En av de största invändningarna från min sida mot Jan Björklunds skolpolitik är att den saknar visioner. Där visioner borde finnas (och visioner är politikens uppdrag) finns istället regler och riktlinjer, dessutom till stor del hämtade från vad många uppfattar som en svunnen tid. Björklunds utspel om behovet av mer katederundervisning är ett exempel på detta.
I dagens SvD kan den som vill hitta två intressanta artiklar som bägge, var och en på sitt sätt, kan fungera som inspiration till tankar om framtidens skola.
Den första artikeln finns på sidan 11 och är skriven av Anders Mildner. Artiklen har den suggestiva titeln “Massutvandring till en virtuell värld” och handlar om den starka attraktionskraft som finns i många spel. Nå, detta var kanske inget nytt men så här skriver Mildner: “Allt talar för att dagens elever under sin skolgång kommer att tillbringa lika mycket tid i spelvärldarna som i lektionssalarna”.
Mildner framhåller vidare att vi ser “en helt ny samhällssituation, där vi inte kan hålla spelandet åtskilt från något vi benämner verkligheten”. Han avslutar med en uppmaning som verkar vända sig direkt till den som vill förnya skolan: “Den väsentliga frågan blir därför inte hur vi ska få unga att stänga av datorerna så att de ska orka ägna sig åt skolarbete, utan tvärtom: hur skolarbetet kan bli lika engagerande som spelen.”
Milderns artikel är ett viktigt inspel i frågan om framtidens skola. Den pekar på förändringar, hot och möjligheter. Vad är er uppfattning i dessa frågor?
Den andra artikeln finns på sidan 18 och ingår i Idag-sidan serie “Barn utan man”. Här finns mycket intressanta att läsa (gör det!) men jag vill lyfta fram en (dramatisk) mening: “Men samtidigt som de [barnen] är ekonomiskt värdelösa, har de blivit känslomässigt ovärderliga”.
Här lyfter skribenten fram en helt ny grund för framtidens familjer vilket leder till nya relationer, nya prioriteringar och nya förutsättningar för skolan att agera.
I den riktiga gamla skolan var skolan ett nödvändigt ont; det vore bättre om barnen var hemma och hjälpte till på gården. I den halvgamla skolan var skolan viktig för att barnen skulle finna en roll i samhället och kunna bidra till föräldrarnas pension. I bägge fallen var barnen ekonomiskt viktiga.
I framtiden kommer barn att ha extremt engagerade föräldrar som vill att barnen ska utvecklas som människor samtidigt som föräldrarna kommer att ha tid, råd och möjlighet att engagera sig på ett helt annat och sannolikt mer offensivt sätt i barnens skolgång. Vi ser exempel på det redan i dag. Hur ska skolan förhålla sig till detta?
Se där två inspel till att bygga en vision för framtidens skola!
Vad säger du, Jan Björklund?
 |  | | |  |
Av grupparbeten lärde jag mig ingenting….som regel. Utom då det var jag som var mest intresserad/informerad men då lärde sig de andra gruppmedlemmarna ingenting.
Vad detta nu har med din artikel att göra. Se det som ett vilset inlägg!
Läraren är viktig för att skapa ett bra lärande. En bra lärare kan använda olika metoder, t.ex. grupparbeten för att nå sina mål. Problemet är om ett arbetssätt, vilket det än må vara, används utan plan och tanke.