Dåligt väder ute? Förfäras ej, du lilla hop! Vik eftermiddagen eller kvällen åt en av filmhistoriens sämsta (rating 3/10 på IMDB) monsterskräckisar: The Giant Claw från 1957. Handlingen är lite enkel som genial: en förvuxen fågel som ser ut som en blandning av gam och gås med frisyr à la Knase Anka anfaller jorden. Just storleken spelar roll i denna film; räkna gärna hur många gånger någon säger “It’s big as a battleship!” 🙂
Nu vore ju en förvuxen kalkon inget för USA:s samlade militära styrkor, som här företräds av två guldgalonerade generaler, men det hela kompliceras av att fågeln i fråga omges av en skyddande sköld av anti-materia! Hur detta kan vara fallet förklaras i filmen snabbt och elegant med att fågeln kommer från yttre rymden. But of course, det är ju helt rimligt eftersom man i inledningen meddelar att fågeln flyger mångdubbelt snabbare än ljudet (jepp, ljudet!).
För alla er som följt mitt råd och läst Susan Faludi under sommaren kan det vara gott att veta att den kvinnliga huvudrollen är både aktiv och matematiker (t.o.m. den enda i filmen som kan köra datormaskiner). Hon är både rapp i munnen och skicklig med geväret (“I’m from Montana you know!”). Inte undra på att filmen inte slog 😉
Litet PS till alla tekniknördar: kolla gärna in de apparater som används i filmen. Det är bara 50 år sedan!
 |  |  |  | |