Joseph Conrad skriver utan breda penslar. Med små rörelser, försiktigt, bygger Conrad upp sina miljöer; fartyg, havet, avlägsna kuster med människor, individer, öden. Det finns heller inte, behövs heller inte, någon konstlad dramatik. Möjligen avfyrar det holländska krigsfartyget sin signalkanon när den går upp för floden men det sker inga bombardemang, inga trupper som med påskruvade bajonetter stormar byarna.

I stället är det naturens och livets obevekliga krafter som driver handlingen framåt: stormen som bygger upp och valen som en människa gjort som kommer ikapp honom. Och även om alla inte når glädje eller försoning så kanske de uppnår någon form av frid.

Conrads böcker utspelas i en sedan länge försvunnen tid men frågorna är eviga vilket gör böckerna läsvärda den dag som idag är.