Sök


2.1 Elektronisk post

Skriv ett vanligt brev på din dator, men skriv inte ut det på papper, tryck istället på skicka-knappen och mottagaren får brevet inom någon minut, oavsett var i världen han eller hon befinner sig.

Detta kallas e-post, elektronisk post, memo, datorpost eller e-mail. E-post är den vanligaste och kanske mest praktiska användningen av Internet. E-posten har många fördelar jämfört med vanlig "snigelpost" och telefon.

Fördelar med e-post
  • Snabb postbefordran.
  • Enkelt att göra stora utskick
  • Enkelt att citera och bifoga material från andra dokument.
  • Billigt
  • Miljövänligt
  • Ej störande (som ibland telefon).

Eftersom det är enkelt att bifoga (eng. attach) filer, så kan breven innehålla både ljud, bild och andra data, dvs. inte bara text. En rolig finess är att man kan skicka e-post till faxar och ibland till GSM-telefoner mm.

Exempel (fax)  Exempel (SMS)

Att ta emot e-post

För att kunna ta emot e-post måste man vara ansluten till Internet, och ha en e-postadress (t.ex. par.lannero@metamatrix.se). Egen e-postadress får man oftast när man skaffar sin Internetanslutning, men har man ingen så kan man skaffa en gratis e-postadress. De flesta av dessa gratistjnster r s kallad webbmail, dvs. man läser sina brev med en vanlig webbläsare. Det vanligaste är dock inte webbmail, utan att man använder ett separat e-postprogram.

När man startar sitt e-postprogram (eller loggar in p sin webbmail-tjnst) visas normalt en "inkorg" med inkomna brev. Denna lista med brev kan liknas vid en brevkorg på skrivbordet. I vissa fall måste man ge kommandot "get new mail" eller liknande för att nya brev skall hämtas från "brevlådan" hos Internetleverantören till inkorgen. I andra fall sker detta automatiskt. Det finns även program som piper varje gång ett nytt brev kommer.

Exempel (Hotmail r ett exempel p webbmail)

Att skicka e-post

Det går att skicka e-post både från webbläsare, ordbehandlare, och från speciella e-postprogram. Om programmet är riktigt inställt så räcker det med att ange mottagarens e-postadress, eventuellt en rubrik, skriva sitt meddelande och ge sänd-kommando.

Konfigurera e-postprogrammet

För att postgången ska fungera måste e-postprogrammet känna till ditt användarnamn samt IP-adressen till den dator som ska leverera posten (SMTP server) och till den dator som lagrar din "brevlåda" (POP server) tills dess du läser den. Det är även vettigt att vid konfigurering ange sin egen adress. Gör man det så medföljer den egna adressen automatiskt alla brev man skickar. Då kan mottagaren enkelt adressera sitt svarsbrev med en knapptryckning.

Exempel

Svenska tecken

Ett klassiskt problem i svensk datakommunikation är att å, ä och ö ofta byts ut mot andra tecken, och då inte æ utan snarare } istället för ä. Det finns dock en lsning som ftt nst intill global spridning. Det r en standard fr hur information kan skickas som kallas fr MIME. Alla delar av ett elektroniskt meddelande som följer MIME-standarden är märkta med innehållstyp (eng. content type), vilket hjälper programmen att visa upp dem på rätt sätt. Tyvärr gr inte standardisering över en natt, så vi får acceptera att fula bokst=E4ver kan dyka upp ibland.


Å, Ä och Ö kallas ibland för det tre små grisarna

Fördjupning

Har brevet kommit fram?

Normalt levereras e-posten till mottagarens brevlåda på några sekunder eller minuter. Om det blir problem med leveransen så brukar man få brevet tillbaka. Detta beror oftast på att man stavat fel i adressen. Läs mer om hur epostadresser ser ut, och hur man hittar dem! Tyvärr finns det ingen garanti för att brev antingen studsar tillbaka eller kommer fram. Därför gör man klokt i att begära en mottagningsbekräftelse i viktiga ärenden.

Sändlistor

E-post kan enkelt skickas till flera personer samtidigt. Därför är det vanligt med sändlistor (eng. mailing lists). Det är e-postadresser som har flera mottagare. Till en sådan ska man bara skicka meddelanden som är relevanta, och som är av intresse för alla prenumeranter (mottagare). Många listor är modererade, d.v.s. en redaktör - moderator - sovrar bland material som skickas till listan, så att prenumeranterna slipper irrelevant information. Man blir prenumerant genom att skicka ett meddelande till listans request-adress. Vissa listor sköts automatiskt, och då måste du följa anvisningarna exakt, för att din request skall fungera.

Mer Exempel



uppdaterad 2003-01-20