Ibland inbillar jag mig att människan ändras blott långsamt om man jämför t.ex. med den tekniska utvecklingen.
Utifrån denna syn vore det t.ex. rimligt att tro att barn skulle vara predestinerade att springa, hoppa, jaga grodor, bygga kojor, palla äpplen och leka kurragömma.
Nyligen hade jag följande samtal med son #3 (som vid denna tid var under dussinet år fyllda). Det är tydligen så att den nya tidens barn har flyttat sin nyfikenhet, sin fingerfärdighet och sin kreativitet från hasselflöjtar och fiskelinor till nya arenor …
Det är uppenbart att grodor, äpplen och gömmor kan känna sig överspelade eller i alla fall bör vänja sig vid mindre uppmärksamhet från kommande generationer.
NB! Jag postar i kategorin “Bättre förr” men just i detta fall ska det inte tolkas bokstavligt (men det finns ju flera poster i kategorin som är åt samma håll ;-))
Poster med snarlikt innehåll:
 |  | |  |  |