3.1 Adresser på Internet Alla adresser följer emellertid inte detta enkla schema, så man kan inte alltid gissa sig till en persons e-postadress. Bara vanliga engelska tecken Svenska å. ä och ö får inte ingå i adresserna. Ej heller mellanslag, kolon, semikolon och kommatecken. Webbadresser Webbadresserna heter egentligen URL (Uniform Resource Locator), och de kan användas för att adressera allt på nätet - inte bara webbsidor. Bilden visar URL:en för denna sida: 1. Protokoll kan vara http (www), https (krypterad www), news, telnet, file, ftp, mailto och några till. Hur resten av URL:en utformas beror på vilket protokoll det gäller. Om man utelämnar protokoll så väljer de flesta webbläsare automatiskt http, eftersom det är vanligast. 2. IP-adress kan vara antingen IP-numret till den dator som skall hantera informationen, eller ett registrerat smeknamn till den datorn. (Datorer som fungerar som WWW-servrar brukar få smeknamn som börjar på www.) 3. Sökväg (eng. path) är en beskrivning av var i datorn filen finns. 4. Filnamn är inte alltid nödvändigt. Om det saknas så levereras standardfilen i katalogen, eller en lista med innehållet i katalogen. Observera att sökväg och filnamn oftast är case sensitive. Det innebär att man måste hålla reda på om det skall vara stora eller små bokstäver. E-postadresser Det kan vara svårt att veta vilken e-postadress en person har, och datorerna är inte lika duktiga som Posten på att leverera felaktigt adresserade försändelser. Om du har en e-postadress som inte fungerar: Undersök om du skrivit in adressen helt rätt. Datorerna är petiga! Prova en gång till, ibland uppstår tillfälliga fel. Om du inte har någon adress alls: Sök i någon av de adresskataloger (eng. White Pages) som finns på Internet. Undersök visitkort, brevpapper och dylikt. Där är populärt att ha sin e-postadress. Ring och fråga. Sök information om personen på webben, med till exempel AltaVista. Om personen omnämns någonstans så kan man ofta hitta e-postadressen på samma ställe! IP-adresser Ett IP-nummer är en följd av fyra tal mellan 0 och 255, åtskilda med punkter. Till exempel 193.12.181.10. Varje dator som ansluts till Internet tilldelas ett sådant nummer. Lyckligtvis behöver man sällan hålla reda på sådana nummer. De får nämligen smeknamn också: Skolverkets webbserverdator (som har IP-nummret ovan) kallas till exempel www.skolverket.se. Översättningen mellan namn och nummer sköts av DNS-servrar. Några toppdomäner edu Utbildning com Företag org Ideella organisationer se Sverige uk England nu Niue (söderhavsö) Den sista delen av smeknamnet kallas för toppdomän, och på den kan man utläsa vilket land eller vilken kategori av organisation adressen hör till. (Se tabellen här intill!) Resten av smeknamnet beskriver den organisation som har adressen, och eventuellt själva datorn. uppdaterad 2002-01-23