Året är 1931, vilket bara är 88 år sedan. Min mormor var 31 år och bodde fortfarande i Berlin. Min farmor och farfar var bägge 24 år och bodde i Helsingfors. Polismästaren i Stockholm hade just förbjudit Hitler och Goebbels att tala på ett nazistmöte i Stockholm. Filmen M av Fritz Lang och med Peter Lorre i huvudrollen hade premiär. Ingen tänkte på världskrig och koncentrationsläger och ännu hade inte skotten i Ådalen fallit.

Vad kunde man, detta år strax innan världen rasade samman, läsa om i Södermanlands Nyheter som sedan 1893 hade upplyst de goda medborgarna i Nyköping, Katrineholm, Trosa, Oxelösund, Gnesta, Flen och Vingåker med kringliggande byar om vad som i världen timat?

Första sidan på Södermanlands Nyheter, nr 24, år 1931.
Då liksom nu fick naturkatastrofer i mer eller mindre avlägsna länder stor uppmärksamhet.
I en lokal tidning finns utrymme för alla de små men viktiga nyheter som lätt kommer bort i riksmedia. (Ända sedan 1791 har hushållningssällskapen spelat en viktig roll inom lantbruk, skog, livsmedel och flera andra näringar.)
Att hitta någon att dela sitt liv (och sin gård) med var lika viktigt då som nu. Utformningen på kontaktannonsen var dock lite mer prosaisk än de som finns i dagens sociala medie-plattformar eller Bonde söker fru-program.
Klingsågare var en yrkesgrupp som behövdes då och kanske även idag.
Vissa saker är sig lika: den nya årsmodellen ska vara större, bättre och billigare!
Skatter är också något som består …
Skolan var och är ett debattämne som engagerar alla. I dag finns en oro för att det är för mycket datorer och plattor i skolan (eller för lite). Då var oron samma men anledningen en annan 🙂
Ny teknik var, och är, skrämmande. Frågan om vad som är framidens teknik är lättare att svara på i efterhand … Föga anade väl prosten Isak Gustafsson att han vara en föregångsman inom klimatanpassade transporter medan …
… fröken Elisabeth Tamm nog såg bilar och omnibussar som framtiden. Dock upplevedes skatterna, då liksom nu, som för höga.

Sammanfattningsvis kan vi, återigen, konstatera att människor är som människor är mest och att de frågor vi idag oroar oss för också oroat tidigare. Det finns således all anledning att läsa och lära av historien!