Inledning vid den avslutande debatten på Mediasymposium 96, Kungliga Musikhögskolan

Jag tror att samhället idag står inför ett antal genomgripande förändringar.

Dessa förändringar beror tvärtemot vad många tror inte på utvecklingen av det vi ofta kallar IT utan har många orsaker, t.ex. vår syn på vad som är arbete och hur det värderas, vår syn på produktivitet, vår syn på vad som är fritid och hur den värderas, hur vi värderar familj, vänner och andra människor, hur vi ser på oss själva, till och med i någon mening om vi tror på något utöver oss själva.

Den betoning många idag lägger på IT som den enda faktorn för förändring, och dessutom alltid en förändring som är antingen av godo eller av ondo, gör att vi fixerar oss vid tekniken. Härigenom hamnar vi lätt i felaktiga val och beslut.

Exempel på detta är att många idag talar om bandbredd, processorkraft, diskutrymme, pengar som begränsande faktorer. Många har fortfarande antalet datorer, skrivare, CD-ROM-läsare etc. som mått på förändring. Sanningen är att själva tekniken kommer att bli kompakt, osynlig, lättanvänd, låta oss utnyttja alla sinnen, allmänt tillgänglig och dessutom i princip gratis.

Lika osäkra som vi kan vara på hur denna utveckling i detalj kommer att se ut, lika säkra kan vi vara på att det är först när vi inte lägger märke att IT finns som dess fulla potential kan utnyttjas. Vi skickar datorpost för att vi vill säga en annan människa något inte för att det är tekniskt möjligt att skicka datorpost. Vi söker information på WWW för att vi undrar över något inte för att vi kan surfa bland hemsidor.

Lika säkra kan vi också vara på att de olika samhällsförändringarna kännetecknas av att varje människas kompetens och kunskap blir allt viktigare för dem själva och för samhället. Förmåga att tillämpa kunskaper, att tänka nytt och att vara kreativ blir i framtiden en förutsättning för framgång privat och i yrkeslivet.

Om man accepterar det jag hittills sagt är en slutsats lätt att dra: de som idag arbetar inom områden som präglas av kunskap, kompetens och kreativitet, t.ex. lärare och konstnärer, har de bästa förutsättningarna för att dra nytta av de nya möjligheter som uppkommer i förändringarnas spår. Tecken på detta finns redan idag. Villkoret för detta är dock att dessa personer ser möjligheterna och förstår att utnyttja dem. Och det handlar inte bara om att göra samma saker på nya sätt utan också om att göra saker som vi hitintills bara kunnat fantisera om.

Jag hoppas att denna debatt skall ge oss exempel på hur detta kan ske.