Presentation vid Uppsala biblioteksdagar 1997

Inledning

Framför mig på skrivbordet ligger två föremål. De är ungefär lika stora, lika breda, höga och djupa. Det ena är Albert Engströms Läsebok för svenska folket. Den innehåller ett antal goda historier samt ett antal typiska teckningar, varken mer eller mindre. Det andra innehåller Beowulf krönikan, Andra delen i trilogin Orestien av Aiskylos, En midsommarnattsdröm av Shakespeare, A Christmas Carol av Dickens och Martin Luther Kings “I have a dream”-tal. Utöver detta ryms ett uppslagsverk över musiktermer och en sammanställning av samtliga grundämnens data. Därutöver håller föremålet reda på mina möten och adresserna till mina vänner och bekanta, låter mig med en penna skriva in texter och rita bilder eller spela in tal och musik. Får jag tråkigt kan jag lägga pussel, spela Mahjong eller Sänka fartyg. Stoppar jag in ett modem (stort som ett kreditkort) kan jag skicka datorpost och fax till hela världen, läsa färska nyheter, besöka Lunds universitetsbibliotek, Louvren, en av de 1200 svenska skolor som presenterar sig i digital form eller någon av de många hundratusen andra informationskällor som finns på Internet.

Det är svårt att förneka att något hänt med människans möjligheter att hantera och presentera information. Att biblioteken inte skulle påverkas av detta är likaledes svårt att tro. Men förändringarna är flera.

Förändringarna

De senaste decennierna karakteriseras av omfattande förändringar av verksamheterna inom såväl offentlig sektor som privat näringsliv. Förändringarna är av olika slag och har olika orsaker. På det stora hela kan de dock sammanfattas under begreppen globalisering, digitalisering och ökat kunskapsinnehåll. Globaliseringen innebär att den omgivning i vilken ett företag, en skola eller ett bibliotek verkar är fullt, eller näst intill fullt, global. Förändringen innebär nya möjligheter och nya utmaningar. Varje verksamhet måste lära sig att se hela världen som en “rekryteringsbas” för såväl “användare” (i bibliotekens fall låntagare) som personal. Viktigare än det fysiska avståndet blir verksamhetens (t.ex. bibliotekets) kvalitet och rykte. Detta innebär stora möjligheter även för en litet bibliotek, så länge dess verksamhet är av hög kvalitet.

Digitaliseringen ger nya möjligheter att lagra, återge och mångfaldiga information. Detta har inte minst påverkat de verksamheter som sysslar med text, ljud och bild. Tack vare digitaltekniken är det idag både enkelt och billigt att på ett professionellt sätt hantera dessa media. I spåren växer nya företag och tjänster fram, framför allt inom den s.k. upplevelseindustrin. Hur denna industrigren kommer att utvecklas är för tidigt att sia om. Uppenbart är dock att behovet av personer som på ett professionellt sätt kan hantera och bearbeta stora mängder information kommer att öka.

Digitaliseringen har även givit upphov till nya sätt att kommunicera och utbyta information, bl.a. via Internet. Det är dock viktigt att komma ihåg att information inte är detsamma som kunskap. Kunskap, och då särskilt sådan kunskap som är svår att kodifiera (uttrycka i text, bild etc.), är fortfarande beroende av geografisk närhet. Parallellt med globalisering finns därför tendenser till en ökad “lokalisering”. Återigen är den viktigaste faktorn för var verksamheter lokaliseras närhet till miljöer som präglas av kunskap och kreativitet.

Det ökade kunskapsinnehållet, slutligen, innebär att produkter och tjänster i framtiden kommer att förutsätta en hög kunskapsnivå vid såväl framställningen som vid användandet. Detta ställer nya krav på oss alla som yrkesverksamma och privatpersoner.

Sammantaget medför förändringarna att

• det blir lättare för den som vill att presentera information,
• tiden mellan idé och färdig presentation går mot noll,
• den för var och en tillgängliga informationen ökar och förnyas i allt snabbare takt,
• all information kommer att bli omedelbart tillgänglig överallt på hela jorden.

Detta påverkar alla yrken och arbetsplatser.

Något om IT och Internet

Under de senaste åren har ett flertal olika tekniska system för kommunikation och informationshantering vuxit fram. Det handlar om saker som mobiltelefoner, CD-spelare, datorer, videokonferenssystem m.m. Gemensamt för dem är att de utnyttjar de möjligheter som digitaltekniken ger. Systemen är i de flesta fall även globala.Informationstekniken (IT) ger helt nya möjligheter att kommunicera och hantera information. Många invanda begrepp om vad som är svårt, dyrt eller tar tid ställs på huvudet. Det är t.ex. i dag lika lätt att redigera en film som att skriva ett brev. Ett annat exempel är att det kostar lika mycket att via Internet ringa till Australien som till huset tvärs över gatan.

IT innebär att nya informationstjänster och källor blir tillgängliga och att nya sätt att kommunicera blir möjliga. Intressant nog har införandet av IT i företag, skolor och andra organisationer i många fall fört med sig långtgående förändringar av allt från arbetsformer via chefsstrukturer till hur lokalerna utnyttjas.

Det kanske viktigaste exemplet på IT är Internet. Detta globala nätverk av datornätverk erbjuder ett antal tjänster med stor genomslagskraft. De viktigaste tjänsterna är datorpost, anslagstavlor, realtidssamtal (“chat”), bild- och ljudöverföring, filöverföring och distribuerad informationslagring (World Wide Web). Internet är som en storstad där allting finns. Som i alla storstäder gäller det att lära sig att hitta rätt.

Ett annat exempel på IT är s.k. BBS:er (Bulletin Board System). Om Internet liknar en storstad så liknar en BBS det lokala föreningshuset. En BBS är mer eller mindre sluten, man måste vara medlem för att få komma in. Informationen som finns i BBS:en är mer inriktade på ett visst område och en systemansvarig ser till att BBS:ens “ordningsregler” följs.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att

• ny teknik ger nya möjligheter,
• IT ger nya möjligheter att skaffa och presentera information,
• IT ger nya möjligheter för människor att kommunicera med varandra,
• IT är i dag tillgängligt för envar till en rimlig kostnad.

I något mera tekniska termer kännetecknas informationstekniken av i dag av

• intuitiva användargränssnitt,
• lättanvänd programvara,
• integrerad arbetsmiljö (möjligt att föra data mellan olika program etc),
• att den är en del av ett nätverk,
• att det finns kopplingar mellan olika system (datorer, faxar, telefoner etc).

Den som inte känner igen sig i denna beskrivning har förmodligen fått hjälp att skaffa och installera sin utrustning av någon “datoransvarig” eller “nätverkstekniker” eller “IT-samordnare”. Har man riktig otur ingår ens utrustning i någon centralt beslutad “IT-policy”. I samtliga dessa fall kommer det att handla mer om tekniken än om användarens behov av fungerande arbetsverktyg.I morgon kan vi förvänta oss att tekniken blir

• osynlig och kompakt,
• ännu mer lättanvänd,
• allmänt tillgänglig,
• gratis.

Vad gäller hur information presenteras går vi från textbaserad, synkron envägskommunikation till multimediabaserad, asynkron flervägskommunikation.

Bibliotekens roll i dag och i morgon

Hur påverkar de ovan beskrivna förändringarna biblioteken? Allmänt kan sägas att i en “global värld” där information, kunskap och människor lätt kan flyttas krävs det att varje region (land, län, kommun, …) tar vara på sina speciella förutsättningar (“utvecklingsfördelar”). Särskilt viktigt är det att utveckla de immateriella tillgångarna. Det kan t.ex. handla om att ta fram unika kunskaper och skapa kreativa miljöer. Dessa tillgångar är dynamiska och îlättflyktigaî varför ett långsiktigt arbete krävs för att de skall kunna utvecklas. En viktig uppgift blir att skapa miljöer för ömsesidigt utbyte och lärande. Biblioteken har goda förutsättningar att tillsammans med högskolor och skolor bidra till att sådana miljöer skapas och utvecklas. Det krävs dock att man noga tänker igenom sin roll och verksamhet.Traditionellt har biblioteken haft en viktig roll när det gäller att göra information och kunskap tillgänglig. Under lång tid har det varit så att om man velat ha tag i en viss information har man varit tvungen att söka den i olika tryckta alster. Dessa har i många fall varit dyrbara eller av andra skäl inte möjliga för var och en att ha i sitt eget hem eller på sin arbetsplats. Lösningen har hetat gemensam lagring av tillgänglig information, dvs skapandet av bibliotek i kommuner, på företag och i föreningar. För att biblioteken skulle kunna fungera som îinformationscentralerî var det nödvändigt att de fanns tillgängliga, dvs att de fanns i fysisk närhet av människorna.

Som ovan beskrivits har villkoren för informationslagring och -åtkomst drastiskt förändrats. Vem som helst (som har en anslutning till Internet) kan var som helst och när som helst komma åt nästan vad som helst. Via Internet når man bibliotek, tidningar, företag, skolor, universitet och högskolor, föreningar, myndigheter m.m. Man kan från sin länsstol i färg och i högsta kvalitet skriva ut tidningsartiklar, rapporter, lagar, propositioner, romaner, facklitteratur och bilder av alla de slag. Dessutom kan man lyssna på olika former av ljud och se på film. Informationen finns dessutom nära den som ansvarar för den. Det innebär att informationen alltid är aktuell och ständigt uppdateras.

Bibliotekens roll som samlingsplats för information kommer, i belysning av detta, med all sannolikhet att bli mindre viktig. I yran över den omedelbara tillgången på aktuellt material får man dock inte glömma att stora mängder information (ännu är kanske bäst att tillägga) inte finns tillgänglig i digital form. Vill man se Silverbibeln på riktigt får man ta sig omaket att resa till Uppsala.

Biblioteken har dock fler roller. Det handlar om vana att hantera information och faktiskt, fast på en annan nivå, om att göra information tillgänglig. Vad gäller vanan att hantera information blir den allt viktigare i takt med att utbudet ökar. Dagens Internet är ett bra exempel på en informationskälla där högklassig information blandas med propaganda och desinformation, där stort likställs med smått och där det finns ett stort behov av ökad vana att hantera stora mängder information.

Särskilt viktigt blir det att öka kunskaperna och förmågan vad gäller att hitta, sortera och värdera information. Här har biblioteken och deras personal värdefull kunskap och erfarenhet som bör komma flera till del. Ett speciellt område är källkritik. Hur skall man veta att Joachim Fest har îrättî och David Irving îfelî när det gäller vad som hände under Förintelsen? Att samtliga medborgare ökar sin källkritiska förmåga är en viktig förutsättning för att bevara och utveckla ett fritt och demokratiskt samhälle.

Vad gäller att göra information tillgänglig kvarstår under ytterligare några år behovet av att samla och presentera information. Detta gäller både de traditionella informationsbärarna som den nya IT-burna informationen. Ett bibliotek som inte erbjuder tillgång till Internet och andra informationskällor parallellt med sitt övriga utbud kommer att vara lika intressant som ett bibliotek som bara har verk av författare vars namn börjar på A.

Jag ser även, i detta avseende, en ny roll för biblioteken, nämligen att göra information tillgänglig i betydelsen att överföra information till digitalt format och där strukturera och presentera den på ett lämpligt sätt. Om biblioteken ikläder sig denna roll kommer många intressanta och unika saker att bli tillgängliga för många fler.

Möjligen kommer även bibliotekens roll som îförvarareî att ändras från att förvara för användning till att förvara för att bevara.

I korthet tror jag att biblioteken har goda möjligheter att dra nytta av de nu pågående förändringarna. Skall nyttan, och nöjet, bli riktigt stort krävs det dock att biblioteken i framtiden i större utsträckning utnyttjar och värdesätter sin kompetens inom informationshantering och -värdering. Biblioteken måste i större grad än i dag bistå besökarna med råd och stöd i deras informationsnavigering. Biblioteken måste med andra ord inse att de är kunskaps-îföretagî som erbjuder kvalificerade tjänster.

Avslutning

Att samhället genomgår genomgripande förändringar är något som vi hör nästan varje dag. Enligt min åsikt beror förändringarna inte i första hand, tvärtemot vad många tror, på utvecklingen av det vi ofta kallar IT utan har många orsaker, t.ex. vår syn på vad som är arbete och hur det värderas, vår syn på produktivitet, vår syn på vad som är fritid och hur den värderas, hur vi värderar familj, vänner och andra människor, hur vi ser på oss själva, till och med i någon mening om vi tror på något utöver oss själva.Den betoning många idag lägger på IT som den enda faktorn för förändring, och dessutom alltid en förändring som är antingen av godo eller av ondo, gör att vi fixerar oss vid tekniken. Härigenom hamnar vi lätt i felaktiga val och beslut.

Exempel på detta är att många idag talar om bandbredd, processorkraft, diskutrymme, etc. som begränsande faktorer. Många har fortfarande antalet datorer, skrivare eller CD-ROM-läsare som mått på förändring. Sanningen är att tekniken kommer att bli kompakt, osynlig, lättanvänd, låta oss utnyttja alla sinnen, allmänt tillgänglig och i princip gratis.

Lika osäkra som vi kan vara på hur utvecklingen i detalj kommer att se ut, lika säkra kan vi vara på att det är först när vi inte lägger märke till att IT finns som dess fulla potential kan utnyttjas.

Lika säkra kan vi också vara på att de olika samhällsförändringarna kännetecknas av att varje människas kompetens och kunskap blir allt viktigare för dem själva och för samhället. Förmåga att tillämpa kunskaper, att tänka nytt och att vara kreativ blir i framtiden en förutsättning för framgång privat och i yrkeslivet.

Om man accepterar det jag sagt ovan är en slutsats lätt att dra: de som idag arbetar inom områden som präglas av kunskap, kompetens och kreativitet, t.ex. bibliotekarier, har goda förutsättningarna att dra nytta av de möjligheter som uppkommer i förändringarnas spår. Tecken på detta finns redan i dag. Villkoret är dock att de ser möjligheterna och förstår att utnyttja dem. Och det handlar inte bara om att göra samma saker på nya sätt utan också om att göra saker som vi hitintills bara kunnat fantisera om.

PS

“Det andra föremålet” i textens inledning är en Message Pad 2000, en “digital personlig assistent” baserad på Apples Newton OS.