Boken “Är svensken människa?” av Henrik Berggren och Lars Trädgårdh (ISBN 91-1-301561-3) är en angelägen bok om bilden av svenskarna och, än mer, om svenskarnas självbild. Boken presenterar två huvudtankar: en allians mellan stat och individ som författarna kallar den svenska statindividualismen samt tesen att detta sociala kontrakt inte påtvingats svenskarna av “vänstern” utan att det är en följd av en definition av vad Sverige är som vuxit fram under lång tid och i djupaste samförstånd.
Boken tar sin avstamp i Rousseau, tar rejält fotfäste i Geijers tankar kring individen, friheten och staten och fortsätter via Ellen Key med flera in mot den debatt som alltmer blir en organisationernas och utredningarnas spelplats under 1900-talet. “Är svenska människa?” knyter ihop 200 års tankar och gör det möjligt att förstå varför vi är som vi är.
Hur kommer det då att gå? Kommer den svenska statsindividualismen att hålla även i en alltmer globaliserad och på många sätt hårdare värld? Författarna är försiktigt hoppfulla: ett samhälle som bjuder in utan att dominera, där lagen och inte hedern styr och där det finns en tilltro till samhället som ett gemensamt projekt för alla medborgare bör ha goda möjligheter att bestå, och vill jag tillägga, fungera som en inspiration för andra.
 |  |  |  |  |