Tillägg mars(!) 2022: bokens författare har vänligen tagit sig tiden att kontakta mig och berätta lite om bakgrunden till och arbetet med boken. Jag uppskattar denna möjlighet till fördjupad förståelse.

Jag gjorde ett avsteg från mina principer och läste en bok skriven efter 1950. Det borde jag inte ha gjort.

I rättvisans namn måste jag säga att jag påbörjade läsningen av Erik Wallströms Från Sveavägen till maskeradbalen med helt fel förväntningar. Jag förväntade mig en jämförelse mellan morden på Gustav III och Olof Palme och hur dessa händelser påverkat Sverige. I stället fick jag en kontrafaktisk historia som utgår från att vare sig kungen eller statsministern blev skjutna, än mindre dog.

Jag hade viss behållning av det första 60-talet sidor där den alternativa historien rimligt avvek från den verkliga och härigenom kunde ge nya insikter och perspektiv. När berättelsen närmar sig sekelskiftet 1900 har skillnaden mellan verklig och alternativ historia blivit så pass stor att det blir mer rena fantasier. För den som gillar kontrafaktisk historia kan boken säkert vara givande men den var inte riktigt min kopp te.

Avslutningsvis kan man även här konstatera att en pigg redaktör kunnat vara till nytta. Här finns textstycken som återkommer på flera ställen. Besvurit är heller inte detsamma som försvurit.