Jag har nyligen läst en av de märkligaste och vackraste mangor jag någonsin råkat på. Det handlar om Yokohama Kaidashi Kiko av Ashinano Hitoshi.
Mangan handlar om en robot, Alpha, som driver ett kafé på en isolerad udde i ett alltmer obefolkat Japan. Någonting har hänt som gör att världen sakta tystnar, vägar växer igen, det blir färre och färre människor och det som finns kvar är vind, himmel och gräs.
I denna slocknande värld finns det kvar saker som väcker förvåning och fascination: Misago – vattenrået som bara visar sig för barn, silverfarkosten som cirklar runt jorden på okänt uppdrag, gatuljusen som lyser i havet och svamparna som liknar människor. Här finns också högst normala företeelser som Alphas granne som säljer bensin till de alltmer sällsynta bilister som passerar.
Yokohama Kaidashi Kiko är en helt makalös manga. Den liknar inget du har sett eller läst tidigare. Det är poesi i bilder. Gillar du överhuvudtaget att läsa så läs Yokohama Kaidashi Kiko (t.ex. här).
 |  |  |  |  |