  • fakta, snarare än åsikter, kommer i ökad utsträckning att ligga till grund för beslut (32%)
  • hierarkier kommer att minska eller försvinna (27%)
  • ökad transparens vid gäller finansiella frågor (19%)
Det är den här listan (Exhibit 7 i rapporten) som jag tycker ger mest att tänka på. Om man väger samman de olika trender som enkätsvaren visar på ser vi ett helt nytt arbetsliv växa fram. Det har ju länge talats om att vi alla ska bli entreprenörer och “fria agenter”, vi måste lära oss “sälja oss själva” etc. Man kan tycka vad man vill om en sådan utveckling men McKinseys enkät visar att vi är på väg åt det hållet, inte bara i propellerhattarnas föredrag, utan också om man pratar med företagsledare och arbetsgivare.
Hur förbereder vi då oss själva och inte minst våra barn på denna sköna nya värld? Se där en fråga som är alldeles för allvarlig för att lämnas till vår nuvarande utbildningsminister. Jag ber att få återkomma i frågan i en senare post.
Rapporten “The Networked Enterprise Holds Steady” kan man ladda hem här (pdf-fil).

Hur bloggar man?

Jag har bloggat sedan 2009 (det finns poster med äldre datum men de är post-daterade). När jag började blogga handlade det mycket om att samla mina tankar och vad jag skrivit under mitt yrkesverksamma liv. Jag befann mig just då i en fas när jag bytte jobb och inriktning och det fanns goda skäl att samla och strukturera. Jag såg bloggen som något av ett utvidgat digitalt CV.

Ganska snart började jag finna ett nöje i att skriva mer allmänt. Jag började kommentera yrkesrelaterade frågor och mer fritidsrelaterade saker. Bloggen blev ett sätt att kanalisera min skrivarlust.

I en tredje fas har bloggen tjänat som verktyg för att mer offensivt berätta om de olika tjänster jag erbjuder marknaden. Det var ungefär samtidigt som jag delade upp posterna i två kategorier, arbete och fritid, för att göra det lättare för besökarna att välja vilken del av mitt skrivande de var intresserade av.

Jag är rätt stolt över min blogg. Jag tycker jag allt som oftast lyckats skriva poster som engagerar eller roar. Jag får en del kommentarer. Jag får rätt många RT:s på mina poster vilket glädjer mig mycket. Jag tycker bloggen fungerar bra. Just därför vill jag dela med mig av mina knep kring hur man bygger en bra blogg.

Jag har identiferat tio steg:

  1. bra innehåll
  2. bra grundstruktur
  3. “kataloger”
  4. synas i andra media
  5. dela
  6. sammanhållen ekologi
  7. dialog
  8. uppföljning
  9. damage control
  10. SEO
Vill du veta mer om mina tio steg till en framgångsrik blogg så läs gärna igenom presentationen nedan eller hör av dig så kan jag berätta mer om hur jag ser på bloggande nu och i framtiden! Min kontaktinformation finns här.

Korskoppling på webben

Här kommer ett servicemeddelande till alla er som följer mig på Twitter, Facebook, Google+, bloggen etc.

Jag har fått spök i maskinen vilket tar sig uttryck i rundgång mellan mina olika tjänster. Det leder till sådana saker som att det blir två poster på Facebook när jag gör skriver en tweet etc. Jag kommer därför under en övergångsperiod att stänga ner alla sådana kopplingar och sedan bygga upp dem igen, en länkning i taget.

The Whuffie Factor

Jag har nyligen läst “The Whuffie Factor” av Tara Hunt (ISBN 978-0-307-40950-8). Tre saker har jag vid det här laget lärt mig om amerikanska managementböcker:

  1. de är alltid för långa och för pratsamma
  2. de handlar (nästan) alltid om hur framgångsrik författaren är
  3. jag läser dem alltid minst två år för sent

The Whuffie Factor är inget undantag från dessa regler. Tara Hunt skriver i och för sig relativt trevligt men man blir otroligt trött på att höra hur framgångsrik hon är och hur många viktiga kunder hon haft och vilka spännande människor hon träffat och vilka viktiga personer som frågat henne om råd.

Hunt har också en tämligen okritisk attityd till sociala medier. Om vi alla lägger ut oss på Twitter och börja dela med oss av saker och ting så blir allting bra. Observera nu att jag i sak håller med om det mesta som Hunt skriver men sociala medier är ingen patentlösning på alla världens problem; ibland är de det, ibland kan de vara ett stödjande verktyg och ibland spelar de liten eller ingen roll. Hunts exempel kommer också mycket riktigt från B2C-sektorn och, till del, från offentlig sektor.

Efter denna lilla skur av etter vill jag likväl framhålla att jag fann boken läsvärd. Några poänger jag fann särskilt intressanta är:

  • att överhuvudtaget tänka i termer av whuffie, dvs. socialt kapital, som en “valuta” med eget värde. Här ger Hunt flera intressanta exempel på hur man kan ta vara på sin whuffie och både tjäna social valuta och “riktiga” pengar
  • de fem huvudprinciperna för att agera på framtidens marknader (inte bara på nätet, tror jag, utan överallt):
    • sluta prata, börja lyssna
    • var en del av den gemenskap där dina kunder, partners etc. finns
    • skapa produkter och tjänster som kunderna älskar [möjligen den minst intressanta, det är ju old news att den som skapar “amazing experiences” som Hunt skriver ligger bättre till hos kunderna, fast å andra sidan inte alltid; jämför Mac och PC – vilken ger amazing experiences och vilken finns det flest av?]
    • agera agilt, överplanera inte
    • hitta ett högre mål för din verksamhet
  • de åtta principerna för interaktion:
    • lyssna på experterna och tala till kunderna
    • ta vara på alla feed back du får
    • ta inte negativ feed back personligt
    • uppmärksamma dem vars idéer du realiserar
    • synliggöra nya funktioner och be om feed back
    • göra små, löpande förändringar istället för stora överhalningar; det visar att du lyssnar
    • vänta inte på feed back, sök den aktivt
    • det finns alltid någon som tycker tvärtom

Idag kan Hunts bok känns till delar passé. Vi vet vad Twitter är, vi förundras inte över att man kan bygga virtuella gemenskaper på kort tid etc. Men minns att boken är skriven 2009 och då var allt detta inte lika självklart. Å andra sidan visar det hur fort utvecklingen går just nu …

Jag tycker att The Whuffie Factor, trots min kritik ovan, är läsvärd. Läs den i lätt trav och stanna upp på de exempel som passar din verksamhet och vid de listor och sammanställningar som finns på några håll i boken. Låt däremot den amerikanska framgångsjargongen porla som en bäck vid sidan av.

Sociala medier-utmattning

Ni som brukar följa mig här på min blogg eller via Twitter eller Facebook eller någon av de andra kanaler jag använder på den sociala webben har möjligen märkt att det varit tämligen tyst från min sidan sedan den 15 april. Det finns två orsaker till detta.

Den ena orsaken är konkret och tydlig. Vi har just tillbringat tio dagar i Kina för att hälsa på första sonen Groth. Det visar sig då att man inte utan vidare kan komma åt Facebook, Twitter och GoogleDocs. Detta lägger, om man så säger, band på skrivandet. Å andra sidan fick det mig att registrera mig på Kinas eget Twitter: Weibo. Dock är allt på kinesiska så det går lite trögt …

Den andra orsaken är att jag vid hemkomsten upplevde en mer eller mindre komplett sociala medier-utmattning. Jag tror den kan ha sin upprinnelse i de intensiva dagarna med #merkateder (numera #skollyftet). Under de 33 dagar diskussionen pågick skrev jag flera hundra, om inte uppåt tusen, tweets. Jag läste hundratals blogginlägg. Jag surfade runt ett par timmar varje kväll för att hålla mig uppdaterad. Jag maila och DM:ade kors och tvärs. Jag gick på tweetup.

Det var fantastiskt roligt. Det var spännande. Jag lärde känna många intressanta människor. Det slet dock på det vi förr i tiden kallade I/O-portarna och på RAM-minnet. Jag har med andra ord känt mig lite trött på, eller kanske snarare av, sociala medier …

Har du upplevt något liknande? Hör gärna av dig och berätta.

PS När jag nu börjar skriva på bloggen igen känner jag att uppehållet är av mer tillfällig karaktär 🙂

Analog mur av gammalt datum

 

Nu finns även jag på paper.li

Från och i morgon har även jag fallit för trycket och startat en egen Twitter-tidning: The Johan_Groth Daily. Här samlas i tidningsformat ett utdrag ur mitt twitterflöde.

Det blir med andra ord mycket e-förvaltning, offentlig sektor, sociala medier, Internet i skolan och verksamhetsutveckling samt, förstås, en hel del som spel, Sverok och stumfilm!

Tidningen bör komma ut vid 10-tiden om allt blivit rätt. Ha en trevlig läsning!

Verktyg för att mäta Twitter-närvaro, del 2

Här kommer ytterligare ett antal favoriter bland uppföljnings- och utvärderingsverktyg för Twitter. Dessa är av mer kvalitativ karaktär än de verktyg jag beskrev i den förra posten.

  • Klout (min sida) är den kanske mest avancerade tjänsten för uppföljning av twitterkonton. Ditt konto får ett kloutvärde som är en sammanvägning av ett 30-tal olika värden som hämtas från användarens Twitter- och Facebookkonto. Ett högt kloutvärde betyder att man har ett högt inflytande. Kloutvärdet kan delas upp i tre delar: True reach, Amplification och Network. True reach mäter din “aktiva publik”, dvs. dem du har någon form av dialog med. Värdet baseras på parametrar som Followers, Mutual Follows, Friends, Total Retweets, Unique Commenters, Unique Likers, Follower/Follow Ratio, Followed Back %, @ Mention Count, List Count, List Followers Count. Amplification är ett mått på hur mycket diskussion och samtal dina inlägg leder till. Värdet baseras på Unique Retweeters, Unique Messages Retweeted, Likes Per Post, Comments Per Post Follower Retweet %, Unique @ Senders, Follower Mention %, Inbound Messages Per Outbound Message, Update Count. Network, till sist, är ett mått på hur inflytelserikt nätverk du har. Värdet baseras på List inclusions, Follower/Follow Ratio, Followed Back %, Unique Senders, Unique Retweeters, Unique Commenters, Unique Likers, Influence of Followers, Influence of Retweeters and Mentioners, Influence of Friends, Influence of Likers and Commenters. Klout redovisar också något som kallas Influence Matrix som ger en bild av vilken typ av twittrare du är (Explorer, Pundit, Thought Leader etc.) och vilka som påverkas av det du skriver och vilka som påverkar dig. Klout ger i och med detta också bra verktyg för att utvecklas sitt twittrande. Tyvärr har jag inte hittat något om hur kloutvärdet räknas ut (men det kanske är för att minska möjligheterna till att missbruka systemet).
  • Socialmention är “sök- och analystjänst” som sammanställer information från flera olika sociala och andra kanaler, bl.a. Twitter, Facebook, FriendFeed, YouTube, Digg och Google. Man kan med andra ord söka på vad som helst (inte bara twitterkonton). Socialmention ger dock mer än bara en lista över sökträffar. I vänstermarginalen finns ett antal statistikuppgifter. Till att börja med anges fyra värden som känntecknar sökordet. De är strength som är ett mått på sannolikheten att sökordet nämns i sociala medier, sentiment som mäter antalet positiva kommentar i relation till antalet negativa kommentarer (hur de skiljer på positiva och negativa kommentarer framgår dock ej och jag hittar “negativa” poster som jag inte skulle anse vara negativa, t.ex. “Twitter says it won’t be acquired”), passion som är ett mått på hur ofta de som talar om sökordet gör så (hög passion visar att man har hängivna anhägare) samt reach som är ett mått på hur många olika personer som talar om sökordet. Dessutom finns mer kvantitativ information som när någon senast nämnde sökordet, vem som använt sökordet och hur ofta m.m. Tjänsten är en bra börja för den som vill följa sitt varumärke i sociala medier.
  • Topsy är också en söktjänst som indexer och rangordnar resultaten efter de samtal som pågår här och nu. Jag tycker tjänsten är lite svår att använda. Det är t.ex. inte klart för mig hur resultaten rangordnas. Jag saknar ofta saker jag vet borde finnas men de kanske inte kommer med för att ingen pratar om dem? Mest användbar, kanske, är att söka på Experts. Då får man en bild av vilka som ofta talar om sökordet.
  • trst.me (min sida) är en sida som förutom att visa dit trstrank-värde (se nedan under Twittoppen) även visar andra parametrar som karakteriserar ett twitterkonto. Bland parametrarna finns feedness som kan indikera om ett användarkonto är ett spamkonto, interesting som visar hur mycket folk pratar om dig i relation till hur mycket du själv pratar (Britney Spear har t.ex. högt värde) och sway som visar om andra skickar dina tweets vidare vilket är ett mått på om du är en person med högt förtroende. Tjänsten ger alltså goda möjligheter till avancerad analys av egna och andra twitterkonton.
  • Twittoppen (min sida) är en tämligen ny svensk tjänst. Här kan man få statistik för enskilda konton. Det som är bra med Twittoppen är att man inte bara för tillgång till followers, fans och friends utan också något som kallas Inflytande och som mäts i trstrank. Måttet baseras på hur många som interagerar med dig sammanvägt med hur många som interagerar med dem. Resultatet blir att det är bättre att få en aktiv följeslagare som har egna följeslagare än att få många följeslagare som har noll egna följeslagare. Metoden påminner om hur Google sorterar sina sökresultat (PageRank-alogritmen). Twittoppen (och Infochimps som förser Twittoppen med data) skapar härmed en möjlighet till “djupare” ranking av twitteranvändarna, en ranking som är mer kvalitativ än kvantitativ. Se även trst.me ovan! För varje parameter Twittopen mäter kan man (förstås) se en lista över allt användare i Sverige, i vissa städer och utifrån vissa andra grupperingar.

Hör gärna av er med synpunkter och kommentarer!

Det här tycker jag är en intressant post.

Verktyg för att mäta Twitter-närvaro, del 1

Det har varit en diskussion i mitt twitterflöde de senaste dagarna (med poster från bland annat @mattivx, @hampusbrynolf och @elwirakotowska) kring behovet och nyttan av att följa upp och utvärdera sin twitternärvaro.

Jag anser att det är viktigt att, rent allmänt, följa upp och utvärdera. Inte minst är det fallet för företag, organisationer och myndigheter som avsätter resurser av olika slag (pengar och personal) och som måste kunna värdera nyttan av genomförda satsningar. Bristen på uppföljning av resultat är också ett av de vanligaste motargumenten mot sociala medier jag möter när jag föreläser.

Nedan har jag samlat några av mina favoriter bland uppföljnings- och utvärderingsverktyg för Twitter.

  • Friend or Follow (min sida) är en enkel men användbar tjänst för uppföljning. Du har tillgång till tre flikar som visar vilka du följer men som inte följer dig (Following), vilka som följer dig men som du inte följer (Fans) och vilka du följer och som följer dig tillbaka (Friends). På varje flik får du en sammanställning av twitterkonton. Du kan sortera kontona utfrån olika kriterier, bland annat Username, Name, Followers och Following. Jag tycker tjänsten är enkel och ger en bra överblick över min “twittervärld”. Jag brukar gå igenom flikarna, och då särskilt Following, med jämna mellanrum. Jag ser efter vilka nya konton som tillkommit under varje flik, sorterar bort konton som “dött” (sortera på Last tweet) m.m.
  • Mentionmap (min sida) är en grafisk tjänst som visar ditt sociala nätverk på Twitter i form av en karta. Kartan visar vilka användare och hashtags du nämnt i dina senaste tweets. Tjänsten ger med andra ord två möjligheter. För det första kan du få en överblick över vilka du interagerat med och, eftersom kartan sträcker sig över två “nivåer”, över vilka de interagerat med i sin tur. Härigenom kan du få en bild av om de samtal du är involverad i och som också engagerar andra. För det andra kan du söka på andra twitternamn och se vilka de talar med och vad de talar om. På det sättet kan du spåra trender, teman, samtal etc. och själv engagera dig i samtalet eller bedriva omvärldsbevakning. Båda sakerna finner jag användbara!
  • Tweeteorites (min sida) är en tjänst som inte fokuserar på twittraren utan på vilka tweets som har fått en guldstjärna (favorites). Man kan dels se vilka tweets som dina vänner stjärmarkerat, dels se vilka av dina tweets som fått en stjärna. Naturligtvis kan man även utgå från ett annat twitterkonto än sitt eget. Tjänsten ger således goda möjligheter till omvärldsbevakning och uppföljning utifrån innehållet i tweets!
  • TweetStats (min sida) är en uppföljningstjänst som både innehåller allmän statistik om Twitter (klicka på Trends eller TwitterStats i över högra hörnet) och statistik om enskilda konton. I den allmänna statistiken hittar du bland annat saker som populäraste twitterapparna och twittrarna samt dagens trender när det gäller ord och hashtags. Denna statistik kan användas för omvärldsbevakning. Sidan med statistik om enskilda konton innehåller tre flikar: Tweet Stats, Tweet Cloud och Follower Stats. Du får mycket detaljerad statistik över hur och när du twittrar, vad du twittrar om m.m. Poängen är att du kan söka på olika konto och ta reda på saker som när är dina läsare mest aktiva (dvs. när ska du twittra), vad vill de helst läsa om etc. Tjänsten är enkel och ger en bra överblick.
  • Twitaholic (min sida) är en mycket enkel tjänst som visar listor över twittrare. Listorna är geografiska och utgår från den Location du anger på ditt twitterkonto. Listan baseras bara på antalet followers. Det här gör tjänsten lite väl enkel för min smak. Antalet followers är ett mått, kanske ett viktigt sådant även om det kan diskuteras, men är absolut inte det enda måttet för att mäta framgång på Twitter. Organisationeer som bara mäter sin twitternärvaro med denna tjänst kan lätt hamna fel …
  • Twittercounter (min sida) är en bra sida med nyttig statistik om enskilda twitterkonton. Om Friend or Follow visar dina kontakter och TweetStats visar samlad information om ett twitterkonto så visar Twittercounter tidsserier. Baserat på tidsserierna kan du också få prognoser (t.ex. hur lång tid är det kvar tills du får 500 followers?). En särskild nyttig funktion är att du kan jämföra upp till tre twitterkonton. Då kan man t.ex. se när framgångsrika twittrare är aktiva jämför med när du själv är aktiv. Det finns också premiumtjänster som gör det möjligt att få statistik över vilka som svarar på eller skickar vidare dina tweets, vilket är en viktig funktion om du vill utveckla din dialog på Twitter.

Hör gärna av er med synpunkter och kommentarer!

To be continued …

Det här tycker jag är en intressant post.

Högmod à la sociala medier

I går var jag på ett mycket intressant föredrag om användingen av Twitter i Sverige. Föredraget arrangerades av Intellecta och talare var vännen @hampusbrynolf. Jag skrev igår en särskild post med en genomgång och analys av resultaten.

Här vill jag bara, eftersom det är fredag, ägna mig åt lite självbespegling.

Det visar sig nämligen att av de ca 91000 personer som twittrar på svenska så är det blott 6%, dvs. ca 5400, som skrivit mer än 1000 tweets. Till dem hör jag med mina ca 2700 tweets :-).

Vidare visar det sig att antalet svenskspråkiga twitterkonton växte lavinartat i januari 2009. Då gick bland annat @schyffert, @adamalsing, @goranhagglund, @paulronge och många fler med (se bifogade bild).

Några late adopters på Twitter >:->

Själv har jag varit på Twitter sedan den 29 maj 2008 … Jag skapade därmed, enligt Twittoppen, Twitterkonto nummer 1310 i Sverige.

Twittoppen har även räknat ut att jag har plats 480 när det gäller vilka som är mest inflytelserika på Twitter.

Jaha, nu har jag visat att jag är en early adopter och en av dem som inte har vett att hålla tand för tunga alternativt en av dem som förstår att utnyttja den nya teknikens möjligheter.

Jag hoppas ni inte tycker sämre om mig för det!

Trevlig  helg!

PS Vill du kolla när du själv gick med på Twitter så klicka här.

Twittercensus – första folkräkningen på Twitter

I morse var jag på ett mycket spännande seminarium som arrangerades av Intellecta. Den ständigt lika kreativa @hampusbrynolf har genomfört vad som måste vara den första seriösa folkräkningen på den svenskspråkiga delen av Twitter.

Låt oss börja med att konstatera att en sådan folkräkningen kräver ett antal definitioner av vad det innebär att vara aktiv på Twitter. Hampus har valt en i mitt tycke pragmatisk och funktionell defintion. Aktiv är den som i huvudsak skriver på svenska och som 1) har skrivit minst en tweet och 2) följer minst en eller följs av minst en annan svenskspråkiga twittrare.

Med denna definition så finns det ca 91.000 svenskspråkiga twitterkonton, dvs. motsvarande ca 1 % av Sveriges befolkning twittrar. Tillsammans har dessa twittrare levererat ca 25 miljoner tweets.

Hur många är då aktiva twittrare i meningen att de skrivit minst två tweets varav minst ett den senaste månaden? Svaret är ca 36.000 twittrare, dvs. 40 % av “bruttoantalet”.

Hampus har också tittat speciellt på de riktiga “twitterproffsen”, här definierat som de aktiva twittrare som snittar minst en tweet om dagen i minst 30 dagar. Det finns runt 11.000 sådana konton.

Hur twittrar man? Det visar sig att det finns ett antal storproducenter av tweets: ungefär 6 % av twittrarna har skrivit fler än 1000 tweets och dessa ca 5500 användare står för ungefär 17 miljoner tweets, dvs. ca 68 % av alla tweets!

Studien visar också att antalet svenskspråkiga twittrar växte lavinartat i årsskiftet 2008/2009: i november 2008 fanns under 1000 svenskspråkiga konton och i februari 2009 fanns nästa 10000 konton!

Vilka slutsatser och reflexioner gör jag i anledning av denna studie?

Den första är att Twitter är en kanal och ett forum för en relativt liten men aktiv och inflytelserik grupp av Internetanvändare. Det genomslag som Twitter får i andra media står snarare i proportion till användarnas befintliga eller förvärvade inflytande än till antalet användare.

Det andra är att det för företag och myndigheter i dag är tämligen tveksamt om det lönar sig att satsa på Twitter. Det går inte idag att ange som skäl för att engagera sig på Twitter att “organisationen måste vara där kunderna är”. I de allra flesta fall finns kunder och användare på Facebook snarare än på Twitter …

Däremot kan man säga som så att om det är viktigt att vara där trendsättare och debattörer finns så ska man satsa på Twitter. För en organisation som vill ha en bred närvaro i sociala medier är det förstås också nödvändigt att finnas på Twitter som en del i en sammanhållen webbnärvaro.

Det tredje är att jag skulle vilja veta mer om hur man använder Twitter. Jag anser att man måste sluta se alla sociala media-tjänster som “primära tjänster”. Jag tror att många använder t.ex. Twitter som en “sekundär tjänst” också, t.ex. genom att låta bloggen publicera en tweet när man gör en ny post eller genom att på en viss webbsida presentera alla tweets med en viss hash-tag (se t.ex. här där alla tweets med #sverok presenteras och skapar ett levande nyhetsflöde).

Den fjärde är att det skulle vara intressant att gå vidare, och detta föreslog också Hampus, med mer kvalitativa studier av de 5000 eller 11000 mest aktiva twittrarna. Vad skriver de om? Vilka är de? Tydligen finns vissa “automatkonton” bland de riktiga storanvändarna, t.ex. tidningar som pushar ut en tweet per ny artikel. Man skulle också vilja se sociologiska data: könsfördelning, utbildning etc. Och varför det undrar ni? Jo, just för att twittrarna har ett extremt högt inflytande i debatten.

Detta är en mycket viktig rapport i arbetet med att skapa empiriska data kring svenskarnas användning av sociala medier! Mer sådant, tack!