För snart ett år sedan skrev jag om Shigurui, en japansk manga som handlar om två samurajer och i formen påminner om ett antikt drama. Det handlar med andra ord om stolhet, ära och ond bråd död. Shigurui är oerhört detaljerad och en på många sätt imponerande historia.

Nu har jag botaniserat vidare bland manga med samurajer och hitta fyra andra, sinsemellan väldigt olika historier.

Den första heter Zusun och är en manhwa från Korea. Handlingen är rätt konventionell med strider mellan tre olika klaner och en ung samuraj som blir förälskad i dottern till en av de andra klanernas hövding. Det finns i och för sig ett magiskt svärd och en demon också men likväl är handlingen kort och standardmässig. Det som gör Zusun intressant är i stället teckningarna som (åtminstone delvis) är väldigt vackra med svepande linjer som visar kraft och snabbhet, allt i en teknik som påminner om akvareller. Zusun utnyttjar också olika former på teckningar och tillhör, liksom Annarasumanara, de serier som med fördel läses i liggande format på en iPad. Upplevelsen blir närmast som en film.

Nästa manga är Zatoichi, en one shot som bygger på en serie filmer och TV-serier som handlar om en samuraj som förlorat sin syn och nu försörjer sig som massör (en inte ovanlig syssla för blinda i både Japan och Kina i historisk tid). Mangans Zatoichi vill helst slippa dra sitt svärd men hans medkänsla med andra, främst kvinnor och barn, leder honom in i situationer där han tvingas till strid. Mangan är, tycker jag nog, ganska slarvigt tecknad. Berättelserna (det är två olika fristående berättelser i den volym jag har tillgång till) är tämligen rakt på sak med ett gäng skurkar som terroriserar kvinnor, barn och gamla varpå Zatoichi först försöker lösa situationen utan våld dock utan framgång.

En intressant vinkel i historierna är att bägge innehåller en liten pojke som Zatoichi inte vill ska se på honom som en stridande hjälte eftersom det skulle kunna leda in pojkarna på svärdets väg. Hur väl han lyckas med detta får ni ta reda på själva!

Den tredje mangan i dagens lista är på många sätt en av de märkligaste serier jag läst. Den heter Takemitsu Zamurai och det som gör mangan speciell är teckningsstilen. Möjligen låter det lite underligt men det jag kommer att tänka på när jag läser Takemitus Zamuarai är tyska expressionistiska filmer som t.ex. Das Kabinett des Dr. Caligari eller Der Golem, wie er in die Welt kam. Alla perspektiv är nämligen förskjutna, husen lutar, gatorna vindlar sig fram och skuggorna är viktiga. Till att börja med tyckte jag att det var svårt att läsa Takemitsu Zamurai, så annorlunda var den, men efter ett tag sugs man in i bilderna och handlingen till så stor grad att det är svårt att sluta läsa.

Vad handlar då Takemitsu Zamuari om? Det vore faktiskt lite att förstöra läsupplevelse att berätta mer än bara några övergripande drag. Det verkar till att börja med knappast ens finnas en handling men allt eftersom historien utvecklar sig knyts tunna trådar samman till ett sammanhang och en förklaring till allt det som hänt.

Här räcker det kanske att säga att mangan handlar om en samuraj, Souichirou, som lämnat ifrån sig sitt svärd. Istället beväpnar han sig med en bambustav. Souichirou flyttar in i ett bostadsområde och blir snart en populär lärare för traktens barn.

Frågan kvarstår dock: vem är Souichirou? Varför har han lämnat ifrån sig sitt svärd? Var kommer han ifrån? Saken kompliceras när Kikuchi, en skoningslös mördare, börjar leta efter Souichirou. Dock är inte allt som det verkar …

Läs gärna Takemitsu Zamurai. Det är en magisk manga och för att vara en samuraj-manga innehåller den ganska måttligt med blodiga strider.

Dagens fjärde manga är Samurai Executioner som är en fantastisk skapelse. Historierna (varje kapitel är en avslutad historia) handlar om Yamada Asaemon som är skarprättare i Edo på, gissar jag, 1600-talet. Mangan är oerhört skickligt tecknad och seriens två skapare har vinnlagt sig om att göra miljöer, personer och händelser så historiskt korrekta som möjligt.

Varje berättelse är inte bara spännande, vissa är lika spännande som en välskriven deckare, utan också i bästa möjliga mening moralisk. De flesta berättelserna handlar om personer som står på knä framför Kubikiri Asa och väntar på att bladet ska falla. I detta ögonblick kan de berätta sitt livs historia utan reservationer och utan skam. Genom att berätta allt får deras liv mening också när det inte längre finns något liv att se fram emot.

Mangan börjar med ganska allvarliga och våldsamma berättelser. In mot mitten av mangan dyker dock den vänlige och trofaste Kasajiro upp. Kasajiro är en polis som löser många kniviga fall och det med hjälp av en oväntad följeslagare. Rent allmänt blir berättelserna i Samurai Executioner mer varma längre fram även om många personer fortfarande hamnar vid Yamada Asaemons blad …

Fyra mangar, fyra olika berättelser, tekniker, stilar. Jag rekommenderar den som är nyfiken på manga, på Japan och på Edo-perioden att läsa åtminstone de tre senare mangorna. Alla är väl värda den nyfikne läsarens uppmärksamhet!