Manga delas, som vi tidigare konstaterat , in i ett flertal olika genrer. Rosario+Vampire kan således klassificeras som Action, Anime, Ecchi, Harem, School Life, Shounen och Supernatural. Kategorin Harem är föremålet för dagens betraktelse.
För många av oss ger ordet harem en bild av en överdådig palatsmiljö där ett antal kvinnor samlats till härskarens förnöjelse. Även om just denna bild väl aldrig var sann utan mer ett utryck för en giftig blandning av västerländsk romantik och kolonialism så kan man undra vilken typ av manga som finns i kategorin.
Typiskt för harem-manga är att huvudpersonerna består av en pojke/man och ett flertal flickor/kvinnor. Det finns förstås också andra typer av harem-manga: de med en kvinnlig huvudroll omgiven av män, yuri, yaoi etc.
I Rosario+Vampire har den manliga huvudrollen mer eller mindre komplicerade relationer till de olika kvinnliga huvudrollerna. Detta är inte otypiskt för harem-manga. Berättelserna börjar ofta med vänskapsrelationer där de olika rollerna i gruppen introduceras en efter en samtidigt som relationerna utvecklas och fördjupas mellan alla huvudpersonerna.
Hur ska man då tolka gernren harem-manga? Jag har, som den uppmärksamme läsaren noterat, en tendens att göra kanske överanalytiska och välvilliga tolkningar av de manga jag läser men här är likväl mina tankar.
Jag anser att de allra flesta harem-manga, och inte minst Vampire+Rosario, handlar om att vi ofta söker många olika personligheter i våra allra närmaste relationer. Vi vill ha en partnerrelation som kännetecknas av vänskap, passion, spänning, trygghet, familj, äventyr, … Ni förstår vad jag menar. Alla dessa egenskaper kan (oftast) inte rymmas inom en enda människa och det är just detta som harem-manga problematiserar.
I Rosario+Vampire träffar Tsukune Aono Moka Akashiya och vänskap uppstår. Snart tillstöter fyra andra flickor: Kurono Kurumu, Yukari Sendo, Rubi Tojo och Mizore Shirayuki. De har alla olika personligheter men förenas i sin vänskap/kärlek till Tsukune.
Poängen är att man bör läsa detta inte som fem olika flickor och en pojke utan som fem olika aspekter på en (i detta fall kvinnlig) partner. Saken kompliceras vidare av att Moka har en “yttre” och en “inre” personlighet. Vem som kommer till tals styrs av Mokas krucifixhalsband. Tsukune måste alltså även förhålla sig till den yttre Moka som är väldigt skolflicksmässig och den inre, kraftfullare och mer vuxna Moka.
En harem-manga som Rosario+Vampire problematiserar således frågan om våra relation, vad vill vi ha och vad kan vi (rimligen) få? Rosario+Vampire handlar också om att utvecklas från barn till vuxen där den inre Moka är den vuxna och den yttre Moka barnet. Vad är det Tsukune söker i sin framtida relation? Kan Tsukune utvecklas så att den inre och yttre Moka kan förenas i en? Kan Tsukune förlika sig med tanken på att livet kräver att man väljer och väljer bort?
Sett på detta vis kan en manga som Rosario+Vampire ses som både nyttig och lärorik läsning!
Jag medger att detta är en mer positiv tolking av haremmanga än den som finns på t.ex. Wikipedia men jag tycker att jag har en poäng 🙂 Dessutom jobbar jag hårt på att bli en glad gubbe!
 |  |  |  |