Inledning
Mellan den 21 och 25 juni avhölls The Internet Global Summit 1999 (INET’99, http://www.isoc.org/inet99) på San José Convention Center mitt i Silicon Valley. Mer än 1000 delegater från runt 100 länder fanns med på detta årligen återkommande möte som arrangeras av Internet Society (ISOC, http://www.isoc.org).
INET’99 bestod i sedvanlig ordning av plenarföredrag, ett stort antal föredrag, postersession, en utställning samt ett antal tutorials och workshops. Det som gör INET intressant är att det inte är en konferens bara om Internet och skola, Internet och teknik eller så. På INET finns föredrag inom alla olika aspekter av Internet vilket gör det möjligt att bredda sina kunskaper och se sitt eget specialintresse belyst ur olika synvinklar. Värdefullt är även att det finns deltagare från nästan hela världen. Tillsammans gör detta INET till en av de allra intressantaste konferenserna inom Internetområdet.
I anslutning till INET’99 anordnades även två kurser i nätverksbygge öppna för personer från utvecklingsländerna, företagsbesök och ett antal birds of a feather-möten (möten där personer med olika intressen informellt kan mötas). Slutligen ordnas ett antal möten för ISOC:s medlemmar där olika interna frågor diskuterades.
En komplett beskrivning av INET’99 med föredrag, videoclips av vissa föreläsningar etc. finns att tillgå på Internet (http://www.isoc.org/inet99/proceedings).
Företagsbesök
Veckan började mjukt med två studiebesök. Det första gick till Ciscos (http://www.cisco.com) huvudkontor strax norr om San José. Talare var bl.a. Judy Estrin, Chief Technology Officer, och Chris Buja, International Development Manager. Deras presentationer fokuserade på “The New World” varmed avses den genom datanätverk sammanlänkade världen där information är en av “huvudtillgångarna”.
Drivkrafterna bakom skapandet av “den nya världen” är både tekniska och ekonomiska. Bland de tekniska märks Moores lag (som säger att processorkraften i våra datorer fördubblas var 18:e månad) vilken medför att alltmer avancerade nätverkslösningar blir möjliga. Vidare har den standardisering och det plattformsoberoende som Internet inneburit gjort det möjligt att reducera utvecklingskostnaderna, minska kostnaderna för support och underhåll samt gjort det möjligt att skapa användarvänliga system. Tillsammans innebär detta att alltfler, alltmer komplicerade tillämpningar kan byggas med bibehållande av ett gemensamt användargränssnitt.
Bland de ekonomiska drivkrafterna märks den snabba ökningen av datatrafik (jämfört med rösttelefoni), att paketbaserad trafik är billigare än traditionell “linjetrafik” och att nya tjänster uppstår när data och röst kan samsas i samma nät. I “den nya världen” finns, enligt Cisco, bara en infrastruktur för all kommunikation. Infrastrukturen är helt baserad på IP. Den ger alla tillgång till bredbandskommunikation (bl.a. genom Dense Wave Division Multiplexing). Den medför även ett helt nytt utbud av tjänster. “IP överallt” innebär att all ändutrustning kan kommunicera med varandra vilket kommer att leda till att vi får färre men kraftfullare “manicker” i ändorna på nätet.
Det finns gott om utmaningar i den nya världen: juridiska, politiska, frågor om censur och personlig integritet, social uppdelning i de som har och kan och de som inte kan och har m.m. Fördelarna är dock imponerande: ett effektivare utnyttjande av resurser, billigare produkter och tjänster, mindre support och underhåll av utrustning, obegränsade möjligheter att skapa nya tjänster m.m. Cisco räknar självt med besparingar om runt $650 miljoner per år på att fullt ut använda Internet inom sin organisation och i kontakterna med omvärlden.
Sist påpekades att bristen på kompetens är det största hotet mot utvecklingen. Bara i Europa uppskattar Cisco att det kommer att saknas 600.000 nätverksspecialister år 2002. Här finns en värdig utmaning för KTH och andra utbildningsanstalter.
På eftermiddagen besökte jag 3Com (http://www.3com.com). Även här låg betoningen på “voice over IP” liksom ett tydligt ställningstagande för paketbaserad trafik. En intressant kommentar var att traditionell tidsbaserad trafikdebitering inte fungerar på Internet och andra nät med pakettrafik. Nya sätt att beräkna kostnaderna måste tas fram. Efter den korta introduktionen fick vi besöka 3Com:s network operation center där hela företagets globala nät övervakas av en person. Vi titta även in i den (riktiga!) fabrik där 3Com producerar en del av sina produkter. Den oerhört höga automatisering av själva byggandet av kortet kontrasterade skarp mot den manuella testning på slutet av bandet. Det finns uppenbarligen fortfarande monotona arbeten som inte kunnat förenklas och automatiseras. Värt att notera är den vikt som både Cisco och 3Com lägger vid röst via IP.
K12 Workshop
På tisdagen var det dags för Educational Networking (K-12) Workshop (för program se http://www2.hawaii.edu/~david/inet99k12/). Årets upplaga var tänkt att bestå av intensiva entimmes pass där föredragshållarna presenterade en intressant frågeställning varpå skulle följa en livlig diskussion. Det uppnåddes mer eller mindre väl under de olika sessionerna.
Workshopen inleddes av John Gage från Sun Microsystem (http://www.sun.com). Gage beskrev IT-utvecklingen i tiden som en passage från multimedia igår via Internet och elektroniska affärer idag till distribuerade inbäddade system i framtiden. I framtiden kommer således informationstekniken att finns överallt, i allt och vara så användaranpassad att den knappt märks. Gage betonade även att det svåra är inte att få en ny idé utan att ge upp sina gamla idéer.
Efter detta kom två pass med tre parallella sessioner. Jag besökte “Kids, Truth and the Net” av och med Greg Fitzpatrick från Stiftelsen Medianet (http://www.medianet.org). Greg diskuterade sanningsbegreppet i en informationsrik värld. Var finns sanning om vi inget vet om ett uttalandes upphov och relation till andra uttalanden? Hur påverkas sanning av avstånd i tid, rum och kultur? Om man accepterar gränser kan man vara fri därinnan. Finns sanninge utanför eller innanför gränserna? Finns den utanför måste vi gå ut men vi förlorar vår frihet. Sanningen har således ett marknadsvärde. Förut var det ont om sanningar och om de nådde oss hade de oftast föga värde eftersom de inte påverkade vårt dagliga liv. Detta har förändrats.
En illustration kan vara förekomsten av revisionistiskt material på Internet. Ungdomar som vill “vara emot” kan söka upp denna typ av material, inte för att de sympatiserar med det, utan just för att det väcker den uppmärksamhet de vill ha.
Greg övergick sedan till att beskriva hur Internets i dag överväldigande men ostrukturerade material kommer att förändras när allt material blir sammanlänkat och strukturerat genom användandet av metadata och andra metoder som gör innehållet läsbart för maskiner. Hur sanning och lögn kommer att uppfattas då vet vi inte, bara att det kommer att påverka samhället, skolan och oss själva. Den livliga debatten visade att ämnet intresserade åhörarna.
Efter detta följde en presentation med titeln “Strategies for Technical Support without Burnout”. Jag trodde att detta skulle handla om hur skolorna ska hantera det faktum att de blir alltmer beroende av en teknisk infrastruktur, en infrastruktur som slukar mångdubbelt större belopp per år och elev i underhåll än i nyinköp. Något svar på hur “underhållsbomben” ska hanteras gavs dock ej eftersom det visade sig att talaren under en timme presenterade sitt sätt att undervisa i teknikrelaterade ämnen på gymnasiet. Huvudpoängen var att äldre elever i sina praktikkurser kunde gå in som stödlärare för de yngre eleverna. Hjälplärarna utgick från lärarens lektionsplanering men kunde själv tillföra visst innehåll. Det hela hade hur som helst fungerat rätt väl, åtminstone i den aktuella skolan.
Efter lunch följde ytterligare två pass med parallella sessioner. Själv var jag inbjuden att medverka i sessionen “National K-12 Support Web Sites”. Tanken med denna session var att jämföra hur olika länder arbetat på nationell nivå för att stödja skolornas IT-utveckling. De satsningar som presenterades var det svenska Skoldatanätet (http://www.skolverket.se/skolnet), det egyptiska skoldatanätet (http://little-horus.com), det europeiska skoldatanätet (http://www.eun.org) och det sydkoreanska skoldatanätet.
Min presentationen av det svenska skoldatanätet fokuserade på det faktum att skolan i Sverige är decentraliserad och målstyrd. Vi lägger också ett stort ansvar hos den enskilde lärare. Härigenom har vi uppnått en tämligen väl förankrad process där Internet i de allra flesta fall på ett naturligt sätt införs i skolan som ett svar på specifika pedagogiska och/eller organisatoriska behov.
Det egyptiska skoldatanätet utgår på samma sätt ifrån att det lokala arbetet är det viktiga. Här handlar det också om att rent fysiskt ge tillgång till tekniken vilket man gjort genom att sätta upp cyberkaféer där barn kan träffas och pröva på att använda Internet. Skoldatanätets tjänster handlar mycket om att skapa kontakt mellan barn i olika länder och att låta dem själva publicera sig.
I Sydkorea handlar det mycket om språk. Många förstår inte engelska vilket utestänger dem från stora delar av Internets informationsresurser. Det blir därför också tvunget att skapa mycket innehåll på koreanska.
Det europeiska skoldatanätet är lite annorlunda eftersom det kan ses som “ett nätverk av nätverk”. Intressanta frågor här är hur man skapar en mångspråkig site där de olika länderna dels kan presentera sig själva, sina skolor och aktiviteter, dels kan skapa ett “European added value” genom att stödja samverkan mellan olika länder.
I en dagens tre sista parallellsessioner diskuterades “Policy Perspectives on Educational Telecommunications”. Tanken var här att belysa några av de mera övergripande frågeställningar som Internet ger upphov till inom skolan. Den sokratiska dialogen som denna session valde att använda kom att handla om läroplaner, individuella läromedel, skolans organisation, lärarens roll, likheter och skillnader mellan Internet och TV som verktyg i skolan, utvärdering av resultat m.m. Föga förvånande presenterades inga enhetliga sanningar men samtalet visade att dessa mer grundläggande frågor nu börjar bli centrala i många länder.
Parallellt med den session pågick en med titeln “Censorship, Filtering and Dealing with ‘Questionable’ Content”. Här skulle Sveriges expert på Internet, skola och etik, Stig-Roland Rask från Fredriksdalskolan (http://www.fredriksdalskolan.lidkoping.se), gå i närkamp med filterförespråkare och andra.
Dagen avslutades med ett föredrag på temat “Is There Life After Internet?”. Det hela var en till formen väl genomarbetad och delvis fyndig exposé över Internet och skolan med utgångspunkt tagen i olika Beatleslåter (t.ex. spelades “Eight days a week” till bilden som handlade om hur lärarna ska hinna med att ta till sig IT). Föredragshållaren Yvonne Marie Andrés från Global Schoolhouse (http://www.gsn.org) hade således förbättrat den aspekten av sitt föredrag sedan förra året. Vi ser fram emot INET’00 då kanske även innehållet fått sig en överhalning. Sanningen är den att det i dag inte räcker att tala om för skolfolk att “titta här vad mycket skoj som finns på Internet”. De allra flesta inom skolan är mycket mer medvetna i dag om vilka möjligheter och svårigheter Internet innebär. Vad de behöver är analys och idéutbyte, inte fler siter.
Sammantaget var dock workshopen, liksom förra året, väl värd ett besök med intressanta ämnen, många bra föredragshållare (inte minst många svenskar!) och möjlighet att skapa goda kontakter med andra.
Plenarföredrag
Bland onsdagens föredragshållare märktes San Josés borgmästare Ron Gonzales. Några intressanta data var att det i San José finns 42.000 företag, 39.000 av dem har färre än 10 anställda. En tredjedel av allt riskkapital som satsas i USA hamnar i Silicon Valley. San José har satsat ordentligt på att stimulera företagandet. I den ursprungliga beräkningen antogs att 70% av alla nya företag skulle flytta när de väl kommit igång. Det visar sig att 75% stannat kvar. Det visar sig även att en rätt måttligt satsning per företag har stor effekt.
Judy Estrin från Cisco var nästa talare. Hon betonade nu vikten av att inte bara satsa på Internets “backbone” utan även på “the last mile” om alla verkligen ska få tillgång till bredband. Vidare måste de stationära och mobila nätet likställas. Vad gäller användarna måste mer kraft läggas på att göra tjänsterna tillgängliga och att se till att de är lätta att använda.
Från en representant för 3Com framhölls att idag stöder IT befintliga tjänster och funktioner (t.ex. datorpost och filöverföring). Näten är också ofta avpassade för en tjänst (TV, radio, dataöverföring, telefoni etc.). De olika näten kännetecknas av olika regelverk, tekniker, debiteringssystem och förutsätter alla stora investeringar.
Nu gör tekniken det möjligt att lägga video, data, röst etc. i stora volymer på samma nät där allt hanteras med samma protokoll (IP). Hur detta kommer att påverka regelverken, betalningssystem etc. återstår att se. Det är i alla fall tydligt att det inte kommer att vara tekniska hinder i vägen för att gå mot “ett konvergerande nät”.
George Sadowsky, som ansvarar för ISOC:s utbildningsverksamhet, gav därefter en kort presentation av årets Network Training Workshop. I år har ett antal hundra personer från mer än 100 länder deltagit i kurserna. Kursen gör att de kan återvända hem och ta en ledande roll i sitt hemlands Internetuppbyggnad.
Slutligen delade Vinton Cerf, Internets fader (eller är det farfader?), ut en första Jon Postel Award. Priset delas ut till minne av Jon Postel, “IP-nummer tsar”, RFC-redaktör, grundare av Internet Architecture Board m.m. Priset gick postumt till Jon Postel och togs emot av hans moder.
På torsdagen hölls plenarföredragen av Meg Whitman, VD eBay (http://www.ebay.com), Al Weis från Thinkquest (http://www.thinkquest.org) och Eric Benhamou, VD 3Com (http://www.3com.com).
eBay är en marknad på Internet. Tjänsten har vuxit enormt fort och omsätter tusentals varor per dag. Whitman påtalade möjligheterna med att kunna sprida sina varor globalt på detta sätt. Många söta exempel på personer som hittat borttappade porslinskatter etc. gavs medan frågor om skatter, hantering av stöldgods etc. lämnades utan kommentar.
Thinkquest fortsätter sitt arbete med att locka ungdomar att samverka för att skapa framtidens nätbaserade läromedel. I deras arkiv finns mycket roligt och intressant att hämta.
Benhamou beskrev den snabba utvecklingen av optisk fiber. Framtidens nät kommer att bestå av “fast core and intelligent edge”. Det finns helt enkelt inget skäl att processa data på annat håll än hos slutanvändaren när själva överföringen blir blixtsnabb. Frågan om mobila och fasta nät berördes även liksom det faktum att man i framtiden alltmer kommer att bygga kompletta system på ett kiselchip. Detta gör det möjligt att bryta dagens lager (nät, processor, operativsystem och program) och istället göra “vertikala snitt” där själva nätet blir “funktionsanpassat”. När allt mer hanteras digitalt står det även klart att ändutrustning måste bli bättre. Underhållet för dagens PC-system skalar helt enkelt inte. Detta står ännu mera klar i beaktande av att i framtiden allt fler saker kommer att behöva anslutas till Nätet och varandra. Sammantaget är inte prestanda och funktioner viktiga längre, utan enkelhet och pålitlighet.
Fredagens gemensamma föredrag bjöd bl.a. på Debra Chrapaty, ordförande E*trade (http://www.etrade.com). E*trade är en handelsplats för aktier som liksom eBay vuxit explosionsartat. Intressant var att Internethandel med aktier verkar locka nya användargrupper, framför allt de som har mindre belopp att röra sig med.
En avslutande debatt avsåg behandla frågan om ICANN:s (http://www.icann.org) vidare utveckling. Det faktum att ungefär hälften av deltagarna lämnade salen visar att domännamnsfrågan inte har samma laddning som för ett år sedan. Förhoppningsvis beror detta på att den föreslagna formen accepterats på bred front och att många nu ser det som en fråga som kräver handläggning och inte ytterligare debatt.
Föredrag och paneler
Under ledning av Vint Cerf själv diskuterades på onsdag förmiddag frågan om hur sammanslutningar inom den privata sektorn kan bidra till Internets framtid. Som exempel på sammanslutningar nämndes The Global Internet Project (http://www.gip.org), en sammanslutning av “höjdare” som företräder företagen i olika policyfrågor. Ett annat initiativ är Computer Systems Policy Project (http://www.cspp.org) som representerar företag som bygger datasystem. Huvudintressen för CSPP är handel, teknologikontroll, kryptering, skatter, bandbredd, access och frågor som rör den enskilde integritet. Den sista frågan ligger nära för Electronic Frontier Foundation (http://www.eff.org). Här arbetar man bl.a. på att få med frågor om mänskliga rättigheter, integritet etc. redan i Internets specifikationer. Inom Global Business Dialogue on Electronic Commerce (http://www.gbde.org) diskuteras bl.a. hur olika nationella regelverk ska kunna samverka, något av en förutsättning för väl fungerande elektroniska affärer. I panelen medverkande bl.a. ISOC-SE:s (http://www.isoc-se.a.se) ordförande.
Geoff Houston presenterade sitt papper “Interconnection, Peering and Settlements” (http://www.isoc.org/inet99/proceedings/1e/1e_1.htm) för en stor publik. Föredraget handlade om hur Internetoperatörer (ISP) kan och bör ta betalt, hur Nätets struktur gör att “bigger is better” och en naturligt rörelse mot karteller eller monopol kan skönjas. Detta beror i första hand på att det är omöjligt att debitera sessioner på Internet. Allt man kan debitera är paket och då utan möjlighet att ändra pris beroende på innehåll. Men, paketen har i princip försumbart värde, de kan till och med tappas bort utan att meddelandet förstörs. Hur ska debitering då ske? I dag betalar både sändare och mottagare för t.ex. ett datorbrev till sin närmaste ISP. Brevet kan dock på vägen passera många andra ISP:er! Detta kräver avtal mellan ISP:erna men hur ska de utformas? Vem är störst? Den som är lokal i New York eller den som är global med kunder på Grönland? I slutändan kommer varje kund att vilja bli jämställd (“peer”) med övriga ISP:er och kunna utbyta trafik medan varje peer kommer att vilja bli provider. Så drar sammanslagningarna i gång. Den önskade konkurrensen kräver öppenhet om avtal och priser och/eller striktare statlig reglering. Läs mer i Houstons bok “ISP Survival Guide” (John Wiley & Sons).
På torsdagen talade Allison Murray på temat “E-commerce for Development – Challanges and Opportunities” (http://www.isoc.org/inet99/proceedings/1g/1g_2.htm). Frågan var hur ideella organisationer i utvecklingsländerna kan dra nytta av Internet och specifikt de nya möjligheter som elektronisk handel ger.
Direkt efter kom Magda Ismail från Egypten som talade om “Overcoming Deterrents and Impediments of Electronic Commerce in Light of Globalization” (http://www.isoc.org/inet99/proceedings/1g/1g_3.htm). Med utgångspunkt i de egyptiska erfarenheterna presenterades en lista över utmaningar vad gäller användningen av Internet inom handel och generellt i utvecklingsländer. Många av utmaningarna gäller även i de s.k. utvecklade länderna!
Ett på sitt sätt ovanligt föredrag visade hur Thailand börjat introducera Internet i skolan (http://www.isoc.org/inet99/proceedings/2e/2e_1.htm). Man har tagit fram en teknisk lösning som gör det möjligt för 1500 skolor att nå Internet via 420 modem fördelade på 21 modempooler. Även om man förstår att situationen är annorlunda i Thailand undrar man hur många modem man kunnat köpa för de pengar som nu lagts ner på att skapa komplicerade administrativa rutiner kring Internetanvändningen.
Fredagen bjöd på en panel, “Kids, Technology and the Next Millenium”. Under ledning av den alltid lika engagerade Heba Ramzy från RITSEC i Egypten diskuterads frågan om vilken skolans roll är i IT-samhället. Såväl Al Wies från Thinkquest och Keith Vogt från Telelearning Infosource talade sig varma för ökad Internetanvändning i skolan. Ja, frågan var om skolan alls behövdes. En tämligen animerad debatt utbröt där bl.a. Stephen Marquard från Sydafrikas skoldatanät (http://www.school.za) ifrågasatte denna entusiasm. Insikt om att skolan är ett komplicerat system med många olika uppgifter önskades liksom en debatt kring vad som händer med alla dem som inte vill eller kan följa IT-tåget med en ny skön värld.
Avslutning
Som påpekats redan var årets INET minst lika spännande som förra årets. Det är inte minst blandningen av människor från näst intill hela världen som inspirerar. De många samtal och möten som kan genomföras under en konferens som denna är kanske den riktiga behållningen (själv lyckades jag få fatt i två herrar från Stockholm som jag förgäves försökt boka ett möte med hemma 🙂
 |  | | | |