Avslutning

Internet har kommit till skolan. På, den i skolsammanhang korta tiden, fyra-fem år har en helt ny infrastruktur för kommunikation och informationsutbyte blivit tillgänglig, ja till och med vanlig, i den svenska skolan. Är det bra? Vad händer nu? Hur ser framtiden ut?

Framtiden är inte lätt att förutsäga men några påståenden torde vara ganska riskfria att göra. Det kommer att bli lättare och lättare att hitta information av alla de slag i takt med att allt mer information redan från början skapas i digital form. Det kommer av liknande skäl att bli allt lättare att skapa och presentera information. I takt med detta kommer ren information att bli gratis. Ingen kommer, som idag, att kunna ta betalt för börskurser, tidningsarkiv etc. Däremot kommer bearbetad information (analyser, sammanställningar, sammanfattningar etc.) fortsätta kosta pengar eftersom de bygger på mänsklig kreativitet och fantasi.

Tekniken kommer, på sitt sätt, att göra det lättare att “träffas”. Detta är uppenbart när det gäller en kollega eller kusin som bor i Brisbane, men gäller även den vardagliga kontakten med släkt och arbetskamrater. Precis som när telefonen kom kommer detta att förändra våra arbets- och umgängesformer. De nya informations- och kommunikationsstrukturerna kommer även att påverka arbetsmarknaden, arbeten kommer att försvinna och nya kommer att uppstå. Detta är trivialt och en naturlig följd av att en ny teknik införs. Som tekniken ser ut idag vågar man även tro att de utökade kommunikationsmöjligheterna kommer att leda till plattare organisationer och “rivna pyramider”.

Vad gäller själva tekniken så kommer de IT-apparater vi använder att bli osynliga, dvs. man kommer inte att tänka på att de finns där och ibland till och med inte ens veta att de finns där, och kompakta, dvs. de kommer att kunna monteras in var som helst. Apparaterna kommer dessutom att bli så lättanvända att de bara av detta skäl inte märks. De gränssnitt mot apparaterna vi idag använder oss av kommer lyckligtvis att verka rena stenåldern om några år. IT-apparaterna kommer vidare att bli allmänt tillgängliga (det finns idag telefoner överallt och man kan hyra eller köpa eller leasa en bil i stort sett när och var man vill). Slutligen kommer hård- och mjukvaran att bli näst intill gratis, det är de till apparaterna kopplade tjänsterna som kommer att kosta (se t.ex. mobiltelefoner idag).

Vad gäller skolan så är det klart att det idag saknas underlag för att bedöma vilken påverkan den utveckling som varit och den som kommer innebär för skolan. Först nu börjar det bli möjligt att göra ordentliga undersökningar av hur IT påverkar elevernas inlärning och skolan som organisation. Vi är dock, och den uppfattningen får stöd i flera av bokens kapitel, tämligen säkra på att IT och då särskilt Internet kan medföra fördelar för skolan.

Om vi då tror på att Internet kan vara ett viktigt pedagogiskt verktyg, hur ska vi gå tillväga för att införa Internet i skolan? Såväl på nationell som på kommunal nivå kan man välja mellan den materiella metoden och den innehållsdrivna metoden.

Den materiella metoden kännetecknas av att staten eller kommunen köper utrustning, Internetaccess etc. En fördel med metoden är att det går fort att få ut grejor, en nackdel att den inte tar hänsyn till lokala förutsättningar och önskemål. Detta medför en risk för att olämpliga teknikval sker och att det blir en dålig koppling till pedagogiska, organisatoriska och administrativa förändringar. Den materiella metoden präglas ofta av ett uppifrån och ner-tänkande. Vi kan inte ge något exempel på där metoden gett lyckade resultat.

Den innehållsdrivna metoden, å andra sidan, kännetecknas av att staten eller kommunen stöder lokala (på den enskilda skolan) initiativ genom information, kunskapsuppbyggnad, uppmuntran etc. Metoden bygger på en lokal utveckling och lokala önskemål vilket innebär att dynamik och flexibilitet kommer att byggas in “automatiskt”. Metoden ger god koppling till andra förändringar och präglas av ett “nerifrån och upp”-tänkande. Skolverkets arbete mellan 1994 och våren 1998 och de svenska skolornas utveckling inom IT-området är ett lyckat exempel på användning av metoden.

Hur ska man då konkret gå till väga för att införa IT och Internet i skolan? Utifrån vår erfarenhet vågar vi oss på att uppställa ett antal råd:

  • utgå alltid från en tydlig och genomtänkt pedagogisk idé,
  • blanda inte in teknikintresserade personer (vare sig de är tekniker eller teknikintresserade pedagogoer, beslutsfattare, föräldrar etc.) för tidigt, inget är så hämmande för kreativiteten som att hamna i en diskussion om bandbredd, operativsystem eller processorer och programvaror,
  • kom ihåg att inget, vi säger inget, är tekniskt omöjligt,
  • satsa på fortbildning före apparater (har ni hundra kronor lägg åttio på fortbildning),
  • köp datorer och apparater som användarna vill ha, inte sådana de “ska” ha enligt någon s.k. IT-strategi,
  • en IT-strategi för skolan har mer att göra med pedagogik, utbildning och information än med teknik, i konsekvens med detta ska specifika hårdvaror, mjukvaror etc. aldrig nämnas i en IT-strategi,
  • var beredd på organisatoriska och administrativa förändringar, de är både större och viktigare än de tekniska förändringarna,
  • inse att förändringar tar tid,
  • acceptera att saker inte sker förrän “tiden är inne”,
  • utse en person med pedagogisk insikt och inte en renodlad tekniker till IT-ansvarig (några av de bästa IT-projekten i skolan leds av mimare, musiklärare eller motsvarande).

Erfarenheterna visar också att kostnaderna för IT-satsningarna ofta missbedöms. En bra tumregel är att 1 krona på hårdvara förutsätter 5 kronor på utbildning. Kronan kommer även att medföra 10 kronor för drift och underhåll och 15 kronor för ombyggda lokaler till följd av organisatoriska och administrativa förändringar. En annan tumregel är att med nuvarande tekniska system så kräver 50-75 datorer en heltidsanställd “maskinist”.

Stämmer våra tumregler står skolan inför en underhållsbomb som bör detonera om mellan ett och två år. Detta beror inte minst på att Internet alltmer kommer att bli ett “affärskritiskt” system för skolan (dvs. om systemet är nere på skolan kan eleverna lika gärna gå hem igen) och att driftsstopp och -störningar inte kommer att tillåtas (precis som fallet är idag t.ex. inom bank- eller tidningsvärlden).

På det stora hela är dock de flesta praktiska, tekniska frågor med anknytning till Internet lösta idag. Vad gäller de mer immateriella frågorna, dvs. frågor av social, kulturell, etisk och pedagogisk karaktär har vi bara just börjat se deras konturer. Vi tror att dessa frågor kommer att innebära ännu större förändringar för skolan. Om all världens information finns i din hemdator, om du kan delta i kurser som leds av världens bästa pedagoger från ditt vardagsrum, varför ska du då alls gå till skolan? I en värld där varje elev kan kommunicera med de främsta experterna inom varje kunskapsområde, vilken är lärarens roll? Hur ska skolan och samhället hantera det faktum att information av bokstavligt talat alla sorter finns tillgänglig för våra barn? Är det rimligt att skolor, som idag, står tomma utom på vardagar mellan 8 och 16 under 40 av årets veckor? Skolan som vi känner den kan mycket väl ha försvunnit inom ett decennium eller två.

Men världen inuti datorn, cyberspace eller cyberrymden, är också något annat. Lars-Erik Janlert talar om cyberrymden som en total värld, en gemensam värld, en objektiv värld, en aktiv och interaktiv värld, en värld med historia, en värld att leva i och en lätt värld. I cyberrymden kan barn och ungdomar ge sig ut på jakt efter starka och “äkta” upplevelser. I cyberrymden kan man fly undan en tråkig materiell värld. I cyberrymden har man inga fasta identiteter utan kan genom flera “jag” pröva olika moraliska och filosofiska system. Vad innebär detta för samhället och skolan?

Så slutligen står det klart att Internet kommer att innebära många djupa och genomgripande förändringar för samhället och för skolan. Det vi hittills sett antyder att förändringarna till den helt övervägande delen är av positiv karaktär och innebär stora möjligheter.

Den tid vi vinner på att använda allt bättre och mer förfinade IT-verktyg och nya arbetssätt får emellertid inte endast fyllas med fler och nya uppgifter. Tid måste finnas för kompetensutveckling, diskussion och debatt samt tänkande och reflexion.

Fortsatt reflexion och diskussion kring de tre grundläggande frågorna (“Vad är skolans uppdrag?”, “Hur ska den uppnå detta?” och “Var ska det ske?”) kommer att behövas när vi nu står vid dörren till en skön, ny och, förhoppningsvis, bättre värld.

Litteraturlista

Listan representerar ett urval av de rapporter, böcker och publikationer som redaktörerna av denna bok stött på och funnit användbara i sitt arbete med IT och skolan.

  • Axelsson, Birgitta, 1998, IT för alla?, Institutionen för metodik och pedagogik, Högskolan i Kalmar, ISSN 1100-839. En sammanfattning av ett antal artiklar och böcker som behandlar informationsteknikens betydelse för barns utveckling och hur detta, i sin tur, påverkar skolan och lärarutbildningen.
  • Collste, Göran, 1993, Etik i datasamhället, Carlsson Bokförlag, ISBN 91-7798-652-0. Kan kanske upplevas som lite tung av den som inte dagligen arbetar med filosofiska frågor. Ställer dock ett antal viktiga och intressanta frågor om hur datatekniken påverkar samhället och oss.
  • Eddings, Josua, 1994, How the Internet Works, Ziff-Davis Press, ISBN 1-56276-192-7. En bok som i korta texter och flödande grafik beskriver vad Internet är och hur det fungerar. En bok för den nya men inte alldeles färska användaren.
  • Enkvist, Inger, 1996, Vad händer med barn när TV och datorer ersätter erfarenheter?, Skolledaren nr 12-96. En intressant artikel om hur barns uppväxtmiljö förändrats och vilka konsekvenser detta kan få.
  • Erickson, Thomas, 1996, The World Wide Web as Social Hypertext, Communications of the ACM, January 1996. Hur påverkar World Wide Web vår bild av oss själva och våra medmänniskor? Varför vill vi visa upp oss för hela världen på en webbsida? Detta och annat diskuterar Erickson.
  • EU-kommissionen, 1998, Internet at School, Bokförlaget Natur och Kultur, ISBN 91-27-62150-2. En sammanställning över vilka åtgärder som vidtagits i EU-länderna, Norge och Island för att förse (gymnasie)skolan med informationsteknik och Internetaccess. De flesta kapitlen är skrivna 1996 av personer på departement eller motsvarande vilket innebär mycket visioner, otaliga lyckade (naturligtvis) satsningar men få konkreta upplysningar.
  • Gibson, William, 1987, Neuromancer, Norstedts Förlag, ISBN 91-1-902781-8. Gibson myntade begreppet “cyberspace” och har blivit något av en “chefsideolog” för de som rör sig i dagens cyberspace. Hans böcker är mörka framtidsskildringar av en sönderbruten och sargad värld där det enda ljuset utgörs av enskilda människors förmåga till moraliskt handlande. Av samme författare rekommenderas även Count Zero, Mona Lisa overdrive och Virtual light.
  • Green, Jesper 69 & Johansson, Sune, 1994, Cyberworld, Alfabeta Bokförlag AB, ISBN 91-7712-389-1. Känns till att börja med ganska nattstånden med sin skildring av cyberspace som en samling modem och BBS:er. Någonstans strax före mitten blir det dock betydligt mer spännande när flera intressanta frågor om cyperspace som socialt fenomen diskuteras. Det hurtiga och “hypade” språket gör boken något tungläst.
  • Gustafsson, Per, 1996, Cyberspace-teknik och kultur, Studentlitteratur, ISBN 91-44-47911-5. En översiktlig och relativt ytlig genomgång av vad cyberspace, virtual reality etc. är kombineras med ett antal konkreta beskrivningar av hur Internet används i skolan.
  • Gärdenfors, Peter, 1996, Fängslande information, Natur och Kultur, ISBN 91-27-06317-8. En intressant bok som bl.a. tar upp frågan vad som händer när alltmer kunskap lagras utanför våra huvuden.
  • Holmberg, John-Henri (red.), 1995, Cyberpunk, Replik, ISBN 91-88818-02-0. En antologi som presenterar några av cyberpunkens främsta företrädare. En bra introduktion till genren.
  • Horatius, Ladislaus, 1993, Offensiv nostalgi, Bokförlaget Nya Doxa, ISBN 91-88248-25-9. Är 100 alltid bättre än 99 och 1/2? Är snabbare lika med bättre? Hur påverkas vi som människor av en värld som strävar efter bekvämlighet och välstånd men samtidigt ställer krav på snabbhet, effektivitet och lönsamhet? Horatius ställer många viktiga frågor och besvarar en del av dem.
  • IT-kommissionen, 1994, Vingar åt människans förmåga (SOU 1994:118). Kommissionens första rapport innehåller förslag till åtgärder inom ett stort antal områden, inte minst utbildningsområdet. Ett visionärt dokument som trots den snabba utveckling inom IT-området stått sig relativt väl.
  • Janlert, Lars-Erik, 1995, Hemma i cyberspace, Scandinavian University Press, ISBN 91-88584-06-2. En stillsam bok som ställer svåra och djupa frågor om vad information är och hur vårt sätt att hantera information påverkar oss. En på många sätt nödvändig bok.
  • Jedeskog, Gunilla, 1996, Lärare vid datorn – Sju högstadielärares undervisning med datorer 1984-1994, Skapande vetande, Linköpings universitet, ISBN 91-7871-664-0. En utmärkt genomgång av datorutvecklingen i svensk skola fram till och med 1994. Intervjudelen belyser ett antal av de frågor och problem som uppstår när lärare och skolledare möter datorer och IT.
  • Laag, Pelle, 1997, Att lära i tiden – IT – nya roller för rektor, lärare och elever, Förlagshuset Gothia, ISBN 91-7205-113-2. En kort och koncis bok fylld av något så ovanligt som konkreta råd om hur IT kan införas i skolan. Laag har bred erfarenhet av skolutveckling och IT i Stockholms kommun. Boken tar bl.a. upp hur förändringar i arbetssätt och lokaler följer av IT-utvecklingen i skolan.
  • Lannerö, Pär & Ericsson, Mikael, Internetboken – Ett smultonställe för Internetblåbär och Publicering av information på WWW, Skolverket, rapport 96:264, ISBN 91-88373-03-7. Två böcker i en, dels Lannerös välkända och prisade kurs om Internet, en inkörsport för många nya användare, dels Ericssons noggranna genomgång av hur man skapar egen information på World Wide Web.
  • Negroponte, Nicholas, 1995, Being digital, Hodder & Stoughton, ISBN 0-340-64525-3. En god introduktion till vad digitaltekniken kan komma att innebära i form av nya produkter och tjänster. Tämligen lättskrivet men ändå fantasieggande av en av de personer som inte bara följt utan även skapat det nya informationssamhället.
  • Pedersen, Jens, 1998, Informationstekniken i skolan, ISBN 91-88373-69-X. En utmärkt och kortfattad genomgång och översikt av den forskning som finns tillgänglig inom området IT och skola. Utifrån sex grundläggande frågor diskuteras och sammanfattas vad som hittills sagts och tänkts.
  • Swartz, Oscar, 1996, Brev till Sveriges IT-reglerare, Timbro, ISBN 91-7566-334-1. Vilka sorters information finns på Internet, vad betyder den ökade tillgången till “bra” och “dålig” information? Vad ska politiker, Internetoperatörer och andra göra eller låta bli att göra?
  • Skolverket, 1994, Skolans dator, beställningsnummer 93:79. En kvantitativ redogörelser för vilken datorutrustning som fanns i den svenska skolan hösten 1993.
  • Skolverket, 1994, Datorn i undervisningen, beställningsnummer 94:86. En undersökning av hur datorer används i skolan hösten 1993. Resultaten jämförs med tidigare undersökningar och erfarenheter.
  • Skolverket, 1994, Ett svenskt skoldatanät – information om utvecklingsarbetet, beställningsnummer 94:94. Skolverket redogör här för hur man avser att arbeta med regeringens uppdrag om ett svenskt skoldatanät. Ger en bra bild av läget i skolan och på Internetmarknaden sommaren 1994.
  • Skolverket, 1995, Det svenska skoldatanätet – information om utvecklingsarbetet, beställningsnummer 95:135. En redogörelse för hur arbetet med Skoldatanätet fortskrider samt en beskrivning och marknadsöversikt av Internet. Ytterligare ett tidsdokument.
  • Skolverket, 1995, Det svenska skoldatanätet – en värld av kunskap, beställningsnummer 95:155. En beskrivning av Skoldatanätet sommaren 1995. Ger en bra bild av vilka tjänster och projekt som bedrevs vid den tiden. Innehåller även korta intervjuer med de då fyra stora Internetleverantörerna.
  • Skolverket, 1995, Det svenska skoldatanätet – teknisk dokumentation, beställningsnummer 95:163. En relativt detaljerad beskrivning av de tekniska lösningar som valdes av de 40 pilotskolor som ingick i projektet Ett svenskt Skoldatanät. Återigen ett tidsdokument.
  • Skolverket, 1996, Datorsatsning och Sedan…, 1996, beställningsnummer 96:214. Utifrån en analys av DOS-projektet sammanfattas datautvecklingen i skolan och dras ett antal slutsatser inför framtiden.
  • Skolverket, 1996, Skolans dator 1995, beställningsnummer 96:221. En kvantitativ redogörelser för vilken datorutrustning som fanns i den svenska skolan hösten 1995.
  • Skolverket, 1998, Skolans dator 1997, beställningsnummer 98:335. En kvantitativ redogörelser för vilken datorutrustning som fanns i den svenska skolan hösten 1997.
  • Statskontoret, 1996, Skolan, informationen och IT, ISBN 91-7220-262-9. Genom intervjuer med IT-ansvariga, rektorer och skolchefer tecknas en bild av skolans IT-användning i september 1995.
  • Statskontoret, 1997, Svenska delen av Internet (dnr 360/96-5). En omfattande och initierad redogörelse för Internet i Sverige, teknik, historik, framtida utveckling m.m. Bland rapportens författare finns flera av dem som byggt upp Internet i Sverige.
  • Svenska kommunförbundet, 1997, Fiber i gatan – trassel eller tillgång?, ISBN91-7099-660-1. En kortfattad och kanske något teknisk genomgång av för- och nackdelarna med att bygga stadsnät. Ett stadsnät har i många fall blivit en naturlig utveckling av den kommunala infrastrukturen, inte minst sedan Internet blivit vanligt i skolan.
  • Truedson, Lars, 1995, Nyckeln till Internet för skolan, Norstedts, ISBN 91-1-953281-4. En tidig och mycket läsvärd beskrivning av hur Internet skulle kunna användas i skolan. Håller än idag.
  • Truedson, Lars, 1997, Internet för en bättre värld, Forum Syd, ISBN 91-972645-6-3. Truedson är som alltid klar, genomtänkt och lättläst. Denna gång handlar det om hur föreningar kan dra nytta av den nya tekniken, mycket av det som sägs gäller även skolan.
  • Ungdomens IT-råd, 1996, Megabyte, Fritzes, ISBN 91-38-20461-4. Ungdomars resonemang kring och förslag till hur samhället bör förändras i belysning av informationsteknikens framväxt.
  • Ungdomens IT-råd, 1996, Nyckeln till Megabytet, Fritzes, ISBN 91-38-20798-2 Förtydligande av visionen från Megabyte om ett framtida ekologiskt hållbart samhälle, där IT är en naturlig del av livet.
  • Utbildningsdepartementet, 1994, Ett uppdrag till Statens skolverk om utveckling och drift av det svenska skoldatanätet m.m. (dnr U94/957/US). Detta uppdrag utgör på sitt sätt startskottet på Internetutvecklingen i skolan. Ett litet dokument med stora följder.

[ur Internet kommer till skolan, Johan Groth och Kenneth Olausson (redaktörer och bidragsgivare, ISBN 91-646-1095-0, Solna : Ekelund, 1998]