Den 5 november skrev jag en postMindpark om vad jag kallar disjunkta och konjunkta samtal. Uppmuntrande nog har jag fått en hel del feedbak på mina tankar, bland annat från THEJENNIE och på Infontology.

Jag håller med Jennifer om att samtal bör vara samtidiga (synkrona) men att kanalen (tal, chat, teckenspråk etc.) inte spelar någon roll.

Infontology tar upp tråden om konjunkta samtal. En märklig sak som jag bland annat upptäckte på Internetdagarna 2009 är att ett konjunkt samtal börjar som en sammanfogade ström av informationsobjekt men att efter ett tag så börjar de som deltar i samma konjunkta samtal att tala med varandra som om samtalet vore ett “vanligt” samtal! Med andra ord sker en “inkludering” bland de, från början, för varandra okända deltagarna så att de plötsligt börjar prata med varandra.

Söker vi, som människor, alltid det “vanliga samtalet”?