Boken “Vilda västern – legend och verklighet” av Robin May (ISBN 91-85500-10-0) är en tämligen lättläst och även ganska lättviktigt skildring av perioden ca 1865 – 1910 i den amerikanska västern. Boken tillhör den kategori böcker jag med nöje läste i ålder 12 – 16 år. Då räckte det att presentera fakta och historier, bitar som jag med barnets fantasi kunde väva samman.
Nu, som mer grånad och cynisk vuxen, vill jag ha mer analys och struktur, förstå hur, vad och varför.
I vilket fall är består boken av ett rikhaltigt bildmaterial och ett antal, i korthet, beskrivan händelser, personer och episoder. Boken är kronologiskt ordnad; från de rövarband som följde i inbördeskrigets spår till “the Wild Bunch”. När bandets namnkunniga medlemmer Butch Cassidy och Sundance Kid flyr till Sydamerika istället för längre västerut är det ett teckan på att Västern inte längre är vild.
En tanke som slår mig vid läsningen av boken och som har viss bäring på vår samtid är att det är inte mer än 150 år sedan USA genomlevde ett blodigt inbördeskrig. I krigets kölvatten följde plundring, mord och övergrepp på civila. Grupper som t.ex. Jayhawkers och Border ruffians, en blandning av politiska rörelser och mördarband, gjorde landet osäkert. Den i Sverige ofta omhuldade John Brown var förvisso mot slaveriet men lät t.ex. hugga ihjäl ett antal civila med svärd som en del av sin “kampanj”. Tiden efter inbördeskriget påminner härigenom om situationen i mellankrigstidens Tyskland, 1990-talets Balkan eller i de många länder, framför allt i Afrika och Asien, som idag lider av svag statsmakt och religiösa, politiska eller andra utbrytargruppen. Vad skiljer t.ex. “Bloody Bill” Anderssons gerillaband som mördade 200 pojkar och män i Lawrence, Kansas från dagens terrorister?
En annan tanke gäller rättskipningen. När Karl XV konstaterade att “Land ska med lag byggas” citerande han Upplandslagen från 1296. Ända fram till sekelskiftet 1900 verkar man däremot i USA ha ansett att lag och rätt är något för semiprivata blandningar av polismakt och gerillaarmé som Texas rangers, starka, ofta ensamma män som t.ex. Bat Mastersson (stående, längst till höger, i bilden ovan) eller Thomas J. Smith eller rena charlataner som Roy Bean. Naturligtvis finns undantag som Isaac Parker men bilden i stort är tämligen samstämig.
Tanke nummer tre handlar om det som brukar kallas ranchägarnas “krig”. Här handlar det om makt och pengar och om personer som anser sig ha rätt att agera utifrån rena maktmedel. Komponenter i “krigen” är rena mord, inkallade privatarméer, hot etc. Kända incidenter är bl.a. lynchningen av Ella Watson och Frank Wolcotts förföljelser av småbönderna i Wyoming.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att USA till för bara hundra sedan till del karakteriserades av inbördeskrig, justitiemord, frikårer etc. Lag och rätt var till stor del en fråga om styrka och makt. Hur påverkar denna icke så avlägsna period dagens amerikanare och deras tänkande?
P.S. En sak att fundera på: är det så att det som brukar kallas “Kriget i Licoln county” och då särskilt striden vid McSweens hus ligger till grund för filmen “För en handfull dollar“?
 |  |  |  |  |