Sedan vi var där senast för två år sedan har man byggt två helt nya tunnelbanelinjer. På Bejing södra station har en enorm stationshall vuxit fram med dussintals butiker (dagens fråga: hur många Starbucks finns på Beijing södra?).

Inne i staden bygger man nya bostäder och kontor överallt (en granne här hemma berättade att 60% av alla världens byggkranar finns i Kina och det kan jag absolut tro).

Men det handlar inte bara om infrastruktur. Man ser hur kinesiska entreprenörer öppnar nya affärer där man inte säljer kopior utan nya spännande inhemska designkläder. Engelska blir ett alltmer gångbart språk i staden. Och så håller det på.

Men vad gör vi i Sverige? Enkla sökningar på nätet visar att Sverige ägnar betydligt mer uppmärksamhet åt det stora landet i väster än åt Kina. Det tror inte jag är en hållbar attityd i längden.

Jag tror att svenska beslutsfattare måste bli mycket mera aktiva i frågor som rör utvecklingen i Kina. Jag frågar:

• hur många svenska beslutsfattare har besökt Kina det senaste året?
• hur många svenska beslutsfattare talar putonghua?
• hur många svenska beslutsfattare läser China Daily eller South China Morning Post minst en gång i veckan (I do)?

Lita på att frågan om Sveriges relation till Kina kommer att vara en av mina hjärtefrågor inom politiken!