Jag har nyligen läst Skolverkets sammanfattande analys om vad som påverkar resultaten i svensk grundskola (beställningsnr. 09:1126, ISBN 978-91-85545-66-7). Sammanfattningen och tillhörande rapporter är angelägen läsning för alla som intresserar sig för den svenska skolan.
Skolverket identifierar i rapporten ett antal grundläggande förändringar som diskuteras i form av fyra teman och som tydligt påverkar arbetet och resultaten inom skolan.
De grundläggande förändringarna kan sammanfattas enligt följande
- mot en decentraliserad och målorienterad skola vilket bl.a. omfattar reformer som kommunalisering, nya läro- och kursplaner, valfrihetsreformer, nya regler för fristående skolor och nya former för uppföljning och tillsyn,
- en ökande bostadssegregation,
- ändrade demografiska mönster bl.a. som följd av stora barnkullar på 1990-talet och ökad invandring från allt fler olika länder och regioner,
- ny familjemönster vilket bl.a. handlar om barnens relationer till sina föräldrar och en utvecklade barnomsorg,
- ny teknik vilket bl.a. leder till nya fritidsvanor, ny läsvanor och nya kommunikationsmönster,
- generellt sätt höjd utbildningsnivå i samhället.
Vissa av dessa förändringar förstärker varandra medan andra motverkar och delvis släcker ut varandra (t.ex. generellt höjd kunskapsnivå och ökad segregation).
De nämnda förändringarnas påverkan på skolan beskrivs utifrån följande fyra tema: segregering, decentralisering, differentiering och individualisering.
Segregering handlar, i skolsammanhang, om att skolornas elevsammansättning blir alltmer homogen samtidigt som skillnaden mellan skolor och olika elevgrupper ökar. Segregering leder till sämre studieresultat överlag. Orsaken till detta står bl.a. att finna i s.k. kamrateffekter (dvs. att det är lättare att prestera bättre om man är omgiven av andra som presterar bra) och i lärarnas förväntningar där ökad segregation riskerar leda till en på förhand given uppfattning om vad en viss grupp eleverna kan förväntas prestera. I sammanhanget är det av särskild vikt att komma ihåg den osynliga segregationen, dvs. att mer studiemotiverade elever upplever det som nödvändigt att byta skola för att få en god utbildning. Det bör poängteras att den segregering som här avses inte i endast, eller ens i huvudsak, har att göra med segregering på etniska grunder.
Decentralisering handlar framför allt om var olika beslut fattas inom skolan som organisation och om vilket ansvar som olika aktörer inom skolan tilldelas. En kategori av beslut som rönt särskilt intresse är besluten kring storlek på och fördelning av resurser inom skolan. Decentralisering ger ökad handlingsfrihet för lärare och skolledare vilket skulle kunna förmodas vara till fördel. Å andra sidan ställer decentralisering ökade krav på gemensam vision och målbild och uppföljning på olika nivåer. Ett vanligt förekommande fenomen är att ökad decentralisering inte ackompanjeras av ett flexibelt resursfördelningssystem vilket riskerar att förta eventuella positiva effekter av decentraliseringen.
Differentiering handlar om hur och när elever antingen genom egna val eller genom beslut inom skolan delas upp i olika grupperingar. Sverige har en lång tradition av sen differentiering vilket gynnat resultaten inom skolan. Differentiering av elever med behov av särskilt stöd riskerar att leda till inlåsningseffekter och stigmatiseringseffekter. Det bör noteras att ett undvikande av differentierande lösningar inte står i motsättning till lösningar som utgår från enskilda elevers behov och förutsättningar.
Individualisering handlar om att undervisningen ska utgå från elevernas erfarenheter, behov och förutsättningar. En undervisning utformad utifrån denna grund ställer höga krav på lärarnas pedagogiska bredd och på ett väl fungerande samspel och goda relation mellan elever och lärare. Om individualiseringen tas som intäkt för att eleverna lämnas med ett alltför stort eget ansvar för sitt eget lärande så gynnas inte kunskapsutvecklingen.
Vi talar alltså om breda och komplexa samband som på olika sätt påverkar skolan. Det är därför beklagligt att ledande företrädare för skolan fokuserar på att hitta enkla lösningar för vissa delar av den sammantagna problembilden istället för att vidta breda och sammanhängde åtgärder som på längre sikt kan utveckla skolan. Kanske Skolverkets rapport kan sprida lite ljus även på Drottninggatan 16 …
 | |  | |  |