Mellan 1994 och 1998 har användningen av informationsteknik (IT), och i synnerhet Internet, skjutit i höjden i den svenska skolan. Vissa av orsakerna till detta förefaller uppenbara, t.ex. bättre teknisk infrastruktur, fler lättanvända program, lägre kostnader för användning och ökade tekniska kunskaper. Lyckligtvis, får man säga, är det dock inte dessa orsaker som har det högsta förklaringsvärdet utan det faktum att IT och Internet låter elever och lärare arbeta på nya och, kanske, bättre sätt. Detta beror i sin tur på att elever och lärare via Internet kan nå allt fler andra elever och lärare liksom forskare, experter, författare, musiker, konstnärer och andra personer som kan bidra till elevernas kunskapsinhämtning och utveckling. Det beror också på att eleverna och lärarna kan nå alltmer värdefull information via Internet, information som fordom kanske var svåråtkomlig, dyr, svårhanterlig eller inte ens fanns. I en mening beror det på att många elever och lärare funnit att Internet har ett innehåll som är av värde för arbetet i skolan.
Vad är det då som har hänt? Vill man i två ord sammanfatta det som skett är orden “digitalt” och “globalt” passande. Möjligheten att beskriva information som en sekvens av “ettor och nollor”, dvs. i digital form har förändrat människans förutsättningar att hantera information. Den digitala informationen är lätt att lagra, lätt att återskapa och återge, lätt att mångfaldiga (dessutom helt utan kvalitetsförluster), lätt att bearbeta och förändra samt lätt att “märka” (jämför bilradion som själv byter kanal när det kommer trafikinformation). Genom att den digitala informationen kan hanteras av datorer kan vi dra nytta av datorns obegränsade “minne” och förmåga att extremt snabbt utföra olika uppgifter (t.ex. sortera, rita upp och räkna om). När de informationshanterande datorerna kopplas samman via de världsomspännande telefon-, radio- och TV-näten får vi en teknisk infrastruktur som är helt global. En sådan infrastruktur är Internet.
Det fascinerande med Internet är att betydelsen av fysiska avstånd minskar. Liksom människan tidigare, genom bild- och skrivkonsten, övervunnit avstånd i tiden (vi kan läsa Shakespeare med behållning och genom målningarna i Roms katakomber få insikt i den tidens liv) har vi med hjälp av IT övervunnit avstånd i rummet.
Andra grundläggande förändringar är att den nya tekniken gör det lätt för den som vill att presentera information (detta var förut förbehållet den som ägde en tryckpress och förfogade över en distributionsapparat) vilket innebär att mängden tillgänglig information ökar som aldrig förr. Datorerna i sina nät gör dessutom all denna information omedelbart tillgänglig överallt. Tänk igenom detta en gång till: all information blir omedelbart tillgänglig överallt. Dessutom blir det möjligt att på nya sätt, och till låga kostnader, kommunicera med andra över hela världen. Naturligtvis måste samhället och skolan påverkas.
Vad är då Internet? Vissa skulle svara att Internet handlar om routrar, hubbar, TCP/IP, SLIP/PPP, domäner, UNIX, HTML och Java och så är det också för den som intresserar sig för tekniken. Här kommer betoningen att ligga på hur Internet kan användas i skolan och det räcker då att veta att Internet är ett nätverk av datornät, miljoner datorer som talar ett gemensamt språk (TCP/IP) och som hänger ihop via “växlar” och “vägvisare” (routrar, hubbar, etc.) och olika “sladdar” (telenät, datanät, satelliter, etc.). En användare upplever Internet som många miljoner andra användare över hela världen och miljontals informationskällor, dvs. en obegränsad möjlighet till kommunikation och en obegränsad mängd multimedial information.
På Internet finns ett antal grundläggande tjänster: datorpost (kommunikation människa till människa via “brev” till vilka kan bifogas bilagor med text, ljud, film, bilder etc.), sändlistor (kommunikation en till många eller många till många, ger möjlighet att skapa “tidningar” och diskussionsforum där informationen hamnar i deltagarnas brevlådor), “anslagstavlor” (t.ex. Usenet News, förutsätter att användarna själva söker upp informationen), chat eller IRC (datorn används som en texttelefon där grupper av människor kan “samtala” eller snarare “samskriva” i realtid), filöverföring, telnet (möjligheten att arbeta på andra datorer), ljud- och bildöverföring (t.ex. CU-See Me, Internettelefoni) och, sist men inte minst den tjänst som gjorde Internet känt för en bredare publik, World Wide Web. Denna tjänst innefattar några av de föregående tjänsterna men även mycket mer. Webben ger möjlighet att presentera och ta del av information i fullt multimediaformat och att “navigera” i informationen via hypertext, länkar som för användaren vidare till andra sidor och annan information. Webben är ett gigantiskt, dynamiskt uppslagsverk.
Hur ser då den skola ut som Internet kommit till? I grund- och gymnasieskolan finns sammantaget runt 1,2 miljoner elever och 120.000 lärare. Den svenska skolan är decentraliserad och målorienterad. Detta innebär att riksdag och regering fastlägger målen för skolan i skollagen, läroplanerna och kursplanerna. Skolorna och skolhuvudmännen, såväl kommunala som fristående, har full frihet att själva välja väg för att uppnå målen. Ansvariga för det dagliga arbetet i skolan är skolledarna (rektorerna). Skolan får sin finansiering från kommunerna. Varje kommun har en eller flera nämnder som ansvarar för skolan. Runt 3% av eleverna går i fristående skolor. Dessa är sina egna huvudmän men får ersättning från kommunerna. Det finns cirka 6.000 skolor i Sverige.
På nationell nivå ansvarar Skolverket för skolan. Skolverket arbetar genom uppföljning, utvärdering, tillsyn, utveckling och forskning. Skolverket arbetar dels utifrån direkta regeringsuppdrag, dels utifrån egna initiativ inom ramen för de riktlinjer som uppställts för myndigheten. Vad gäller Internet och skolan har Skolverket främst agerat genom utvecklingsprojektet “Det svenska skoldatanätet”, ett direkt regeringsuppdrag. Arbetet kännetecknas av ett “innehållsdrivet” arbetssätt, där Skolverket sett som sin främsta uppgift att öka intresset för och kunskaperna om Internet i skolan genom olika informationsinsatser och genom att visa på hur Internet kan användas i skolan.
Viktiga för Internetutvecklingen i skolan och i Sverige är även det svenska universitetsnätet SUNET, KK-stiftelsen (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling) som finansierar många olika IT-projekt inom utbildningsområdet och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) där mycket kompetens om Internet finns samlad.
Läsaren kan vid läsningen av denna bok måhända antingen gripas av en lätt yra över alla de möjligheter som Internet ger i skolan eller också av en viss oro över att Internet så snabbt, och utan närmare eftertanke, förts in bland skolbarnen. För att hålla tanken fri och sinnet klart rekommenderar vi läsaren att, i enlighet med Benny Regnérs råd, hela tiden hålla tre frågor i huvudet: “Vad är skolans uppdrag?”, “Hur ska den uppnå detta?” och “Var ska det ske?”.
Vår tro är att skolan har mycket att vinna på att på ett riktigt sätt använda IT och Internet. Läsaren uppmanas att låta de olika författarnas skilda synvinklar belysa och kommentera de tre frågorna.
[ur Internet kommer till skolan, Johan Groth och Kenneth Olausson (redaktörer och bidragsgivare, ISBN 91-646-1095-0, Solna : Ekelund, 1998]