Det finns en tendens hos många att se serier som mer eller mindre oförarglig underhållning, framför allt avsedda för barn eller söndagstidningsläsare. Detta är ju en felsyn. Serier är något mycket mer spännande och komplicerat än så vilket redan mästaren Carl Barks visade i sina berättelser. Giganter som Alan Moore, Neil Gaiman och Frank Miller förstärker bilden av serier som ett oerhört starkt medium.
På senare är har serier från Ostasien slagit stort i Sverige, ofta under samlingsnamnet “manga”. Genren faller sönder i flera undergrupper, dels nationella varianter (manga, manhua och manwha), dels innehållsgrupper (bl.a. Comedy, Romance, Action, Drama, Shounen, Shoujo, Seinen, Fantasy, Supernatural, Slice Of Life, Mature, Mystery, Sci-Fi, Shoujo-Ai, Historical, Shounen-Ai, Horror, Josei, Tragedy, Martial Arts, Gender Bender, Mecha och Cooking).
Just här och nu vill jag presentera ett exempel på manga som är underhållande men samtidigt inte ryggar för svåra frågor. Jag tycker att No bura är en manga som nästintill skulle kunna användas som läromedel i skolan.
No bura handlar om Masato Kataoka som är en ganska vanliga kille, framför allt är han rätt omogen och har inte varit tvungen att ta ställning till livets svåra frågor. Det lär han få tillfälle att öva sig på när Yuki Nomura flyttar in hos honom. Yuki ser ut som en flicka men är, biologiskt, pojke. Yuki tror att Masato är en barndomsvän som räddat livet på henom när de var små och i övrigt var den enda som var snäll mot pojken som ville vara flicka.
Sanningen är förstås inte så enkel vilket kommer fram allt eftersom. Masato får all anledning att fundera över vad kärlek och vänskap är och vilket priset kan vara för att ljuga … Inte minst blir frågan aktuell är Kaoru Oozora, skolans mest populära flicka, visar sig vara intresserad av Masato. Lyckligtvis dyker den realistiska och mer erfarna Tachibana Mizuki, Yukis kusin, upp och lär Masato något om att ta ansvar och om att växa upp.
No bura lyfter många viktiga frågor, icke minst den om individens rättighet att få vara sig själv. Under historiens gång lär sig både Masato och Yuki att man måste ta ansvar för sitt eget liv och våga vara uppriktig. Det kanske kostar på men i längden är det det enda som fungerar.
Så, läs gärna No Bura och fundera på om du tar ansvar och är uppriktig mot dem omkring dig. Och, BTW, No bura är ecchi men inte mer än att jag tror att ni klarar av det.