Man tänker sig att korta och kärnfulla formuleringar skulle vara så avskalade tid och rum och sammanhang att de skulle motstå tidens tand. Så visar sig emellertid inte vara fallet: aforismer är lika lite fria från tidens gång som andra uttryck av mänsklig skaparkraft och fantasi. Georg Christoph Lichtenbergs sentenser från 1700-talets andra hälft har, anser jag, inte så mycket att säga oss idag. Här tänker man gärna på drottning Kristinas aforismer som inte tappat något av sin kraft och insikt. Och de är ändå ytterligare 100 år äldre …
Men jag ska vara rättvis mot Lichtenberg: måhända har hans formuleringskonst inte mått bra av att ett urval gjorts och översätts till svenska. Dessutom var han utmärkt fysiker och lärare och detta är förstås utmärkt i sig!