Förslag till ett kompetenscentrum för Internetteknik

Stockholm, hösten 1999

Kontaktperson: Johan GROTH, (johan.groth@gogab.se)
KTHNOC och Groth & Groth AB

Sammanfattning av förslaget

Vi föreslår härmed att det inrättas ett kompetenscentrum för Internetteknik. Centrumets uppgifter ska vara att bedriva forskning, utveckling och utbildning (inklusive uppdragsutbildning) inom Internet-området. Tyngdpunkten i arbetet ska ligga på transmission, routing, tidshantering, DNS, säkerhetsfrågor (kryptering, signaturer, autenticering, etc.) och andra frågor som berör Internets infrastruktur, dvs. de "lägre nivåerna" i den s.k. OSI-modellen.

Det finns i Sverige en lång och internationellt erkänd tradition av verksamhet inom de aktuella områdena. Centrumet bör ta vara på denna kompetens och de erfarenhet som finns, främja en fortsatt utvecklingen av kompetens och målmedvetet arbeta på att sprida den.

Den verksamhet och kompetens som centrumet skulle bedriva och ta fram finns idag hos ett begränsat antal personer i världen. Ska Internet kunna utvecklas på ett stabilt, öppet och funktionssäkert sätt är det nödvändigt att skapa förutsättningar för en långsiktig och medveten kunskapsuppbyggnad och -spridning.

Inledning och bakgrund

För fem-tio år sedan var Internet ett tämligen okänt fenomen utanför universitetsvärlden. Idag är Internet en viktig teknisk infrastruktur för kommunikation och informationsutbyte inom så olika områden som utbildning, dagligvaruhandel, bank och finans, musik- och filmindustri samt personligt umgänge. Naturligtvis spelar Internet alltjämt en viktig roll inom den akademiska forskningen och utbildningen.

Fenomenet Internet kan på ett relativt enkelt sätt delas upp i ett antal "nivåer" eller "lager". För den följande framställningen är det lämpligt att tänka sig Internet uppdelat i tre nivåer. Den första nivån omfattar de fysiska datanäten, regler för hur datakommunikationen ska ske (hur överföring ska ske, vilka vägar data ska ta och hur informationens innehåll ska kunna garanteras m.m.) etc. Nivån kan sägas omfatta den tekniska infrastruktur i vid mening. Den andra nivån omfattar de grundläggande tjänster som byggs på den tekniska infrastrukturen. De grundläggande tjänsterna (t.ex. datorpost, filöverföring, multicast) är generella och kan ges många olika användningar. De bygger i många fall direkt på utvecklingen i den underliggande nivån. Den tredje nivån omfattar applikationer och tjänster som byggs på de grundläggande nivåerna. Det här föreslagna centrumet är tänkt att verka på de två första nivåerna. Som en jämförelse kan nämnas att det av Stiftelsen för Strategisk Forskning stödda The Interactive Institute II AB har sin verksamhet inom den tredje nivån.

I det följande kommer med begreppet Internetteknik att avses teknik inom nivå ett och två ovan.

Den snabba spridningen av Internet till fler och större användargrupper liksom den snabba utvecklingen av nya tjänster och "produkter" baserade på något av Internets kommunikationsprotokoll innebär flera utmaningar när det gäller den tekniska infrastrukturen och de grundläggande tjänsterna.

För det första har Internet rent fysiskt blivit större i den meningen att det finns flera anslutna datorer. Detta påverkar direkt frågor som t.ex. adressering och regler för dataöverföring och "vägval" (routing). I många fall ökar det tekniska systemets komplexitet "exponentiellt" när nätet växer vilket påverkar design, drift, underhåll etc.

För det andra har Internet blivit ett i många fall affärskritiskt system. Detta innebär att viktiga delar av samhället bygger sin verksamhet direkt på att Internet fungerar. Skulle något inte fungera påverkar det direkt verksamheten. Detta ställer högre krav på driftssäkerhet, informationssäkerhet, stabilitet etc.

För det tredje, vilket är en direkt följd av de två föregående, ökar behovet av kompetenta personer. Dessa måste dels vara flera till antalet allt eftersom användningen av Internet ökar, dels besitta mer kvalificerade kunskaper om Internet allt eftersom infrastrukturen blir alltmer komplex.

Hittills har Internets utbyggnad och utveckling byggt på ett begränsat antal högt kompetenta personer i världen. Detta sätt att arbeta har varit framgångsrikt vilket inte minst bevisas av att Internet kunnat hantera den snabba tillväxten i antal användare och tillgängliga tjänster. Internet har dock nått en sådan storlek och användning att det blivit nödvändigt att på ett långsiktigt sätt driva och stödja den tekniska utveckling och kompetensuppbyggnad som behövs för att långsiktigt säkra en stabil utveckling.

Befintlig kompetens och behovet av ny kompetens

Sverige har historiskt sätt legat långt framme när det gäller att använda och bedriva utveckling inom området Internetteknik, framför allt inom ramen för SUNET och NorduNET. Ett problem är att kompetensen, även om den är hög, finns samlad hos ett begränsat antal personer och organisationer. Bland organisationerna märks främst KTHNOC, Umeå datacentral och de större Internetoperatörerna.

I rapporten "Den svenska delen av Internet" framhålls att det är av stor vikt att det snarast genomförs "en detaljerad kartläggning över vilka utbildningsområden som skall vara prioriterade på kort sikt inom högskoleväsendet rörande teknisk kompetens för uppbyggnad av stora IP-nät, för att så snabbt som möjligt fylla upp bristerna på kompetent personal".

Rapporten fortsätter: "Intresset för IT och Internet, från såväl offentlig sektor som näringsliv, har medfört att det råder stor brist på kompetent personal. […] Avsaknaden av eller ofullständiga kunskaper om IP-tekniken är ett av de allvarligare hoten mot den tekniska infrastrukturen. Svårigheten att hitta kompetent personal går ut över expansionen av Internet och har allvarliga konsekvenser bl.a. för kvaliteten på den service som tillhandahålls av operatörerna. Bristen på kompetenta nätverksbyggare gör att Sverige eventuellt inte lyckas bygga den infrastruktur som det informationssamhälle vi planerar för så väl behöver. För kommuner som satsar i egna nätlösningar är detta en allvarlig fråga".

Vidare: "I dagsläget finns bara en utbildning i Sverige i att bygga stora nät. Utbildningen genomförs på KTH, och endast ett mycket begränsat antal personer i Sverige besitter de kunskaper som krävs för att kunna ge sådan utbildning. Den stora bristen på kompetens drabbar data- och telekommunikationsföretagen särskilt hårt. Dessa företag behöver alla rekrytera mycket eftersom verksamheten expanderar snabbt, dessutom är rekryteringsbehovet kompetensmässigt i stort sett identiskt. Detta gör företagen mycket beroende av nyckelpersonal. Att helt undvika beroendet av nyckelpersonal kan vara svårt i en situation där den snabba teknikutvecklingen, det växande antalet aktörer och expansionen i anslutningar till Internet ofta kräver en allt större specialisering inom området. Goda kunskaper hos alla aktörer, ett utbrett säkerhetsmedvetande och motivation i arbetet är av allra största betydelse för att minska sårbarheten hos den svenska delen av Internet. Det är känt att en stor del av alla händelser som förorsakar störningar i olika verksamheter har samband med bristande kunskaper, slarv eller slentrianmässig hantering. Sådana brister kan leda till direkta störningar i form av avbrott i driften etc. De kan också medföra att svagheter uppstår i säkerhetssystemet som gör att detta inte fungerar vid en störning, t.ex. i det enklaste av fall att man inte vet hur utrustningen för brandbekämpning fungerar."

Läget har inte förbättrats sedan rapporten skrevs, tvärtom är det snarare så idag att bristen på kompetenta personer inom det område centrumet föreslås arbeta med blivit större. Detta framgår inte minst av den nyligen presenterade infrastrukturutredningen "Bredband för tillväxt i hela landet" .

Ett kompetenscentrum i Internetteknik

För att ta tillvara och vidareutveckla den kompetens som finns i Sverige inom området Internetteknik föreslår vi att det skapas ett kompetenscentrum för Internetteknik. Centrumet ska arbeta med forskning, utveckling, utbildning (inklusive uppdragsutbildning). Institutets tyngdpunkt ska ligga på de "lägre nivåerna" i OSI-modellen.

Intressanta områden för centrumet är:

Centrumets arbetsuppgifter

Centrumet har två huvudarbetsuppgifter: forskning och utbildning. En fördel torde även vara om centrumet kan verka i nära anslutning, både fysiskt och organisatoriskt, till någon nationell driftsorganisation (t.ex. KTHNOC). På samma sätt som personalen hos de allra flesta telekomoperatörerna kan cirkulera mellan en utvecklingsavdelning och en driftavdelning, skulle personalen på centrumet då kunna kombinera forskning med drift- och utvecklingsarbete.

Det är värt att poängtera att vi ser utbildning och forskning som ömsesidigt stödjande verksamheter. Närheten till forskningen ger möjlighet att erbjuda avancerad utbildning. Utbildningen och den kontakt det ger med olika avnämare är viktigt dels för att sprida forskningens resultat, dels för att få uppslag till framtida forskningsinsatser.

I någon mening kan centrumets uppgift beskrivas som att etablera "Internetkunskap" som en akademisk disciplin. Sett ur detta perspektiv är en nära koppling till högskolan av stor betydelse, inte minst eftersom centrumet därigenom kan bidra till att skapa olika nya kurser och inriktningar inom högskolan.

För att garantera en hög kvalitet i såväl forskning som utbildning är det av stor betydelse att centrumet kan erbjuda en forskningsmiljö och anställningsvillkor som kan locka framstående nationella och internationella forskare och utvecklare.

Organisation

Vi föreslår att centret byggs upp i anslutning till KTH. Idealt vore att utgå från den kompetens och organisation som utgörs av KTH Network Operation Center. De arbetsuppgifter som beskrivits här kommer att innebära en utvidgning och i breddning av KTHNOC:s nuvarande verksamhet.

Kompetens inom det aktuella området finns dock inte enbart på KTHNOC. Det finns på andra ställen i landet (se vidare nästa kapitel) organisationer och grupper med hög kompetens inom olika delar av Internettekniken. Det är av stor vikt att nära samverkan upprättas mellan centret och dessa andra aktörer

Samverkan

Centrumets verksamhet förutsätter samverkan och samarbete. Möjliga partners återfinns inom industri, organisationer, högskola och övriga delar av den offentliga förvaltningen.

Exempel på samarbetspartners, i bokstavsordning, är

ISOC-SE är särskilt intressant då föreningen ansvarar för BOK (Begäran Om Kommentarer) som är en process för att förankra viktiga principer, metoder etc. för hur Internet ska utvecklas inom Sverige.

Centrumet ska även medvetet söka samarbete med olika internationella organ och organisationer. Exempel på partners är

Vad gäller just samarbetet inom ISOC, IETF, IAB etc. är det värt att poängtera att Sverige idag är aktivt inom dessa organ. Det finns emellertid goda förutsättningar för Sverige att bidra med mer kunskap och fler erfarenheter än idag. Centrumet bör därför sträva efter att se till att fler svenskar engagerar sig i det internationella samarbetet.

Budget

För att garantera en långsiktig kompetensuppbyggnad och göra det möjligt att rekrytera starka forskarkrafter måste centrumet tillförsäkras tillräckliga resurser. Ett rimligt antagande är att en grundfinansiering bör ligga på runt 25 miljoner kronor per år under 10 år. En satsning av denna omfattning skulle göra det möjligt att till centrumet knyta ett antal internationella erkända seniora forskare och utvecklare samt ett antal yngre forskare.

Den fortsatta beredningen

En utredare kommer under hösten 1999, på uppdrag av Högskoleverket och med ekonomiskt stöd från KK-stiftelsen, att ta fram ett mer detaljerat förslag. Förslaget kan sedan tjäna som underlag för ett beslut kring jul 1999. Förhoppningsvis kan centrumet sedan börja verka den 1 januari 2000.

Kontaktperson

Kontaktperson för den grupp som undertecknat förslaget är

Johan Groth
Sigynvägen 3
182 64 Djursholm

Tel. 08-753 36 62 (kvällstid)
Mobil 0708-23 57 11
Datorpost johan.groth@gogab.se

Stockholm den 2 september 1999

Johan Groth
Expert, Skolverket
Ledamot av styrelsen för ISOC-SE
Ledamot av styrelsen för KTHNOC 		Per-Olof Josefsson
Ordförande för SOF
Ledamot av styrelsen för KTHNOC
Yngve Sundblad
Professor, CID/KTH
Ledamot av styrelsen för KTHNOC 		Olle Thylander
Högskoleverket
Sekreterare SUNET
Ledamot av styrelsen för ISOC-SE
Hans Wallberg
SUNET
Ledamot av styrelsen för ISOC-SE
Ledamot av regeringens IT-kommission

Återvänd till SCINT:s hemsida.

Senast ändrad den 2 september1999
av Johan Groth