Igår uppmärksammade Aftonbladet i en artikel ett antal personer som hamnat i en tveksam sits genom att kombinera politiska uppdrag med uppdrag hos olika typer av lobby- och konsultföretag.
Jag håller naturligtvis med Aftonbladet: det är inte bra om en person utnyttjar ett politiskt förtroende för att gynna en enskilda aktör (kommersiell eller annan) genom att t.ex. dela med sig av information i förtid eller genom att ge intryck av att representera en aktör samtidigt som man egentligen har uppdrag åt en annan.
Särskilt illa blir det förstås om det förtroendeuppdrag man har innebär att man kan påverka beslut som gynnar den andra parten.
MEN, och det är ett stort men, en demokrati som Sverige bygger på att människor kan enagera sig politiskt på sin fritid. Vi ser det till och med som en fördel och en styrka!
Når Aftonbladet i sin artikel hänger ut en konsult som sannolikt är en vanlig anställd för att hon sitter i en stadsdelsnämnd då har man gått för långt. Vilken yrken får, enligt Aftonbladet, inneha politiska förtroendeuppdrag? Vilken får inte? Var går gränsen?
Jag tycker det är enkelt:
- vi vill att så många som möjligt ska engagera sig politiskt – det är bra för demokratin
- var och en är skyldig att vara tydlig med vilka hattar hen har och vilken hatt hen har på sig i ett visst sammanhang
- var och en är skyldig att avstå från situationer där de olika hattarna risker att komma i konflikt med varandra
- personer som inte kan hålla ordning på sina hattar bör uppmanas att städa bland hattarna, dvs. lämna sina förtroendeuppdrag
Kan man hålla sig till dessa enkla regler bör det inte finnas några problem att vara politiskt aktiv även om man är lobbyist. Det gäller att inte slänga ut barnet med badvattnet!
 |  |  |  | |