… att läsa om en kultur där en kvinna inte kan gå utanför dörren utan att dra skam över familjen.

… att läsa om en kultur där en kvinnas värde mäts i antalet barn hon fött.

… att läsa om en kultur där en kvinna behöver gifta sig med en man hon knappt känner och inte älskar för hederns skull

… att läsa om en kultur där en kvinna som får barn utanför äktenskapet ska straffas genom att få “glödande kol på det stället som hon har syndat med”

… att inse att denna hederskultur, detta förtryck och detta våld var en realitet i Spanien på 1930-talet

… att inse att många tror att förtryck av kvinnor bara finns i “andra” kulturer och religioner

… att inse att många inte förstår eller vill förstå att förtryck av kvinnor inte har att göra med en viss religion eller ett visst land utan är något som varit en del av alla religioner, länder och kulturer

… att inse att vi i Riksdagen har ett parti som medvetet utnyttjar och odlar denna okunskap för att sprida oro och rädsla

… att inse att vi har en regering som gör politik av detta

… att inse att denna politik kommer att göra det svårare, gråare och, för många, farligare att leva i Sverige

Det är en viss tröst att Lorcas tragiska och blodiga berättelser kan ge hopp om att det, trots allt, finns hopp om framtiden. När politikerna sviker oss finns alltid författarna och poeterna kvar …